{"id":30466,"date":"2017-04-21T17:50:42","date_gmt":"2017-04-21T16:50:42","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=30466"},"modified":"2017-04-21T17:50:42","modified_gmt":"2017-04-21T16:50:42","slug":"martin-luthers-grova-satir-gastar-ewk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=30466","title":{"rendered":"Martin Luthers grova satir g\u00e4star EWK"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nH\u00f6nan eller \u00e4gget? Demonerna bodde i m\u00e4nniskors magar, allts\u00e5 kom de ut ”den naturliga v\u00e4gen”. I bilderna samlas de upp och anv\u00e4nds som f\u00f6da f\u00f6r p\u00e5ven och vanligt folk. Bladet ing\u00e5r i utst\u00e4llningen p\u00e5 EWK-museet i v\u00e5r och sommar.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Utbildning m\u00e5ste bromsa n\u00e4thatet<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING N\u00e4thatarna har l\u00e4rt sig av den b\u00e4ste.<\/strong> Martin Luther slog sig ihop med konstn\u00e4ren Cranach och \u00f6ste ut nidbilder om p\u00e5ven och kyrkan f\u00f6r ganska exakt 500 \u00e5r sedan. EWK-museets nya utst\u00e4llning vill \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r hur satiren \u00e4r uppbyggd, unga som ser och sj\u00e4lva sprider bilder p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r fr\u00e4msta m\u00e5lgruppen.<\/p>\n

F\u00f6r 500 \u00e5r sedan spikade teologen och munken Martin Luther upp sina teser i Wittemberg.<\/strong> Det ledde till en splittring inom hela den katolska v\u00e4rlden. Det ledde rent av till krig som f\u00f6r\u00e4ndrade Europas karta och europeernas mentalitet. Inte bara Svenska kyrkan och andra reformationskyrkor h\u00f6gtidligh\u00e5ller 500-\u00e5rsminnet. Till och med p\u00e5ven Fransiscus har hedrat minnet av den vassa spiken i den katolska kyrkan.<\/p>\n

\u2013 Martin Luther var en klassisk visselbl\u00e5sare. Teserna skrevs f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng en diskussion om kyrkan, s\u00e4ger Carina Milde, intendent f\u00f6r EWK-museet p\u00e5 Arbetets museum.<\/p>\n

Men p\u00e5ven, Leo X, ville inte diskutera Martin Luthers teser. Munken lystes i bann och fiendskapen trappades upp. Luther f\u00f6rklarades fredl\u00f6s.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"N\u00e4r<\/a>
\n N\u00e4r Luther blev viral. Pr\u00e4sten Katarina W\u00e4ndahl p\u00e5minner om att Luthers arbete och verk har satt kraftiga sp\u00e5r i dagens samh\u00e4lle. Carina Milde har f\u00f6rdjupat sig i den satiriska delen, som f\u00e5tt en egen utst\u00e4llning p\u00e5 EWK-museet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

EWK-museets utst\u00e4llning N\u00e4r Luther blev viral<\/em> tar fasta p\u00e5 de uttrycksmedel som Martin Luther snart tog i bruk och lyfter fram hur sp\u00e5ren g\u00e5r igen i v\u00e5r tid.<\/strong> Avhandlingen Disputatio pro declaratione virtutis indulgentiarum<\/em> med sina 95 teser om avlatens inneb\u00f6rd skulle kunna ha g\u00e5tt allm\u00e4nheten obem\u00e4rkt f\u00f6rbi.<\/p>\n

Kurfursten Fredrik III av Sachsen r\u00e4ddade Martin Luthers liv. \u201dJunker J\u00f6rg\u201d verkade inkognito. Tillsammans med konstn\u00e4ren Lucas Cranch d.\u00e4. och teologen Philip Melanchton satte de ig\u00e5ng en veritabel trollfabrik. Katolska kyrkans avlatshandel \u2013 att personer kunde k\u00f6pa sig fria fr\u00e5n sk\u00e4rselden \u2013 med p\u00e5ven i topp utsattes f\u00f6r en massiv kampanj i bild och text \u2013 p\u00e5 b\u00e5de tyska och latin. Redan p\u00e5 den tiden var satiriska flygblad med text och bild popul\u00e4ra. Nu \u00f6kade tryckpressarna farten, de roliga och elaka bilderna gick ur hand i hand.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen \u00e4r pedagogiskt uppdelad i olika avdelningar i det l\u00e4tt ombyggda EWK-museet. <\/strong>Bakgrundshistorien, bannlysningen och attackerna. F\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r v\u00e5r tids publik finns en symbolkarta. som bland annat visar p\u00e5vens t\u00e5rtlika tiara och bajs som symboliserar demoner.<\/p>\n

