{"id":31940,"date":"2017-08-02T16:03:18","date_gmt":"2017-08-02T15:03:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=31940"},"modified":"2017-08-03T13:49:37","modified_gmt":"2017-08-03T12:49:37","slug":"darfor-jagades-haxor-i-hertig-johans-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=31940","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r jagades h\u00e4xor i hertig Johans tid"},"content":{"rendered":"

\"\"
\n1600-talet. Martin Kjellgren f\u00f6rel\u00e4ste om h\u00e4xprocesser i \u00d6sterg\u00f6tland under hertig Johans tid i G\u00e4stabudssalen p\u00e5 L\u00f6fstad slott i m\u00e5ndags.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Det var en apokalyptisk tid”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Hertig Johan av \u00d6sterg\u00f6tland och gem\u00e5len Maria var sjukliga. <\/strong>Inte heller fick de n\u00e5gra barn. Var det Guds straff eller trollkonors verk? H\u00e4xprocesserna under tidigt 1600-tal var bara b\u00f6rjan, mer skulle komma.<\/p>\n

Universitetslektor Martin Kjellgren s\u00f6kte skilja p\u00e5 skr\u00f6na och historia vid sin f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 L\u00f6fstad slott i m\u00e5ndags kv\u00e4ll. F\u00f6rel\u00e4sningen h\u00f6lls i G\u00e4stabudssalen i ena flygeln och i Kyrksalen i samma flygel st\u00e5r i sommar en utst\u00e4llning som handlar om Stormaktstiden. Bland kungaportr\u00e4tt, slagf\u00e4lt och kartor finns en bild som handlar om tron p\u00e5 h\u00e4xkonst.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Martin<\/a>
\nH\u00e4xprocess. 1668 h\u00f6lls en j\u00e4ttestor r\u00e4tteg\u00e5ng i Mora, med bland annat 148 barn inblandade. Ryktet spreds till Tyskland d\u00e4r kopparsticket skapades 1670. Bilden ing\u00e5r i utst\u00e4llningen om Stormaktstiden som visas p\u00e5 L\u00f6fstad i sommar. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Skr\u00f6norna \u00e4r sp\u00e4nnande.<\/strong> Som den om n\u00e4r pr\u00e4sten Claudius Prytz n\u00e4stan hamnade p\u00e5 b\u00e5let sj\u00e4lv, n\u00e4r den d\u00f6mda trollpackan i Mogata, s\u00f6der om S\u00f6derk\u00f6ping, slet tag i hans pr\u00e4stkappa och drog honom till sig. Efter att han r\u00e4ddats n\u00e4rde han ett hat mot allt vad h\u00e4xor hette. D\u00e4rf\u00f6r drev han h\u00e4xprocesser i b\u00e5de Finsp\u00e5ng och p\u00e5 Vikbolandet.<\/p>\n

\u2013 De kallades inte h\u00e4xor p\u00e5 den tiden. De kallades trollpackor, trollkonor och trollkarlar, s\u00e4ger Martin Kjellgren, som doktorerat i samspelet mellan religion och vetenskap i det tidigmoderna Sverige och nu arbetar som universitetslektor vid Stockholms universitet.<\/p>\n

Under f\u00f6rel\u00e4sningen \u00e5terkommer han vid flera tillf\u00e4llen till det olyckliga unga hertigparet i Norrk\u00f6ping.<\/strong> Hertig Johan och hans gem\u00e5l Maria fick inga barn. Dessutom var b\u00e5da sjukliga och hertiginnan dog endast 22 \u00e5r gammal.<\/p>\n

