{"id":29890,"date":"2017-03-16T18:35:27","date_gmt":"2017-03-16T17:35:27","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=29890"},"modified":"2017-03-16T18:35:27","modified_gmt":"2017-03-16T17:35:27","slug":"fem-nyryska-tonsattare-i-peters-stad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=29890","title":{"rendered":"Fem nyryska tons\u00e4ttare i Peters stad"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nMusiksoar\u00e9. Amat\u00f6rer, allts\u00e5 \u00e4lskare, f\u00f6rnyade den ryska musiken under tidigt 1800-tal. De ville tillf\u00f6ra det ryska \u2013 folkmusiken, den ortodoxa kyrkomusiken och mansk\u00f6rerna \u2013 till konstmusiken. Stig Jacobsson skildrar utvecklingen i tsarens S:t Petersburg.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

De f\u00f6raktade professionell utbildning<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING De f\u00f6raktade professionell utbildning<\/strong>. Stig Jacobssons musikk\u00e5serier med nedslag i tsarens S:t Petersburg kretsade kring \u201dDe fem stora\u201d i tisdags. De var alla amat\u00f6rer, \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rnyade de den ryska musiken.<\/p>\n

Alexander Borodins Polovetsiska danser ur operan Furst Igor<\/em> klingar i huvudet n\u00e4r jag g\u00e5r hem fr\u00e5n tisdagens Musiklyssning p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping. <\/strong>I tisdags fortsatte Stig Jacobsson sin serie om musiken i tsarens S:t Petersburg.<\/p>\n

\u201dDe m\u00e4ktiga fem\u201d, eller nyryssarna, kallades tons\u00e4ttargruppen som bildades i S:t Petersburg under f\u00f6rsta delen av 1800-talet. Grundare var Mikhail Glinka, men han dog strax d\u00e4refter och d\u00e5\u00a0blev Nikolai Rimskij-Korsakov den som tog \u00f6ver som ledare.<\/p>\n

S:t Petersburg var Rysslands huvudstad p\u00e5 den tiden. Musiklivet blomstrade, mycket tack vare tsaren Peter den Store. Hittills hade det mest best\u00e5tt av k\u00f6rmusik. Nu h\u00f6jde\u00a0Glinka den ryska musiken till en ny niv\u00e5. S\u00e5 har han ocks\u00e5 kommit att kallas Den ryska musikens fader.<\/p>\n

Medlemmar i gruppen var, f\u00f6rutom Rimskij-Korsakov,\u00a0C\u00e9car Cui, Alexander Borodin, Mily Balakirev och Modest Musorgskij. <\/strong>Ingen av dem hade n\u00e5gon utbildning som musiker. De var amat\u00f6rer med andra yrken, fr\u00e4mst inom det milit\u00e4ra. De var visserligen individualister men hade ett gemensamt intresse: De ville po\u00e4ngtera det ryska i sin musik, det ortodoxt kyrkliga och folkmusiken.<\/p>\n

Minst k\u00e4nd av de fem \u00e4r C\u00e9car Cui, vars musik s\u00e4llan framf\u00f6rs. Han har emellertid enligt Stig Jacobsson skrivit en hel del bra musik. Som bevis f\u00e5r vi lyssna till ett vackert, l\u00e5gm\u00e4lt stycke f\u00f6r cello och kammarorkester.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"De<\/a>
\nLedargestalt. Rimskij-Korsakov skrev sin f\u00f6rsta symfoni som ung sj\u00f6officer, p\u00e5 en resa jorden runt. 27 \u00e5r gammal blev han professor i komposition. Hustrun Nadezhda Purgold var pianist.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Den av de fem som\u00a0blivit mest k\u00e4nd \u00e4r Mussorgskij.<\/strong> Han var\u00a0ett naturgeni, en del av den ryska folksj\u00e4len,\u00a0s\u00e4ger Stig Jacobsson och l\u00e5ter oss ta del av Kr\u00f6ningsscenen i operan Boris Godunov.<\/p>\n

Mycket pampigt och mycket av det som vi uppfattar som ryskt. Musorgskij omarbetade mycket n\u00e4r han komponerade. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sv\u00e5rt att s\u00e4tta upp hans operor idag. Vilken version ska man v\u00e4lja? Det finns till exempel b\u00e5de en \u201dUr Boris\u201d, en \u201dOriginal Boris\u201d och en vanlig Boris Godunov<\/em>.<\/p>\n

Tavlor p\u00e5 en utst\u00e4llning<\/em> \u00e4r nog Mussorgskijs mest k\u00e4nda verk. Men inte i\u00a0hans egen version f\u00f6r piano. M\u00e5nga tons\u00e4ttare har orkestrerar det. Den version som spelas mest \u00e4r den som gjorts av Maurice Ravel.<\/p>\n

