{"id":29922,"date":"2017-03-18T20:29:09","date_gmt":"2017-03-18T19:29:09","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=29922"},"modified":"2017-03-18T20:48:10","modified_gmt":"2017-03-18T19:48:10","slug":"familjelycka-ritar-kartor-i-vaglost-land-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=29922","title":{"rendered":"Familjelycka ritar kartor i v\u00e4gl\u00f6st land (recension)"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nMansplaining. Men ingen \u00e4r s\u00e5 intresserad som justitier\u00e5det tror. I rollerna Tim Brodin, Jenny Helsing och Linn Str\u00f6mqvist.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Han som ville dem s\u00e5 v\u00e4l<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

RECENSION\/NORRK\u00d6PING En fr\u00e5ga om f\u00f6rtroende.<\/strong> Kvartersteaterns upps\u00e4ttning av klassikern Familjelycka<\/em> dissekerar en familj i spr\u00e4ngnings\u00f6gonblicket. Under det pedagogiskt tydliga lagret f\u00f6r dramatikern Anne Charlotte Leffler en diskussion om makt och r\u00e4tt.<\/p>\n

\u201dStackars Arne\u201d sade min mormor n\u00e5gon g\u00e5ng emellan\u00e5t.<\/strong> Utan att det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt klargjordes varf\u00f6r det skulle vara synd om min pappa. Jag tror att det helt enkelt var s\u00e5 att han var man och inte kvinna. F\u00f6r kvinnor st\u00e5r n\u00e4rmare jorden och det riktiga livet. Ungef\u00e4r s\u00e5. Naturligtvis \u00e4r det en f\u00f6rdom.<\/p>\n

Stackars justitier\u00e5det. H\u00e4r har han pensionerat sig f\u00f6r att kunna \u00e4gna mer tid \u00e5t familjen, g\u00e5 in f\u00f6r barnens fostran nu n\u00e4r de n\u00e4rmar sig vuxen \u00e5lder och vad h\u00e4nder? Under n\u00e5gra intensiva dagar faller allt och ingen f\u00f6ljer hans r\u00e5d och maningar. Han som ville dem s\u00e5 v\u00e4l.<\/p>\n

Kvartersteatern plockar upp pj\u00e4sen 10 \u00e5r efter att \u00d6stg\u00f6tateatern \u00e5terst\u00e4llt Ann Charlotte Lefflers Familjelycka<\/em> p\u00e5 scenen,<\/strong> genom Spetsprojektet som m\u00f6nstrade tidigmodern svensk dramatik skriven av kvinnor.<\/p>\n

Det g\u00f6r Kvartersteatern r\u00e4tt i, det \u00e4r en f\u00f6rm\u00e5n att komma familjedramatiken helt n\u00e4ra i Tredje kammaren p\u00e5 Teater Br\u00e5ddgatan 34. Upps\u00e4ttningen bekr\u00e4ftar kvaliteten i Lefflers pj\u00e4s, som snabbt kom i skymundan n\u00e4r kvinnofr\u00e5gorna ans\u00e5gs avklarade och August Strindbergs dramatik stormade in. Upps\u00e4ttningen \u00e4r klar och distinkt, dessutom mycket underh\u00e5llande med goda sk\u00e5despelarinsatser \u00f6ver lag.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Familjelycka\"<\/a>
\nBarnen utflugna. Bara hustrun och sv\u00e4rmor kvar att l\u00e4sa h\u00f6gt f\u00f6r. I rollerna Lotta B\u00e4ck, Jenny Helsing och Tim Brodin.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00d6stg\u00f6tateatern har bist\u00e5tt med utl\u00e5n ur sin v\u00e4lsydda garderob.<\/strong> F\u00f6rmaket byggs av stiliga sittm\u00f6bler och ett n\u00e4tt pelarbord p\u00e5 \u00e4kta mattan, matrummet signaleras med dukat bord. En gr\u00f6n v\u00e4xt p\u00e5 en piedestal och \u2013 voil\u00e0 \u2013 det sena 1800-talet \u00e4r hemma.<\/p>\n

