{"id":30559,"date":"2017-04-27T11:16:31","date_gmt":"2017-04-27T10:16:31","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=30559"},"modified":"2017-04-27T13:26:00","modified_gmt":"2017-04-27T12:26:00","slug":"jump4joy-avslutar-bluesvaren-pa-np33-recensioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=30559","title":{"rendered":"Jump4Joy avslutar bluesv\u00e5ren p\u00e5 NP33 (recensioner)"},"content":{"rendered":"

\"\"
\n\u00d6sigt. Familj\u00e4rt. <\/em>Succ\u00e9. <\/em>N\u00e4r Lisa Lystam Family Band inledde s\u00e4songens picknickkonserter p\u00e5 NP33. Sedan kom Risager & The Black Tornado. Ikv\u00e4ll \u00e4r det dags f\u00f6r Jump4Joy.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

S\u00e4desmagasinets konst- och musikkatedral<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

RECENSIONER\/NORRK\u00d6PING Vilken succ\u00e9 det blivit, picknickkonserterna p\u00e5 konsthallen NP33.<\/strong> F\u00f6rst kom Lisa Lystams familj\u00e4ra band och jobbade upp sig till Janis Joplintakter. Sedan satte Risager & The Black Tornado hela det gamla s\u00e4desmagasinet i sv\u00e4ngning. Ikv\u00e4ll kommer Jump4Joy!<\/p>\n

Nu har vi kommit fram till den tredje \u2013 och sista? Nej, mer kommer! \u2013 av NP33s satsning p\u00e5 blues i konsthallen p\u00e5 Norra Promenaden.<\/strong> Ingen hade v\u00e4l trott att det skulle bli en s\u00e5dan succ\u00e9 som det har blivit. Eller att lokalen skulle vara s\u00e5 perfekt f\u00f6r detta. Samt att s\u00e5 m\u00e5nga skulle ta chansen att ha picknick inomhus.<\/p>\n

Och hur vet jag det? D\u00e4rf\u00f6r att jag var d\u00e4r, f\u00f6rst\u00e5s! Men recensionerna skrev sig inte. S\u00e5 nu tar jag chansen att sammanfatta vad som har h\u00e4nt h\u00e4r nedan. Men f\u00f6rst vad vi har att v\u00e4nta oss idag:<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Jump4Joy\"<\/a>
\nAffischen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jump4Joy<\/h2>\n

 <\/p>\n

Jump4Joy \u00e4r ett riktigt partyband som spelar boogieblues och New Orleans-\u00f6s s\u00e5 det rycker i b\u00e4gge benen.<\/strong> De har turnerat \u00f6ver hela v\u00e4rlden: Paris, Tyskland, New Orleans, Moskva, Norge, Finland, London, Havana, Marseille, Shanghai, Beijing, Delhi, Bombay, Chennai och Seoul….<\/p>\n

Men de spelar ocks\u00e5 tr\u00e4skrock, jamaikansk musik, soul och mycket annat med h\u00f6gsta tryck.<\/p>\n

Bandmedlemmar:
\nUlf Sandstr\u00f6m (piano, leds\u00e5ng, komposition and surrealistiska shower), Bo Gustafsson (sax (tenor- & alto-), perkussion, k\u00f6r, komposition), Surjo Benigh (bas, k\u00f6r), Kenneth Bj\u00f6rnlund (trummor, k\u00f6r)<\/p>\n