Trots att det ryska har f\u00e5tt stryka p\u00e5 foten.<\/p>\n

Stig Jacobsson har delat in sin serie om musikens utveckling\u00a0i S:t Petersburg i fyra delar.<\/strong> I den tredje, som han h\u00f6ll p\u00e5 tisdagen, gav han plats \u00e5t Nikolai Rimskij-Korsakov och Alexander Borodin.<\/p>\n

Rimskij-Korsakov utbildades till sj\u00f6officer. Som ung kadett f\u00e4rdades han jorden runt. Disciplinen var str\u00e4ng. \u00c4nd\u00e5 hann han med att under resan komponera sin f\u00f6rsta symfoni. Otroligt, n\u00e4r man bet\u00e4nker att han helt saknade utbildning\u00a0i att komponera.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta fanns det \u00e4nnu ingen s\u00e5dan utbildning i Ryssland. F\u00f6r det andra f\u00f6raktade Rimskij-Korsakov, precis som de \u00f6vriga ”nyryssarna”, professionell utbildning. Mots\u00e4gelsefullt nog blev Rimskij-Korsakov senare professor i komposition vid det nygrundade Musikkonservatoriet i S:t Petersburg.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"De<\/a>
\nKemisten Alexander Borodin studerade komposition hos Mily Balakirev. Hustrun Ekaterina var beg\u00e5vad amat\u00f6rpianist och feminist. Mest stolt var Alexander \u00f6ver att han grundade en skola i medicin f\u00f6r kvinnliga studerande.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Alexander Borodin slutligen, studerade medicin och kemi och blev kemiprofessor.<\/strong> Under tiden skrev han musik, som till en b\u00f6rjan var v\u00e4sterl\u00e4ndskt p\u00e5verkad. Det ber\u00e4ttas att han vid ett tillf\u00e4lle visade sina verk f\u00f6r Franz Liszt och bad honom om r\u00e5d i sitt vidare komponerande. I st\u00e4llet r\u00e5dde honom Liszt:<\/p>\n

\u2013 \u00c4ndra ingenting av det ni komponerat. G\u00e5 er egen v\u00e4g. T\u00e4nk om Beethoven hade lyssnat p\u00e5 vad folk r\u00e5dde honom. D\u00e5 hade han aldrig blivit vad han blev.<\/p>\n

Alexander Borodin lade, tillsammans med Pjotr Tjajkovskij, grunden till den speciella ryska str\u00e5kkvartettraditionen. <\/strong>Vi f\u00e5r lyssna till en sats ur hans andra str\u00e5kkvartett,\u00a0som han skrev\u00a0till minne av det f\u00f6rsta m\u00f6tet med sin blivande hustru. En k\u00e4rleksduett mellan fiolen och cellon, s\u00e5 innerligt vackert.<\/p>\n

Som avslutning p\u00e5 bjuds vi p\u00e5 en filmatisering de Polovetsiska danserna ur operan\u00a0om Furst Igor<\/em>. En opera som utspelar sig p\u00e5 1100-talet och som Borodin skrivit b\u00e5de musiken och librettot till. Pampigt och f\u00e4rgstarkt.<\/p>\n

En Musiklyssning om musiken i tsarens S:t Petersburg \u00e5terst\u00e5r under v\u00e5ren.<\/p>\n

\u00a9 Text: Bibi Friedrichsen
\n<\/em>\u00a9 Foto: Boy Svedberg<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

Vinter v\u00e5r 2017 kl 17.30
\nMusiken i tsarens S:t Petersburg<\/em><\/strong>
\nMusikk\u00e5serier<\/em>
\nStig Jacobsson<\/em><\/p>\n

PROGRAM<\/em><\/p>\n

31 januari <\/em>
\nDen \u00e4ldsta tiden<\/em><\/strong><\/p>\n

21 februari<\/em>
\nDe m\u00e4ktiga fem<\/em><\/strong><\/p>\n

14 mars<\/em>
\nDe m\u00e4ktiga fem, del 2<\/em><\/strong><\/p>\n

4 april<\/em>
\nFram till ryska revolutionen<\/em><\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nKulturkontoret\/S\u00f6derk\u00f6pings kommun hemsida<\/a> Evenemang<\/a>
\nS:t Petersburgs tons\u00e4ttare till Stinsen KortNytt<\/a> Kultursidan.nu 28\/1 2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING De f\u00f6raktade professionell utbildning. Stig Jacobssons musikk\u00e5serier med nedslag i tsarens S:t Petersburg kretsade kring \u201dDe fem stora\u201d i tisdags. De var alla amat\u00f6rer, \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rnyade de den ryska musiken. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[13],"class_list":["post-29890","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29890"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29890\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=29890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=29890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}