Hemma \u00e4r ocks\u00e5 Hilma, \u00e4ldsta dottern som kommit tillbaka fr\u00e5n Rom.<\/strong> \u201dSk\u00e5l och v\u00e4lkommen\u201d, s\u00e4ger pappa justitier\u00e5det och bjuder Hilma armen. Stolt som en tupp, s\u00e4kert har m\u00e5nga i omgivningen uttalat sin oro inf\u00f6r beslutet att l\u00e5ta en flicka resa s\u00e5 l\u00e5ngt. Men han \u00e4r v\u00e4l en modern man, som dessutom sett till att hon rest i gott s\u00e4llskap, med ett dugligt \u201df\u00f6rkl\u00e4de\u201d som beskydd.<\/p>\n

Nu, \u00e4ntligen, \u00e4r hon hemma och han ser fram emot en kv\u00e4ll tillsammans med hela familjen. Men s\u00e5 ringer det p\u00e5 d\u00f6rren\u2026<\/p>\n

Spelstilen \u00e4r realistisk, ibland \u2013 l\u00e4s pappa \u2013 snuddar den vid dramakomedi men tyngdpunkten ligger p\u00e5 str\u00e5ken av allvar.<\/strong> Familjelycka<\/em> \u00e4r fylld av spr\u00e4ngstoff h\u00e4mtat fr\u00e5n vardagslivet. Familjen h\u00f6r till h\u00f6gre borgarklass, med sj\u00e4lvuppoffrande hemmafru och en trotj\u00e4narinna som g\u00f6r sitt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla patriarkatet.<\/p>\n

Tim Brodins justitier\u00e5d g\u00e5r fr\u00e5n att vara familjens mansplainande centrum till en alltmer f\u00f6rvirrad man. Han \u00e4r sn\u00e4ll, sj\u00e4lvgod, korkad, uppr\u00f6rd, best\u00e4md, f\u00f6rv\u00e5nad. Han tar till sig, reagerar, sm\u00e4lter och, till slut, accepterar den f\u00f6r\u00e4ndrade verkligheten.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Familjelycka\"<\/a>
\n F\u00f6rh\u00f6r. Vem har sonen l\u00e5nat ut pengar till? I bakgrunden Sally och Erhard, som spelas av Ellen S\u00f6derstr\u00f6m och Andreas Garrido.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev justitier\u00e5det en f\u00f6rebild f\u00f6r de m\u00e4n som satt i publiken och uppr\u00f6rdes \u00f6ver tidens alla nya p\u00e5fund \u00e5r 1891.<\/strong> H\u00e4r ritades nya kartor i v\u00e4gl\u00f6st land. (Vi tror att vi sitter med facit \u00e5r 2017 men historien p\u00e5g\u00e5r fortfarande.)<\/p>\n

Slag i slag avsl\u00f6jas n\u00e4mligen hemligheterna. \u00c4ldsta dotterns f\u00e4stman har ett o\u00e4kta barn. N\u00e4sta dotter\u00a0 studerar i hemlighet med sikte p\u00e5 studenten. Sonen \u00e4r m\u00e4rkligt penningl\u00f6s. D\u00e4rtill en mormor som k\u00e4nner sig utanf\u00f6r h\u00e4ndelser, hush\u00e5llsbestyr och pepparkaksfat. Och s\u00e5 den yngsta dottern, Ottilia Svenssons ljuvliga Lolo, som sv\u00e4rmar f\u00f6r en \u00e4ldre sk\u00e5despelare.<\/p>\n

Anne Charlotte Leffler l\u00e5ter familjen bli en provkarta \u00f6ver fr\u00e5gor som kunde uppst\u00e5 i b\u00e4ttre familjer.<\/strong> Bland mer vardagliga repliker f\u00e5r dramatikern in en del n\u00e5lstick \u2013 \u201dLina sitter i k\u00f6ket och gl\u00e4ds \u00e5t att vi i familjen \u00e4r samlade igen\u201d \u2013 om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan \u00f6ver- och underklass. Med v\u00e5r tids \u00f6ppna studiev\u00e4gar och bonusfamiljer, dammsugarrobotar och diskmaskiner \u00e4r mycket \u00f6verspelat.<\/p>\n

