{"id":30853,"date":"2017-05-16T13:18:08","date_gmt":"2017-05-16T12:18:08","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=30853"},"modified":"2017-05-16T13:27:05","modified_gmt":"2017-05-16T12:27:05","slug":"renee-flemings-farval-till-rosenkavaljeren-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=30853","title":{"rendered":"Ren\u00e9e Flemings farv\u00e4l till Rosenkavaljeren (recension)"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-30854\" src=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-567x413.jpg\" alt=\"\" width=\"567\" height=\"413\" srcset=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-567x413.jpg 567w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-768x559.jpg 768w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-1024x746.jpg 1024w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-457x333.jpg 457w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1-150x109.jpg 150w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/Rosen1.jpg 1280w\" sizes=\"auto, (max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><br \/>\n<em>R\u00f6da rosen. Markisinnan (Ren\u00e9e Fleming) tillsammans med sin unge \u00e4lskare Octavian (Elina Garanca). Snart f\u00e5r han ett uppdrag att b\u00e4ra fram en silverros.<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">S\u00e5ngarnas MetOpera satsar p\u00e5 scen och regi<br \/>\n<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>RECENSION\/NORRK\u00d6PING <strong>De unga vinner alltid \u00f6ver de gamla.<\/strong> Baron Ochs unga s\u00e4ndebud f\u00f6r\u00e4lskar sig sj\u00e4lv i den vackra och rika flickan. Med l\u00f6rdagens direkts\u00e4nda f\u00f6rest\u00e4llning av Richard Strauss <em>Rosenkavaljeren<\/em> tog hyllade operas\u00e5ngerskan Ren\u00e9e Fleming farv\u00e4l av Metropolitans \u00f6verd\u00e5diga scen och publik.<\/p>\n<p><strong><em>Rosenkavaljeren<\/em> inneh\u00e5ller fin om \u00e4n \u201ddekadent\u201d sen romantisk musik men \u00e4r i sv\u00e5rt behov av strykningar.<\/strong> S\u00e5ngligt \u00e4r Metropolitan Opera n\u00e4rmast oklanderlig men satsar \u00e4nd\u00e5 mest p\u00e5 det sceniska. N\u00e5gra scener \u00e4r riktigt roliga, \u201ds\u00e5dana gracila h\u00e4nder ser man s\u00e4llan hos borgarklassen\u201d som den \u00e4cklige baronen s\u00e4ger n\u00e4r han ska gifta sig till pengar hos just denna klass.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a title=\"Rosenkavaljeren\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/34563581321\/in\/album-72157680739047754\/\" data-flickr-embed=\"true\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/c1.staticflickr.com\/5\/4168\/34563581321_83344a24b0.jpg\" alt=\"Rosenkavaljeren\" width=\"500\" height=\"333\" \/><\/a><br \/>\n<em> Potent. Baron Ochs (G\u00fcnther Groissb\u00f6ck) \u00e4r alltid redo att fyra av sin kraftpj\u00e4s. \u00c4ven om den vulg\u00e4re baronen g\u00e5r miste om den unga bruden s\u00e5 tar han hem showen.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Sceniskt anknyter <em>Rosenkavaljeren<\/em> till operans \u00e4ldre tradition att l\u00e5ta yngre m\u00e4n spelas av kvinnor,<\/strong> n\u00e5got som (post)moderna regiss\u00f6rer kastat sig \u00f6ver i tidens anda, ibland i strid med syftet med traditionen. Elina Garancha spelar dock bra som ung adelsstropp, markisinnans unge \u00e4lskare. F\u00f6r att sedan lura baronen kl\u00e4r hon ut sig till kvinna och d\u00e5 f\u00e5r vi se hur hon \u201degentligen\u201d ser ut.<\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5 tillh\u00f6r operan Baron Ochs, mycket v\u00e4lspelad av G\u00fcnther Groissb\u00f6ck med n\u00e5got torr men effektiv r\u00f6st (partiet g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5gt att det \u00e4r i stort sett om\u00f6jligt).