\u2013 Vi kallar det dasshumor men d\u00e5 var det demoner. De anv\u00e4nde bildsymbolik som redan var k\u00e4nd, s\u00e4ger Carina Milde.<\/p>\n

Hon visar en bild d\u00e4r Luther \u00e4r hj\u00e4lte. Han viftar med en gigantisk fj\u00e4derpenna som n\u00e5r \u00e4nda till p\u00e5ven i Rom, som f\u00f6rst\u00e5s k\u00e4nner sig st\u00f6rd. Dessutom faller det ner en massa pennor \u00f6ver folket.<\/p>\n

\u2013 Martin Luther startade en demokratiseringsprocess, s\u00e4ger Carina Milde och p\u00e5minner om hur reformatorn drev p\u00e5 att Bibeln skulle \u00f6vers\u00e4ttas till folkspr\u00e5k s\u00e5 att folket sj\u00e4lvt skulle kunna l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 Guds ord.<\/p>\n

En s\u00e4rskild avdelning \u00e4gnas pamfletten Passional Christi und Antichristi <\/em>som b\u00e5de hade en satirisk pr\u00e4gel och var avsedd f\u00f6r b\u00f6n.<\/em> En amerikansk forskare har specialstuderat dem och h\u00e4r visas \u00e5tta av originalets 28 bilder.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"N\u00e4r<\/a>
\n V\u00e4gen mot demokrati. Martin Luther ans\u00e5g att Guds ord skulle kunna l\u00e4sas och f\u00f6rst\u00e5s av vanligt folk, inte bara f\u00f6r de l\u00e4rde som studerat latin.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

EWK-museet samarbetar med Sensus och Svenska Kyrkan om utst\u00e4llningen.<\/strong> Men den \u00e4r inte till f\u00f6r att hylla Martin Luther utan f\u00f6r att visa p\u00e5 verktygen och inte minst hur mycket som finns kvar i v\u00e5r tid.<\/p>\n

\u2013 Martin Luther byggde p\u00e5 f\u00f6rdomar och stereotyper som redan fanns. Den som ser den h\u00e4r utst\u00e4llningen och analyserar bilderna tar med sig den kunskapen f\u00f6r all framtid. Det g\u00e4ller bara att st\u00e5 still en liten stund.<\/p>\n

F\u00f6r det \u00e4r utbildning som m\u00e5ste bromsa n\u00e4thatet. Att ge igen med samma mynt hj\u00e4lper inte stort, det bara trappar upp konflikten. Luthers motst\u00e5ndare har f\u00e5tt en egen v\u00e4gg i utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Historien vet ocks\u00e5 att ber\u00e4tta att Martin Luthers ursprungliga kritik till slut n\u00e5dde den katolska kyrkan.<\/strong> Avlatshandeln upph\u00f6rde. Men d\u00e5 var \u00e4nd\u00e5 allt f\u00f6r\u00e4ndrat. De protestantiska och andra reformerta kyrkor hade g\u00e5tt sina egna v\u00e4gar. F\u00f6rst i v\u00e5r tid har de b\u00f6rjat tala med varandra.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n<\/em>\u00a9 Foto: Sven \u00c5ke Molund och Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

EWK-MUSEET, ARBETETS MUSEUM Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

21 april \u2013 24 september 2017
\nN\u00e4r Luther blev viral
\n<\/strong>Om Luther, demokratin och den massproducerade bilden
\nUtst\u00e4llning<\/em><\/p>\n

Vernissage 21\/4 kl 14
\nCarina Milde, EWK-intendent Arbetets museum, samtalar med g\u00e4sterna Thomas W\u00e4rfman, kyrkoherde \u00f6ver Norrk\u00f6pings pastorat, G\u00f6ran Agrell, pr\u00e4st i Svenska kyrkan och Lutherk\u00e4nnare,\u00a0samt Michelle Mope Andersson, katolsk teolog som undervisar i andlighet och sakral konst i Sverige och utomlands.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nLuther-jubileet hemsida<\/a> 95 teser<\/a>
\nMartin Luther Wikipedia <\/a>
\nEWK-museet\/Arbetets museum hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING N\u00e4thatarna har l\u00e4rt sig av den b\u00e4ste. Martin Luther slog sig ihop med konstn\u00e4ren Cranach och \u00f6ste ut nidbilder om p\u00e5ven och kyrkan f\u00f6r ganska exakt 500 \u00e5r sedan. EWK-museets nya utst\u00e4llning vill \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r hur satiren \u00e4r uppbyggd. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14,47],"class_list":["post-30466","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30466","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30466"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30466\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30466"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30466"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30466"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}