Ulf Sandstr\u00f6m har f\u00e5tt ”\u00c5m\u00e5l Blues Award” och Bo Gustafsson ”Jeffersson Blues Music Award”.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lisa<\/a>
\n Hemmastadda. Lisa Lystam Family Band har spelat p\u00e5 NP33 f\u00f6rr.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Lisa Lystam Family Band<\/h2>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r mer \u00e4n familj\u00e4rt n\u00e4r detta band upptr\u00e4der i Norrk\u00f6ping.<\/strong> Och d\u00e5 menar jag inte bara att Lisa ropar: \u201dVar sitter du mamma?\u201d eller att Skanky Fred brer p\u00e5 med bredaste norrk\u00f6pingskan om att \u201dd\u00e4 \u00e4 sk\u00f6\u00f6nt \u00e5 va h\u00e4mma\u201d. Eller att det \u00e4r kramkalas med v\u00e4nner och bekanta i pausen. Nej, \u00e4ven vi utomst\u00e5ende k\u00e4nner av n\u00e4rheten. Och scenen \u00e4r v\u00e4l bara ett par decimeter h\u00f6g. Det finns inget avst\u00e5nd.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ett v\u00e4ldigt avslappnat band vi m\u00f6ter h\u00e4r ikv\u00e4ll.<\/strong> De har spelat h\u00e4r som trio f\u00f6r fyra \u00e5r sedan, men nu \u00e4r de fullt band. P\u00e5 gott och ont \u00e4r det familj\u00e4rt. Jag gillade verkligen de tv\u00e5 releasespelningar f\u00f6r nya skivan jag s\u00e5g med dem f\u00f6rra \u00e5ret (6\/4 p\u00e5 Crescendo och 9\/4 i Motala). D\u00e5 var de uppkl\u00e4dda, taggade och stolta.<\/p>\n

Nu \u00e4r de h\u00e4r i vardagskl\u00e4der och som i ett vardagsrum. Det har ocks\u00e5 sin charm, men s\u00e4rskilt glamor\u00f6st blir det inte. Och den ut\u00f6kade publikkontakten drar ocks\u00e5 ner tempot. Till en b\u00f6rjan.<\/p>\n

Men de inleder tufft med Changes<\/em> fr\u00e5n den plattan i form av tung boogieblues (och inte alls s\u00e5 jazzig som p\u00e5 den).<\/strong> Lisa bl\u00e5ser i munspelet och redan d\u00e5 f\u00e5r jag svar p\u00e5 min undran hur de skulle klara sig efter avhoppet fr\u00e5n Micke Fall. Det \u00e4r klart att man inte ers\u00e4tter en v\u00e4rldsm\u00e4stare i munspel bara s\u00e5d\u00e4r. Men det funkar, det funkar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lisa<\/a>
\n Familjemedlemmar.<\/em> Matte Gustavsson, <\/em>Patrik Thelin och <\/em>Skanky Fred. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Matte Gustavsson briljerar p\u00e5 gitarr den h\u00e4r kv\u00e4llen.<\/strong> Skanky Fred p\u00e5 den andra gitarren g\u00e5r mer runt och hemmamyser, men det sl\u00e5r gnistor mellan honom och Lisa n\u00e5gra g\u00e5nger. Och s\u00e5 utbrister han pl\u00f6tsligt:<\/p>\n

\u2013 Kolla h\u00e4r-l\u00e5! Den h\u00e4r \u00e4r n\u00e4stan lika gammal som min mamma!<\/p>\n

Han har k\u00f6pt en ny gitarr. (Och ja, hans mamma sitter ocks\u00e5 i publiken). Sedan river han av slideklassikern Baby, please don\u2019t go<\/em>. Familj\u00e4rt \u00e4r fint. Jag ska inte klaga. Och precis innan pausen har Lisa jobbat upp sig till Janis Joplin-takter.<\/p>\n

Sedan \u00e4r bandet som ett sj\u00e4lvsv\u00e4ngande hjul.<\/strong> De blandar gospel med blues och tempot \u00e4r oklanderligt. Den st\u00f6rsta \u00f6verraskningen \u00e4r en l\u00e5t som inte n\u00e5dde f\u00f6rra skivan. Kanske heter den My best friend she told me<\/em>? Den rockar n\u00e4stan mest i kv\u00e4ll. Men kanske var texten f\u00f6r personlig f\u00f6r att s\u00e4ttas p\u00e5 pr\u00e4nt\u2026<\/p>\n

