{"id":32454,"date":"2017-09-14T15:37:43","date_gmt":"2017-09-14T14:37:43","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=32454"},"modified":"2017-09-14T16:02:58","modified_gmt":"2017-09-14T15:02:58","slug":"lasse-berg-inledde-hostens-nyfiken-pa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=32454","title":{"rendered":"Lasse Berg inledde h\u00f6stens Nyfiken p\u00e5\u2026"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nM\u00e4nniskans m\u00e5ttband. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt, eller snarare kort, till det r\u00f6da m\u00e4rket, har v\u00e5r art Homo sapiens funnits till i f\u00f6rh\u00e5llande till hominidernas, f\u00f6rm\u00e4nniskornas, existens. Cirka sex till sju centimeter av det sex meter l\u00e5nga m\u00e5ttbandet. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201d Vi tillh\u00f6r alla en och samma ras\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING I brist p\u00e5 vassa h\u00f6rnt\u00e4nder.<\/strong> V\u00e5rt inre Afrika \u00e4r temat n\u00e4r f\u00f6rfattaren, journalisten och dokument\u00e4rfilmaren Lasse Berg inleder s\u00e4songens f\u00f6rel\u00e4sningsserie Nyfiken p\u00e5 . . . p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping. Det \u00e4r nio \u00e5r sedan starten och kv\u00e4llens f\u00f6redragsh\u00e5llare drog fullt hus.<\/p>\n

Lasse Berg h\u00e5ller ett h\u00f6gt tempo n\u00e4r han redog\u00f6r om forskningen kring v\u00e5rt ursprung.<\/strong> Han har \u00e4gnat 51 \u00e5r av sitt liv \u00e5t forskning i \u00e4mnet och han ber\u00e4ttar engagerat, intressant, tankev\u00e4ckande och humoristiskt.<\/p>\n

Han har bland annat skrivit fyra b\u00f6cker om hur den m\u00e4nskliga arten uppkommit och utvecklats. Den f\u00f6rsta Gryning \u00f6ver Kalahari<\/em> har s\u00e5lts i 60.000 exemplar.<\/p>\n

\u2013\u00a0Men boken skulle beh\u00f6va skrivas om varje \u00e5r. Forskarna g\u00f6r hela tiden nya r\u00f6n. Det som g\u00e4llde f\u00f6r 30 \u00e5r sedan g\u00e4ller inte l\u00e4ngre och vem vet hur det ser ut efter n\u00e4sta 30 \u00e5r. Dessutom finns det m\u00e5nga olika \u00e5sikter bland forskarna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lasse<\/a>
\nSpr\u00e5ksam. \u2013 Vad anv\u00e4nder vi homo sapiens v\u00e5r stora hj\u00e4rna till? Bland annat f\u00f6r att tillverka konsonanter som vi sedan binder samman vokalerna med. Det har jag nu gjort i 48 minuter. Som bonus har ni f\u00e5tt lyssna till det otroligt vackra Bj\u00e4respr\u00e5ket.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Lasse Berg inleder sitt f\u00f6redrag med att komplimentera en dam i publiken, f\u00f6r hennes vackra leende och hennes fina t\u00e4nder.<\/strong> Det \u00e4r ingen slump, t\u00e4nder och leenden \u00e4r n\u00e5got vi f\u00e5r h\u00f6ra mer om under kv\u00e4llen. Det \u00e4r speciellt genom h\u00f6rnt\u00e4nderna, n\u00e4rmare best\u00e4mt bristen p\u00e5 h\u00f6rnt\u00e4nder, som m\u00e4nniskan skiljer sig fr\u00e5n andra levande varelser.<\/p>\n

\u2013\u00a0Vi har aldrig kunnat varken f\u00e5nga eller slita s\u00f6nder ett byte med v\u00e5ra t\u00e4nder. D\u00e4r i ligger ocks\u00e5 en del av grunden till att vi s\u00e5 sm\u00e5ningom reste oss och g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e5 ben. Men det var l\u00e4nge sedan.<\/p>\n

Homo sapiens uppkom f\u00f6r omkring 200.000 \u00e5r sedan i Afrika. De f\u00f6rsta av dem l\u00e4mnade Afrika f\u00f6r cirka 70.000 \u00e5r sedan och spred sig s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

