{"id":31060,"date":"2017-05-31T18:53:31","date_gmt":"2017-05-31T17:53:31","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=31060"},"modified":"2017-07-26T09:23:38","modified_gmt":"2017-07-26T08:23:38","slug":"stormaktstiden-i-sverige-och-pa-lofstad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=31060","title":{"rendered":"Stormaktstiden i Sverige och p\u00e5 L\u00f6fstad"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nSlaget vid L\u00fctzen. Gustav II Adolfs d\u00f6d som konstn\u00e4ren Carl Wahlbom t\u00e4nkte sig den \u00e5r 1855. Originalet finns p\u00e5 Nationalmuseum. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom sticker\u00a0 Gustav II Adolf och drottning Kristina upp, till v\u00e4nster skymtar Louis de Geer.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En framg\u00e5ngsrik krigsnation \u2013 till en b\u00f6rjan<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Det var en tid d\u00e5 kartorna ritades om.<\/strong> Sommarens utst\u00e4llning Stormaktstiden<\/em> p\u00e5 L\u00f6fstad slott skissar stora linjer och sm\u00e5 detaljer, i 1600-talets och det tidiga 1700-talets Sverige och p\u00e5 L\u00f6fstad slott. Kungaportr\u00e4tt och bataljm\u00e5leri samsas med ber\u00e4ttelsen om soldaten Ulrika Eleonora.<\/p>\n

\u2013 Id\u00e9n var att spegla slottets \u00e4ldre historia,<\/strong> ber\u00e4ttar Marie Ohls\u00e9n, avdelningschef f\u00f6r L\u00f6fstad slott som f\u00f6rvaltas av \u00d6sterg\u00f6tlands museum.<\/p>\n

Sp\u00e5ren fr\u00e5n 1600-talet finns kvar p\u00e5 L\u00f6fstad. Axel Lillie var den som f\u00f6rvandlade g\u00e5rden till ett slott. Han kom fr\u00e5n l\u00e5gadeln och gjorde karri\u00e4r och klassresa under Gustav II Adolfs krig. S\u00f6dra flygeln finns kvar fr\u00e5n den tiden, med G\u00e4stabudssalen och Kyrksalen, d\u00e4r utst\u00e4llningen st\u00e5r. Norra flygeln \u00e4r yngre men har portalerna kvar.<\/p>\n

\u2013 Hur ska man f\u00f6rh\u00e5lla sig till att Sverige var en krigsnation utan att det blir krigserotik?<\/strong> Per St\u00e5lebro, verksamhetssamordnare p\u00e5 L\u00f6fstad slott, funderade \u00f6ver problemet n\u00e4r han och museipedagogen Caroline Morgansdotter Blomsten fick i uppdrag att skapa sommarens utst\u00e4llning Stormaktstiden<\/em>.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r syn p\u00e5 Sverige i dag \u00e4r ett stabilt och neutralt icke-krigiskt land. S\u00e5 var det ju inte under stormaktstiden. Men vi kan inte bortse fr\u00e5n att Sverige d\u00e5 var framg\u00e5ngsrikt som krigsnation, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Kartorna i utst\u00e4llningen bekr\u00e4ftar detta \u2013 \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan. Under 1600-talet v\u00e4xte rikets gr\u00e4nser med besittningar i \u00f6ster, v\u00e4ster och s\u00f6der. \u00d6stersj\u00f6n var mer eller mindre ett svenskt innanhav.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"N\u00e4r<\/a>
\n Stormaktens uppg\u00e5ng och fall. Kartorna visar hur Sveriges karta f\u00f6r\u00e4ndras under ett krigiskt \u00e5rhundrade.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Skicklighet, tur och tillg\u00e5ngar personifieras genom portr\u00e4tten av Sveriges regenter \u00e5ren 1611 \u2013 1718. <\/strong>De \u00e4r kopior av originalen men g\u00f6r sig i gamla guldramar. F\u00f6rst Gustav II Adolf som gav sig in i kontinentens religionsstrider under Trettio\u00e5riga kriget och vars nymodighet med l\u00e4ttr\u00f6rliga trupper vann f\u00f6rdelar.<\/p>\n

L\u00e4ttr\u00f6rligheten byggde p\u00e5 ny modern utrustning. H\u00e4r spelade kapitalstarke Louis de Geer (och hantverkskunnige samarbetspartnern Willem de Besche) stor roll. Skickliga vallonska smeder, m\u00e5nga av dem flyktingar undan religi\u00f6sa utrensningar, gav svenska arm\u00e9n nya vapen. Om detta har en utst\u00e4llning p\u00e5 Arbetets museum ber\u00e4ttat under vinter och v\u00e5r. De Geers portr\u00e4tt h\u00e4nger helt n\u00e4ra regenternas.<\/p>\n

Drottning Kristina, nyligen aktuell p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateaterns scen, \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r att hon abdikerade och gick \u00f6ver till katolicismen.<\/strong> Men under hennes tid v\u00e4xte Sverige i sydliga Norrland och inte minst viktigt vann Gotland (och \u00d6sel).<\/p>\n

\u2013 Tack vare att Danmark f\u00f6rklarade krig s\u00e5 blev Sverige st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin och tog en tredjedel av danska riket, forts\u00e4tter Per St\u00e5lebro.<\/p>\n

Kristinas kusin och eftertr\u00e4dare Karl X Gustav hade n\u00e4mligen tur i oturen. Arvfienden Danmark f\u00f6rklarade krig efter hans misslyckade krigskampanj i Polen. Under armens f\u00f6rflyttningar blev det vargavinter och t\u00e5get \u00f6ver Stora b\u00e4lt skrev svensk historia och ritade en ny syd- och v\u00e4stkust p\u00e5 kartan.<\/p>\n