Rytmsektionen med Patrik Thelin p\u00e5 trummor och Johan Sund p\u00e5 bas f\u00e5r sin egen stund i str\u00e5lkastarljuset, och briljerar p\u00e5 ett s\u00e4tt att man undrar om de inte borde f\u00e5 lite mer utrymme i sj\u00e4lva l\u00e5tarna.<\/p>\n

S\u00e5 kan inte Lisa l\u00e5ta bli att fr\u00e5ga om en handuppr\u00e4ckning:<\/strong><\/p>\n

\u2013 Hur m\u00e5nga har sett oss mer \u00e4n en g\u00e5ng? Tv\u00e5.? Tre..? Fyra\u2026? Fem\u2026.? (J\u00f6sses!)<\/p>\n

Det \u00e4r kanske d\u00e4rf\u00f6r vi \u00e4r s\u00e5 familj\u00e4ra med Family Band. Och s\u00e4rskilt i andra set visade de varf\u00f6r vi kommer tillbaka, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Det var en fin hemmakv\u00e4ll p\u00e5 NP33.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Thorbj\u00f8rn<\/a>
\n Danskt fenomen. Thorbj\u00f8rn Risager lyste upp tillsammans med sitt band The Black Tornado.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Thorbj\u00f8rn Risager & The Black Tornado<\/h2>\n

 <\/p>\n

De \u00e4r ett fenomen de h\u00e4r danskarna.<\/strong> Thorbj\u00f8rn Risager s\u00e4ger \u201dnu ska vi ha ett kalas\u201d, och s\u00e5 blir det. Varje g\u00e5ng! Det \u00e4r en str\u00e4cka fr\u00e5n den stillsamma inledningen till de st\u00e5ende ovationerna. Varje g\u00e5ng. En arbetsseger n\u00e4r de bryter ner allt motst\u00e5nd hos eventuella tvivlare.<\/p>\n

Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag var en s\u00e5dan, innan konserten.<\/strong> Den nya skivan (faktiskt officiellt sl\u00e4pp p\u00e5 konsertdagen, \u00e4ven om den har funnits p\u00e5 digitala kanaler innan) l\u00e4mnar mig inte odelat positiv.<\/p>\n

Jag tycker de har blandat in f\u00f6r mycket funk och sjuttiotalsst\u00e4mning. Sedan \u00e4r det \u00e4ven mer soul och rock \u00e4n innan. Och s\u00e5 n\u00e5gon ballad. Bluesen finns d\u00e4r, men inte lika tydligt som innan. Jag \u00e4r inte reaktion\u00e4r, men jag tycker kanske plattan blev lite splittrad. Fast den har blivit hyllad av m\u00e5nga kritiker, det ska erk\u00e4nnas.<\/p>\n

N\u00e4r de spelar live finns inget tvivel l\u00e4ngre.<\/strong> Detta 8-mannaband (fast jag r\u00e4knade bara till 7 denna kv\u00e4ll) \u00e4r s\u00e5 otroligt samspelt att de s\u00e4tter hela lokalen i sv\u00e4ngning. Att det egentligen \u00e4r mer americana \u00e4n renodlad blues m\u00e5 puristerna m\u00f6jligen reta sig p\u00e5. Vi andra trivs fint.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Thorbj\u00f8rn<\/a>
\n Musikkatedral. Konsthallen NP33 \u00e4r som gjord f\u00f6r s\u00e5dana h\u00e4r tillst\u00e4llningar. Ursprungligen byggd att vara ett s\u00e4desmagasin.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Lokalen, ja. NP33 \u00e4r som gjort f\u00f6r tillst\u00e4llningar som denna.<\/strong> Pelarna skapar en katedralform och man gl\u00f6mmer n\u00e4stan att det \u00e4r ett gammalt s\u00e4desmagasin vi sitter i.<\/p>\n