<\/p>\n<p><strong>Hur som helst spelar Richard Strauss m\u00e5nga wienervalser \u00e1 la sin mer k\u00e4nde namne Johann,<\/strong> n\u00e5got som inte fanns p\u00e5 det 1700-tal som operan utspelas i. N\u00e5gon sed att en ung adelskavaljer skulle ge en silverros till bruden innan h\u00f6grest\u00e5ndsbr\u00f6llop fanns inte heller, men det \u201dkunde\u201d varit s\u00e5.<\/p>\n<p><strong>Det var \u00e4nd\u00e5 ett fint avsked av den stora sopranen Ren\u00e9e Fleming, operans Grande Dame, som sj\u00f6ng Markisinnans roll.<\/strong> Hennes enda \u201dfel\u201d \u00e4r att hon \u00e4r s\u00e5 smakfull att det ibland blir n\u00e5got tr\u00e5kigt och showen stals av den vulg\u00e4re baronen.<\/p>\n<p>\u00a9 <em>Text: Lars Henriksson<br \/>\n<\/em>\u00a9 <em>Foto: Metropolitan Opera<\/em><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>CNEMA Norrk\u00f6ping samt FOLKAN BIO Gusum<\/em><\/h3>\n<p>13 maj 2017<em><br \/>\n<strong>Rosenkavaljeren<\/strong><\/em><br \/>\n<em>Musik av Richard Strauss, libretto av Hugo von Hofmannsthal<\/em><br \/>\n<em>Lives\u00e4ndning fr\u00e5n Metropolitan Opera, New York via Folkets hus och parker<\/em><em><br \/>\n<\/em><em>Dirigent: Sebastian Weigle<br \/>\nRegi: Robert Carsen<br \/>\nScenografi: Paul Steinberg<br \/>\nKostym: Brigitte Reiffenstuel<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em>MEDVERKANDE<\/em><em><br \/>\n<\/em><em>Marskalkinnan (die Feldmarschallin): Ren\u00e9e Fleming<br \/>\nHennes ung \u00e4lskare Octavian: Elina Garanca<br \/>\nGamle Baron Ochs: G\u00fcnther Groissb\u00f6ck<br \/>\nUnga Sophie: Erin Morley<br \/>\nSophies far Faninal: Marcus Br\u00fcck<br \/>\nEn s\u00e5ngare: Matthew Polenzani<br \/>\nsamt Metropolitans k\u00f6r och orkester<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nRen\u00e9e Fleming <a href=\"https:\/\/www.nytimes.com\/2017\/05\/13\/arts\/music\/renee-fleming-final-bow-der-rosenkavalier.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">artikel\/NYT<\/a><br \/>\nRosenkavaljeren <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Rosenkavaljeren\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Wikipedia<br \/>\n<\/a>Live p\u00e5 Bio <a href=\"http:\/\/www.folketshusochparker.se\/evenemang\/?genre=live-pa-bio\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">hemsida<\/a> <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/livepabio\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Facebook<\/a><br \/>\nMetropolitan Operan <a title=\"Metropolitan\" href=\"http:\/\/www.metopera.org\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">hemsida<\/a><br \/>\nLars Henriksson \u2013 Operalaven <a title=\"Operalaven\" href=\"http:\/\/www.operalaven.se\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">hemsida <\/a><br \/>\nCnema <a title=\"Lilla teatern\" href=\"http:\/\/cnema.se\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">hemsida<br \/>\n<\/a>Folkan Bio <a href=\"http:\/\/folkanbiogusum.se\/index.php?visa=metropolitan\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING De unga vinner alltid \u00f6ver de gamla. Baron Ochs unga s\u00e4ndebud f\u00f6r\u00e4lskar sig sj\u00e4lv i den vackra och rika flickan. Med l\u00f6rdagens direkts\u00e4nda f\u00f6rest\u00e4llning av Richard Strauss Rosenkavaljeren tog hyllade operas\u00e5ngerskan Ren\u00e9e Fleming farv\u00e4l av Metropolitans \u00f6verd\u00e5diga scen. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=30853\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7,10],"tags":[11,12],"class_list":["post-30853","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","category-valdemarsvik","tag-opera","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30853","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30853"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30853\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30853"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30853"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30853"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}