N\u00e5gons m\u00e5ste felet vara \u2013 inte kunde v\u00e4l fursteparet ha syndat s\u00e5 att de dragit Guds straff \u00f6ver sig. Nej, det troliga var att n\u00e5gon f\u00f6rgjort dem, l\u00e5tit ond magi ha sitt finger med i spelet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Martin<\/a>
\n Sant eller falskt? Martin Kjellgren \u00e4r skarp n\u00e4r han skiljer p\u00e5 tro och vetande.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Begreppet k\u00e4llkritik har blivit aktuellt i v\u00e5r tid, d\u00e4r \u00e5sikter och svepande generaliseringar l\u00e4tt g\u00e5r som fakta.<\/strong> H\u00e4r redovisar universitetslektorn med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet hur riktig forskning g\u00e5r till. Hur han och andra kollegor s\u00f6ker efter bevis i r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokoll och kyrkb\u00f6cker. N\u00e4r r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen saknas kan r\u00e4kenskapshandlingar utg\u00f6ra underlag, som fr\u00e5n den stora h\u00e4xprocessen i Finsp\u00e5ng d\u00e4r sju kvinnor och tre m\u00e4n anklagades f\u00f6r trolldom. Protokollen \u00e4r borta men utgifterna finns kvar.<\/p>\n

D\u00e4remot duger inte skr\u00f6nor som skrivits ned mer \u00e4n hundra \u00e5r senare, som den om pr\u00e4sten Prytz och trollpackan i Mogata, som \u00e5terber\u00e4ttats genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n

Ovanp\u00e5 de bevis som finns eller saknas l\u00e4gger Martin Kjellgren ett raster av sitt kunnande om hur folk t\u00e4nkte och resonerade p\u00e5 den tiden.<\/strong> Vad man trodde p\u00e5, helt enkelt.<\/p>\n

Martin Kjellgren po\u00e4ngterar att det i forskningen finns m\u00e5nga f\u00f6rklaringar till h\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljelserna \u2013 sociala sp\u00e4nningar, kvinnohat, sexualneuroser, hallucinationer, folkligt motst\u00e5nd \u2013 men att dessa f\u00f6rklaringar ofta utel\u00e4mnar det mest centrala. M\u00e4nniskor avr\u00e4ttades som h\u00e4xor d\u00e4rf\u00f6r att deras omgivning var \u00f6vertygade om att de var h\u00e4xor, och att de utgjorde ett hot.<\/p>\n

I v\u00e5r tid vet vi att ond magi inte finns. Vi vet ocks\u00e5 att Johan och Maria inte var attraherade av varandra och att de dessutom var kusiner. Men fram till mitten av 1700-talet h\u00f6rde ond magi och h\u00e4xkonst till verkligheten. Alla trodde p\u00e5 magi, \u00e4ven de som anklagades och d\u00f6mdes. Det fanns god magi och det fanns ond magi, vad som var vad hade med makt att g\u00f6ra. De flesta kloka gubbar och gummor, kunniga i folklig l\u00e4kekonst, kunde faktiskt leva i fred.<\/p>\n

\u2013 Det var en apokalyptisk tid, beskriver Martin Kjellgren<\/strong> och f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 konstn\u00e4ren Albrecht D\u00fcrers tr\u00e4snitt \u00f6ver apokalypsen som finns i Konstmuseets g\u00f6mmor och senast visades i h\u00f6stas och i vintras.<\/p>\n

Han p\u00e5minner om hur de som ledde det lutherska Sverige var r\u00e4dda f\u00f6r att katolicismen skulle komma tillbaka.<\/p>\n

Hade k\u00e4ttare br\u00e4nts p\u00e5 b\u00e5l tidigare s\u00e5 blev det h\u00e4xor nu, och kanske man slutat h\u00e5lla reda p\u00e5 vad som var vad. Vad man trodde f\u00f6r\u00e4ndrades \u00f6ver tid.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Martin<\/a>
\n Bola med dj\u00e4vulen. ”Det finns ett misogynt, kvinnofientligt drag”, s\u00e4ger Martin Kjellgren, men till\u00e4gger att de som anklagades f\u00f6r trolldom under tidigt 1600-tal inte \u00e5talades f\u00f6r att vara sexuellt frigjorda utan antogs vara det, just f\u00f6r att de var h\u00e4xor.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

