{"id":30153,"date":"2017-04-03T19:56:50","date_gmt":"2017-04-03T18:56:50","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=30153"},"modified":"2017-04-04T07:58:46","modified_gmt":"2017-04-04T06:58:46","slug":"ostergotlands-museums-skattkammare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=30153","title":{"rendered":"\u00d6sterg\u00f6tlands museums skattkammare"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nGravg\u00e5vor? Ljuss\u00e4ttningen p\u00e5 urnorna ger en mystisk st\u00e4mning. Det ska k\u00e4nnas som att komma in i en pyramid, s\u00e5 vill \u00d6sterg\u00f6tlands museum ha den nya, delvis permanenta, utst\u00e4llningen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dSka k\u00e4nnas som att komma in i en pyramid\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

LINK\u00d6PING Samlandets skatter.<\/strong> \u201d\u00d6sterlandets skatter\u201d \u00e4r sedan december 2016 en av \u00d6sterg\u00f6tlands museums permanenta utst\u00e4llningar. De orientaliska f\u00f6rem\u00e5len har donerats till museet, men inte utan att v\u00e4cka kontrovers.<\/p>\n

\u2013 Man har kommit fram till att f\u00f6rem\u00e5len togs hit lagligt, s\u00e4ger museipedagog och utst\u00e4llningssamordnare Lena Lindgren.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lena<\/a>
\n Samlarens historia. Lena Lindgren kan ber\u00e4tta om Ottto Smith vars egyptiska f\u00f6rem\u00e5lssamling sk\u00e4nktes till \u00d6sterg\u00f6tlands museum.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vid invigningen av \u201d\u00d6sterlandets skatter\u201d i december 2016 fokuserade \u00d6stg\u00f6ta Correspondenten p\u00e5 Otto Smiths omstridda egyptiska samling.<\/strong> Otto Smith (1864\u20131935) b\u00f6rjade sitt samlande redan i 10-\u00e5rs\u00e5ldern, men intresserade sig fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6r antika och svenska mynt samt \u00e4ldre b\u00f6cker \u2013 s\u00e5 kallade inkunabler fr\u00e5n tiden f\u00f6re Gutenberg. Under resor till Egypten p\u00e5 1920-talet var han b\u00e5de med vid utgr\u00e4vningar och k\u00f6pte f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n lokala antikvitetshandlare.<\/p>\n

De egyptiska f\u00f6rem\u00e5len sk\u00e4nktes till \u00d6sterg\u00f6tlands museum av Smiths sv\u00e4rson 1959.<\/strong> Men 2004 ville sl\u00e4ktingar ha tillbaka dem och en juridisk tvist uppstod. N\u00e4r \u00e4ven Egyptens ambassad\u00f6r h\u00f6rde av sig 2009 tillsattes en utredning av Riksantikvarie\u00e4mbetet. De kom fram till att f\u00f6rem\u00e5len fick stanna p\u00e5 l\u00e4nsmuseet.<\/p>\n

\u2013 I dag \u00e4r l\u00e4get helt annat \u00e4n p\u00e5 Otto Smiths tid. De hade andra regler att f\u00f6rh\u00e5lla sig till i tullen d\u00e5, kommenterar Lena Lindgren, och lyfter \u00e4ven fler argument \u00e4n de rent lagliga f\u00f6r att f\u00f6rem\u00e5len faktiskt \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt plats.<\/p>\n

\u2013 Det finns massor av likadana f\u00f6rem\u00e5l i Egypten, inget h\u00e4r \u00e4r helt unikt, och vi har ett annat klimat att f\u00f6rvara dem i. Med tanke p\u00e5 till exempel arabiska v\u00e5ren och terrorism kan man ocks\u00e5 tycka att det \u00e4r bra att inte allt finns p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Tutankhamons<\/a>
\n Installation. Thomas Temptes \u201dDen egyptiska snickarens verkstad\u201d med en rekonstruktion av farao Tutankhamons stol med lejontassar.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