Kvarst\u00e5r g\u00f6r \u00e4nd\u00e5 familjens grundproblematik, bristen p\u00e5 f\u00f6rtroende mellan individerna, inte minst mellan generationerna och \u00f6ver k\u00f6nsgr\u00e4nserna. M\u00e5nga repliker handlar om att skydda \u00f6ron, mormors, Hilmas, mammas. Och s\u00e5 pappas. Se, redan h\u00e4r \u00e4r den kvinnliga \u00f6vertygelsen att det \u00e4r synd om m\u00e4nnen grundad.<\/p>\n

Under intrigen finns dock mer att h\u00e4mta, n\u00e5got jag inte s\u00e5g vid premi\u00e4ren f\u00f6r tio \u00e5r sedan men lyssnar till nu.<\/strong> Anne Charlotte Leffler f\u00f6r en diskussion om juridik, norm och r\u00e4tt, inklusive f\u00f6rh\u00f6r genom pj\u00e4sen. Det \u00e4r inte f\u00f6r inte Familjelycka<\/em> utspelas hemma hos ett justitier\u00e5d, allts\u00e5 hos en domare vid H\u00f6gsta domstolen.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4r det intressant att dottern Sally som l\u00e4ser till studenten i hemlighet planerar att studera juridik p\u00e5 universitetet (akademiska studier \u00f6ppnades f\u00f6r kvinnor \u00e5r 1873). Det \u00e4r ocks\u00e5 Sally som samlar familjen till rena rama deckaravsl\u00f6jandet mot f\u00f6rest\u00e4llningens slut. Ellen S\u00f6derstr\u00f6ms gestaltning av en rak och klar Sally b\u00e5dar gott f\u00f6r den kvinnor\u00f6relse som k\u00e4mpar f\u00f6r lika r\u00f6str\u00e4tt. Kanske hon blir riksdagsledamot, kanske rentav justitier\u00e5d med tiden.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Familjelycka\"<\/a>
\n K\u00e4rleksbekymmer. Kloka Hilma kan inte st\u00f6tta lillasyster Lolo, vars irrationella sv\u00e4rmeri skjuter som en pil rakt \u00f6ver i v\u00e5r tid. I rollerna Linn Str\u00f6mqvist och Ottilia Svensson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Moral och normf\u00f6r\u00e4ndringar har ocks\u00e5 med r\u00e4ttsmedvetandet att g\u00f6ra \u00e4ven om allt inte handlar om lagar. <\/strong><\/p>\n

\u2013 Han \u00e4r en ovanligt bra och r\u00e4tt\u00e4nkande m\u00e4nniska, s\u00e4ger Hilma om f\u00e4stmannen som nyligen tagit sitt utom\u00e4ktenskapliga barn till sig medan dess mor f\u00e5tt hj\u00e4lp att starta om i Amerika.<\/p>\n

Hennes pappa \u00e4r av en annan \u00e5sikt.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

TREDJE KAMMAREN, TEATER BR\u00c5DDGATAN 34 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

17 \u2013 26 mars 2017
\nFamiljelycka<\/strong><\/em>
\nav Anne Charlotte Leffler<\/em>
\nRegi: Frida Nystr\u00f6m<\/em>
\nProd: Kvartersteatern<\/em><\/p>\n

MEDVERKANDE<\/em>
\nLinn Str\u00f6mqvist, Tim Brodin, Jenny Helsing<\/em>
\nAndreas Garrido, Ottilia Svensson, Ellen S\u00f6derstr\u00f6m, Lotta B\u00e4ck<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nAnne Charlotte Leffler Wikipedia <\/a>
\nSpetsprojektet Wikipedia <\/a>
\nKvartersteatern hemsida<\/a> Facebook<\/a> FB-evenemang<\/a>
\nKvartersteatern ifr\u00e5gas\u00e4tter Familjelycka reportage<\/a> Kultursidan.nu 11\/3 2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING En fr\u00e5ga om f\u00f6rtroende. Kvartersteaterns upps\u00e4ttning av klassikern Familjelycka dissekerar en familj i spr\u00e4ngnings\u00f6gonblicket. Under det pedagogiskt tydliga lagret f\u00f6r dramatikern Anne Charlotte Leffler en diskussion om makt och r\u00e4tt. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12],"class_list":["post-29922","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29922","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29922"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29922\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29922"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=29922"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=29922"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}