Vissa har medtagit picnic f\u00f6r att f\u00e5 \u00e4nnu mer hygge (danskt ord som betyder typ \u201dmys\u201d och \u00e4r modeordet i England nu f\u00f6r tiden). Sj\u00e4lv plockar jag fram en stinkande ost och en porter. Och m\u00e5r hyggligt.<\/p>\n

St\u00e4ms\u00e5ngen \u00e4r att d\u00f6 f\u00f6r och Risagers leds\u00e5ng ligger som en raspig, soulfylld spjutspets ovanp\u00e5 det. <\/strong>L\u00e5ten Paradise<\/em> till\u00e4gnar de sk\u00e4rblackasonen och en av Sveriges st\u00f6rsta bluesmusiker Sven Zetterberg som egentligen skulle ha spelat h\u00e4r ikv\u00e4ll. Om han inte s\u00e5 tragiskt och pl\u00f6tsligt d\u00f6tt den 21 december.<\/p>\n

B\u00e4st i kv\u00e4ll \u00e4r kanske nya Holler \u2019n Moan<\/em>, skriven av gitarristen \u2026\u2026\u2026. (han i cowboyhatten). Eller s\u00e5 \u00e4r det (ocks\u00e5 nya) Lay My Burdon Down<\/em>. Risager b\u00f6rjar sjunga stillsamt och trummisen spelar med klubbor, s\u00e5 kommer det in vildmarksgitarrer och allt kreverar till slut i New Orleans-begravnings-bl\u00e5s. Snyggt! Dags att ge nya skivan en chans till, tror jag.<\/p>\n

\u00c4r picknickv\u00e5ren slut efter kv\u00e4llens Jump4Joy? Nej inte alls!<\/strong> Ig\u00e5r kastade NP33 in en ny spelning: ”Det grymma rock\/americana-bandet Manuel Bellone band kommer till Norrk\u00f6ping \u2013 \u00e4nda fr\u00e5n Sicilien!” Visserligen inte blues men \u00e4nd\u00e5 \u2013 17 maj kan bli en fin kv\u00e4ll f\u00f6r picknick.<\/p>\n

\u00a9 Text: Michael Strandhed<\/em>
\n\u00a9 Foto: Michael Strandhed och Pelle Piano<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

NP33 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

27 april 2017 kl 19.30
\n\u2028Jump4Joy\u2028<\/strong><\/em><\/p>\n

30 mars 2017
\nThorbj\u00f8rn Risager & The Black Tornado
\n<\/strong>Publik: 325 (i princip fullsatt)
\n<\/strong><\/em><\/p>\n

9 februari 2017
\nLisa Lystam Family Band
\n<\/strong>Publik: 180
\n<\/strong><\/em><\/p>\n

17 maj 2017 kl 19.30
\nManuel Bellone<\/em><\/strong><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nJump4Joy hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nLisa Lystam hemsida<\/a> Facebook<\/a> Stupid Enough to Try\/film<\/a>
\nThorbj\u00f8rn Risager & The Black Tornados hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nNP33 hemsida<\/a> Facebook<\/a> Lisa Lystam\/FB-event<\/a> Torbj\u00f8rn Risager\/FB-event<\/a> Jump4Joy\/FB-event<\/a> Manuel Bellone\/FB-event<\/a>
\nLisa Lystam inleder konsertv\u00e5ren p\u00e5 NP33 reportage<\/a> Kultursidan.nu 8\/2 2017
\nRisager rockade upp rivningskontraktet recension<\/a> Kultursidan.nu 7\/8 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Vilken succ\u00e9 det blivit, picknickkonserterna p\u00e5 konsthallen NP33. F\u00f6rst kom Lisa Lystams familj\u00e4ra band och jobbade upp sig till Janis Joplintakter. Sedan satte Risager & The Black Tornado hela det gamla s\u00e4desmagasinet i sv\u00e4ngning. Ikv\u00e4ll kommer partybandet Jump4Joy! L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13],"class_list":["post-30559","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30559","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30559"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30559\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}