I utst\u00e4llningens f\u00f6rsta rum, en trappa upp p\u00e5 museet, m\u00f6ts vi av en installation med namnet \u201dDen egyptiska snickarens verkstad\u201d<\/strong>. F\u00f6renklat uttryckt ser vi en sandl\u00e5da d\u00e4r n\u00e5got slags bygge verkar p\u00e5g\u00e5. Upphovsman till verket \u00e4r konstn\u00e4ren och konstsnickaren Thomas Tempte, som arbetat utifr\u00e5n antika egyptiska f\u00f6rebilder, s\u00e5som reliefer. Rekonstruktionen av faraon Tutankhamons stol \u00e4r central i verket \u2013 och Lena Lindgren riktar uppm\u00e4rksamheten mot stolsbenens lejontassar.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vurmen f\u00f6r egyptologin kom, kring n\u00e4r Howard Carter uppt\u00e4ckte Tutankhamons grav 1922, var det m\u00e5nga som ville ha s\u00e5dana, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Bland annat Thomas Temptes installation kommer att flyttas till museets magasin fram\u00f6ver, inf\u00f6r en del av utst\u00e4llningen \u201dLena Cronqvist: m\u00e5leri och skulptur 1993\u20132017\u201d som tar \u00f6ver rummet i maj. Men de tv\u00e5 f\u00f6ljande rummen blir kvar med \u201d\u00d6sterlandets skatter\u201d.<\/p>\n

I det tredje finns en helt\u00e4ckningsmatta med floden Nilens m\u00f6nster.
\n\u2013 Nilen gav ett \u00f6verskott som gjorde att man kunde fokusera p\u00e5 alla de h\u00e4r andra sakerna, s\u00e4ger Lena Lindgren, men po\u00e4ngterar att det mest \u00e4r de rikas historia som ber\u00e4ttas h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Nefertiti\"<\/a>
\nSolens son. Den lilla plattan visar farao Echnaton och hans drottning Nefertiti, vars huvud ses p\u00e5 hyllan.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Vi har velat att det n\u00e4stan ska k\u00e4nnas som att komma in i en pyramid i det h\u00e4r rummet, s\u00e4ger hon.<\/strong><\/p>\n

Och s\u00e5 k\u00e4nns det nog faktiskt. Ljuset \u00e4r d\u00e4mpat och montrarna har namn som till exempel \u201dD\u00f6den \u2013 det viktigaste i livet\u201d och \u201dHieroglyfernas g\u00e5ta\u201d. St\u00e4mningen \u00e4r mystisk, p\u00e5 gr\u00e4nsen till kuslig \u2013 men fascinerande. I montern som har sin tyngdpunkt p\u00e5 egyptiernas d\u00f6dsritualer finns en liten krokodilmumie, inl\u00e5nad fr\u00e5n Medelhavsmuseet i Stockholm. Heliga djur fick ofta f\u00f6lja med i gravarna. S\u00e5 vad var det som gjorde att krokodilen ans\u00e5gs helig?<\/p>\n

\u2013 Den var farlig, f\u00f6rklarar Lena Lindgren.<\/p>\n

I gravarna brukade ocks\u00e5 bilder finnas, p\u00e5 s\u00e5dant som ans\u00e5gs viktigt att ha med i det fortsatta livet.<\/strong> F\u00f6r i det forntida Egypten trodde man att \u201dom du ritar n\u00e5got s\u00e5 blir det s\u00e5\u201d, ber\u00e4ttar Lena Lindgren. Mycket handlade ocks\u00e5 om att bli ih\u00e5gkommen.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4stan allt som hade med den kvinnliga faraon Hatshepsut att g\u00f6ra suddades bort av hennes eftertr\u00e4dare. Man kan se det som att det var \u201djag har funnits\u201d-monument, och n\u00e4r de inte fanns l\u00e4ngre var det som om Hatshepsut aldrig hade funnits.<\/p>\n

Projektledare f\u00f6r utst\u00e4llningen var den numera pensionerade Marietta Douglas, som arbetat p\u00e5 museet sedan 1985<\/strong>. Lena Lindgren, som i sin tur arbetat h\u00e4r sedan december 2006, k\u00e4nner ofta att det finns s\u00e5 mycket att l\u00e4ra om egyptologi att hon \u00f6nskar att hon hade b\u00f6rjat mycket tidigare.<\/p>\n