Karl XI moderniserade Sverige under en relativt fredlig period.<\/strong> Arm\u00e9n fick ett nytt system, indelningsverket med yrkessoldater i st\u00e4llet f\u00f6r utskrivning. Delvis bekostades detta genom reduktion, gamla f\u00f6rl\u00e4ningar drogs tillbaka till kronan.<\/p>\n

Karl XII hann knappt mer \u00e4n \u00e4rva tronen, 15 \u00e5r gammal, f\u00f6rr\u00e4n Danmark, Polen och Ryssland f\u00f6rklarade krig. Skicklighet och en manstark arm\u00e9 uppr\u00e4tth\u00f6ll det svenska stormaktsv\u00e4ldet under de f\u00f6rsta tio \u00e5ren. Sedan gick det s\u00e4mre. Efter kungens d\u00f6d i norska Fredrikshald var Sverige ett fattigt och utarmat rike.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Per<\/a>
\n Per St\u00e5lebro, Zeus och Marie Ohls\u00e9n. Den europeiska kulturen blev en f\u00f6rebild f\u00f6r nyrika krigare, antingen de f\u00e5tt \u00e4kta krigsbyte eller l\u00e4t g\u00f6ra kopior. Den grekiske guden utanf\u00f6r utst\u00e4llningens ing\u00e5ng \u00e4r ett l\u00e5n fr\u00e5n Stockholm.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Portr\u00e4tten och bataljm\u00e5lningarna, inte minst fr\u00e5n nationalromantiken, ger liv \u00e5t historien.<\/strong> Kopiorna \u00e4r i stort format, tryckta p\u00e5 duk f\u00f6r att bidra till k\u00e4nslan. F\u00f6rutom korta texter p\u00e5 utst\u00e4llningssk\u00e4rmar kan den som fotograferar QR-koder med mobilen hitta f\u00f6rdjupning i olika \u00e4mnen<\/p>\n

H\u00e4r och var i utst\u00e4llningen g\u00f6rs nedslag. Som ber\u00e4ttelsen om soldaten Ulrika Eleonora St\u00e5lhammar, som blev artillerist i Kalmar, kanske en transperson l\u00e5ngt innan begreppet skapades. Eller h\u00e4xjakterna, som skildrar en f\u00f6rvirrad tid, n\u00e4r fiender och syndabockar s\u00f6ktes \u00f6verallt.<\/p>\n

Genom historien finns alltid starka och driftiga kvinnor.<\/strong> Det m\u00e4rkliga \u00e4r bara att de framh\u00e5lls som undantag i st\u00e4llet f\u00f6r en norm bredvid den manliga. Inte minst under krigen tr\u00e4der de fram, f\u00f6r \u00e4ven om familjer f\u00f6ljde med soldaterna ut i krig, s\u00e5 stannade m\u00e5nga kvinnor kvar och sk\u00f6tte gods, bruk, g\u00e5rdar och torp. L\u00f6fstad slott har en stark kvinnohistoria.<\/p>\n

\u2013 Det var vanligt att hustrun fick godset i morgong\u00e5va i samband med gifterm\u00e5let, en trygghet om hon blev \u00e4nka, p\u00e5minner Per St\u00e5lebro.<\/p>\n

En s\u00e5dan kvinna var Agneta Wrede, gift med Axel Lillies sonson Axel Johan Lillie. 22 \u00e5r gammal blev hon \u00e4nka och h\u00e4rskade p\u00e5 godset fram till sin d\u00f6d 1730. D\u00e5 var stormaktstiden slut och L\u00f6fstad slott gick i arv till dottern, till dotterdottern och med tiden till dotterdotterns dotter.<\/p>\n

Sl\u00e4ktens sista \u00e4gare var Sophie Piper, som avled 1940. Numera \u00e4gs L\u00f6fstad slott av Riddarhuset medan \u00d6sterg\u00f6tlands museum \u00e4ger inventarierna och ansvarar f\u00f6r verksamheten.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

KYRKSALEN, L\u00d6FSTAD SLOTT Norrk\u00f6ping<\/em><\/p>\n

27 maj \u2013 3 september 2017
\nStormaktstiden<\/strong>
\nUtst\u00e4llning
\nav Per St\u00e5lebro och Caroline Morgansdotter Blomsten
\nProd: \u00d6sterg\u00f6tlands museum<\/em><\/p>\n

31 augusti kl 18
\nH\u00e4xan i hertig Johans tid<\/strong><\/em>
\nF\u00f6rel\u00e4sning
\nuniversitetslektor Martin Kjellgren<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nL\u00f6fstad slott hemsida<\/a> Facebook<\/a> Stormaktstiden<\/a> F\u00f6rdjupning<\/a>
\nKristina \u2013 kung, drottning och Pippi recension<\/a> Kultursidan.nu 1\/3 2017
\nVallonernas historia p\u00e5 Arbetets museum reportage<\/a> Kultursidan.nu 18\/12 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Det var en tid d\u00e5 kartorna ritades om. Sommarens utst\u00e4llning p\u00e5 L\u00f6fstad slott skissar stora linjer och sm\u00e5 detaljer, i stormaktstidens Sverige och p\u00e5 L\u00f6fstad. Kungaportr\u00e4tt och bataljm\u00e5leri samsas med ber\u00e4ttelsen om soldaten Ulrika Eleonora. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[47],"class_list":["post-31060","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31060","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31060"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31060\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31878,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31060\/revisions\/31878"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31060"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=31060"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=31060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}