De som st\u00e5r bakom anklagelserna \u00e4r oftast b\u00f6nder medan pr\u00e4ster och \u00f6verhet utreder.<\/strong> Fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n anklagades f\u00f6r trolldom och f\u00f6rel\u00e4saren menar att det antogs kvinnor var svagare och l\u00e4ttare lurades av satan. M\u00e4n kunde st\u00e5 emot. Vanliga anklagelser g\u00e4llde kor som sinat, eller att n\u00e5gon drabbats av sjukdom.<\/p>\n

\u2013 De ber\u00e4ttelser vi har utg\u00e5r fr\u00e5n \u00f6verheten, p\u00e5pekar Martin Kjellgren och citerar hertig Johans stadga mot ”hor, ocker, trolldom, f\u00f6rg\u00f6rningar, vidskepelser, tr\u00e4tor och bandskap\u201d. Straffen var oftast dryga b\u00f6ter, f\u00f6r det finns bevis f\u00f6r att b\u00f6nder klagat p\u00e5 h\u00f6ga straffsatser.<\/p>\n

Det finns tillr\u00e4ckligt med bevis f\u00f6r att h\u00e4xprocessen i Finsp\u00e5ng \u00e4gt rum.<\/strong> \u00c4ven om historikern inte tror att de anklagade f\u00f6rdes till skogen f\u00f6r att undg\u00e5 vattenprov och d\u00f6das p\u00e5 den plats som nu kallas Trollk\u00e4ringeberget n\u00e4r den sedvanliga platsen var galgbacken.<\/p>\n

H\u00e4xprocesserna under tidigt 1600-tal var bara b\u00f6rjan, mer skulle komma. En ny v\u00e5g av h\u00e4xprocesser tog fart ett halvsekel senare, under ”Det stora ov\u00e4sendets” tid.<\/p>\n

Det finns mer att ber\u00e4tta om hertig Johan.<\/strong> Som att han som son till Johan III egentligen stod i tur att bli kung sedan halvbrodern Sigismund avsatts, men att han fick finna sig i att bli hertig medan farbrodern Karl klev upp p\u00e5 tronen som Karl IX. Men det \u00e4r en annan historia.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

\n

G\u00c4STABUDSSALEN L\u00f6fstad slott, Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

30 juli 2017
\nH\u00e4xan i hertig Johans tid \u2013 om trolldom, makt och satans raseri\u2028<\/em><\/strong>
\nF\u00f6rel\u00e4sning\u2028<\/em>
\nMartin Kjellgren, universitetslektor
\nArr: L\u00f6fstad slott
\n<\/em><\/p>\n

JOHANNISBORG Norrk\u00f6ping<\/em><\/h4>\n

Torsdag 3 augusti kl 18.00
\nOm hertig Johan, bef\u00e4stningen Johannisborg och v\u00e4xterna<\/strong>
\nNatur- och kulturguidning<\/em> med Markus Lindberg och Lars Fr\u00f6lich.
\nArr: L\u00e4nsstyrelsen<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nHertig Johan Wikipedia <\/a>
\nH\u00e4xprocesser i Sverige Wikipedia <\/a>
\nToboh\u00e4xan Wikipedia <\/a>
\nL\u00f6fstad slott hemsida<\/a> Facebook<\/a> Stormaktstiden<\/a>
\nStormaktstiden i Sverige och p\u00e5 L\u00f6fstad reportage<\/a> Kultursidan.nu 31\/5 2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Hertigparet fick inga barn. Var det Guds straff eller trollkonors verk? H\u00e4xprocesserna under tidigt 1600-tal var bara b\u00f6rjan, mer skulle komma. Universitetslektor Martin Kjellgren s\u00f6kte skilja p\u00e5 skr\u00f6na och historia p\u00e5 L\u00f6fstad slott. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53],"class_list":["post-31940","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31940","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31940"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31940\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31957,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31940\/revisions\/31957"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=31940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=31940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}