\u2013 Det finns s\u00e5 oerh\u00f6rt mycket att s\u00e4tta sig in i att man n\u00e4stan borde ha b\u00f6rjat redan som spermie, skojar hon, med stor respekt f\u00f6r sin tidigare kollegas kunskap.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Kinesiska<\/a>
\nSj\u00f6odjur. Fint detaljarbete i den japanska figurinen, en okimono, ur Ragnar Edlings samling.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 guidade turer med skolklasser finns m\u00e5nga alternativ till infallsvinklar.<\/strong> Skolprogrammen \u00e4r inte f\u00e4rdiga \u00e4n, men hittills tycker Lena Lindgren att QR-koden som g\u00f6r att man kan f\u00e5 fram utst\u00e4llningstexter och bilder \u00e4ven p\u00e5 mobilen har varit till hj\u00e4lp.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt att samlas en hel klass framf\u00f6r ett litet glasf\u00f6nster som detta, s\u00e4ger hon vid de japanska mycket detaljerade miniatyrskulpturerna som sk\u00e4nkts av Ragnar Edling. D\u00e5 \u00e4r det b\u00e4ttre att alla f\u00e5r g\u00e5 omkring och titta lite sj\u00e4lva f\u00f6r att sedan samlas f\u00f6r diskussion.<\/p>\n

En f\u00f6rdel med det Digitala museet \u00e4r ocks\u00e5 att man kan zooma in p\u00e5 bilder och se vissa saker \u00e4nnu b\u00e4ttre, tycker Lena Lindgren.<\/strong> Men den rumsliga k\u00e4nslan av att faktiskt g\u00e5 omkring i Dahlgrenssvitens salar och ha kulturarvet alldeles fysiskt n\u00e4ra uteblir f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

\u201d\u00d6sterlandets skatter\u201d visar \u00e4ven f\u00f6rem\u00e5l \u2013 bland annat porslin och metallredskap \u2013 fr\u00e5n Kina och forna Persien, det vill s\u00e4ga l\u00e4nderna som i dag kallas Iran och Syrien. Museum har en skyldighet att visa upp donerade f\u00f6rem\u00e5l, och en fr\u00e5ga som Lena Lindgren tycker aktualiseras \u00e4r:<\/p>\n

\u2013 Vad \u00e4r det att vara en \u00f6stg\u00f6te?<\/p>\n

\u00a9 Text: Melinda Reyes Hiltunen
\n\u00a9 Foto: Carl Adam Tillberg<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

\u00d6STERG\u00d6TLANDS MUSEUM Link\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

Permanent utst\u00e4llning
\nInvigd 15 december 2016
\n\u00d6sterlandets skatter
\n<\/em><\/strong>Smithska samlingen m.fl.<\/em><\/p>\n

Kommande visning 5 april 2017 kl. 17:30<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

\u00a0<\/em>L\u00c4NKAR
\nTutankhamon Wikipedia <\/a>
\nHoward Carter Wikipedia
\n<\/a>Hatshepsut Wikipedia<\/a>
\nEgyptisk samling f\u00e5r eget rum reportage<\/a> Corren 17\/12 2016
\nEgypten: Samlingen \u00e4r v\u00e5rt kulturarv reportage<\/a> Sveriges Radio 21\/1 2009
\n\u00d6sterg\u00f6tlands museum hemsida<\/a> Facebook<\/a> Instagram<\/a> \u00d6sterlandets skatter<\/a> Digitalt museum <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LINK\u00d6PING Samlarnas k\u00e4raste skatter. \u201d\u00d6sterlandets skatter\u201d \u00e4r sedan december 2016 en av \u00d6sterg\u00f6tlands museums permanenta utst\u00e4llningar. De orientaliska f\u00f6rem\u00e5len har donerats till museet, men inte utan att v\u00e4cka kontrovers. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[55],"tags":[47],"class_list":["post-30153","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-linkoping","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30153"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30153\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30153"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30153"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}