F\u00f6r att visa hur l\u00e4nge sedan det var plockar Lasse Berg fram ett sex meter l\u00e5ngt m\u00e5ttband.<\/strong> Han f\u00e5r hj\u00e4lp med att rulla ut det i sin fulla l\u00e4ngd framf\u00f6r publiken.
\nT\u00e4nk er nu, s\u00e4ger han, att 10 mm p\u00e5 m\u00e5ttbandet motsvarar 10.000 \u00e5r. \u00a0D\u00e5 har m\u00e4nniskan funnits\u00a0i sex till sju centimeter.<\/p>\n

Tanken k\u00e4nns fullst\u00e4ndigt obegriplig. Men s\u00e5 l\u00e5ng tid har g\u00e5tt sedan n\u00e5gra av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der bushfolket l\u00e4mnade regnskogarna i Afrika och tog sig till andra kontinenter. D\u00e4r st\u00f6tte de ihop med neandertalarna, levde tillsammans med dem och fick avkomma. Denna blandning av tv\u00e5 m\u00e4nskliga arter blev f\u00f6rf\u00e4derna till homo sapiens, det vill s\u00e4ga dagens m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Afrikanerna \u00f6verlevde. Neandertalarna dog ut, eller kanske r\u00e4ttare sagt, integrerades.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lasse<\/a>
\n Anpassningsbar och medk\u00e4nnande. M\u00e5nga lyssnade n\u00e4r Lasse Berg ber\u00e4ttade mycket engagerat och intressant om v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der och v\u00e5r utveckling som m\u00e4nniskor.\u00a0<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Vi tillh\u00f6r alla en och samma ras \u00e4ven om vi \u00e4r olika till utseendet, framh\u00e5ller Lasse Berg.<\/strong> Att vi har utvecklat olika utseenden och hudf\u00e4rg \u00e4r ett resultat av var vi lever och hur vi livn\u00e4r oss. Vi har anpassat oss till det klimat som r\u00e5der. M\u00e4nniskan \u00e4r \u00f6verhuvudtaget oerh\u00f6rt anpassningsbar.<\/p>\n

Som exempel n\u00e4mner han att forskningen kommit fram till att det idealiska r\u00f6relsem\u00f6nstret f\u00f6r dagens m\u00e4nniska \u00e4r cirka sex kilometers promenad varje dag.
\nMen att sitta i TV-soffan och \u00e4ta chips funkar onekligen ocks\u00e5.<\/p>\n

\u2013\u00a0Ta bara den perfekta 74-\u00e5riga kropp som ni ser framf\u00f6r er, skojar han. Den har under l\u00e5nga tider huvudsakligen livn\u00e4rt sig p\u00e5 ostmackor. Ett levande bevis p\u00e5 v\u00e5r anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

Och hur finner vi d\u00e5 v\u00e5rt ”inre Afrika”?\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jo, om vi riktigt vill finna det b\u00f6r vi \u00e5ka till Kalahari. Umg\u00e5s med det v\u00e4nliga och g\u00e4stfria folket som bor d\u00e4r, lyssna till deras st\u00e4ndiga babblande p\u00e5 sitt klickspr\u00e5k, somna utomhus i gr\u00e4set, h\u00f6ra lejonen p\u00e5 avst\u00e5nd. Det k\u00e4nns sk\u00f6nt, s\u00e4ger Lasse Berg.<\/p>\n

\u2013 Om det inte \u00e4r m\u00f6jligt, s\u00e5 g\u00e5 hem och g\u00f6r n\u00e5gon ov\u00e4ntat glad p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Det ger ocks\u00e5 en sk\u00f6n k\u00e4nsla. Vi \u00e4r inte bara anpassningsbara, vi har ocks\u00e5 en f\u00f6rm\u00e5ga till medk\u00e4nnande med andra. Att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r, kanske bli mobbad, \u00e4r det v\u00e4rsta som kan h\u00e4nda.<\/p>\n

Den som vill l\u00e4sa mera om m\u00e4nniskans ursprung och utveckling har m\u00f6jlighet till det genom Lasse Bergs b\u00f6cker om Kalahari.<\/strong> L\u00e4s helst den f\u00f6rsta i serien, Gryning \u00f6ver Kalahari,<\/em> f\u00f6rst, r\u00e5der han.<\/p>\n

Lars Berg \u00e4r f\u00f6rfattare, journalist och dokument\u00e4rfilmare. Han hoppade av en utbildning till milit\u00e4r innan han fyllde 25 \u00e5r. \u00a0Han har sedan dess gjort m\u00e5nga och l\u00e5nga resor, inte bara i Afrika. Han har skrivit ett flertal b\u00f6cker och ocks\u00e5 f\u00e5tt m\u00e5nga priser och utm\u00e4rkelser.<\/p>\n

Nyfiken p\u00e5… arrangeras av S\u00f6derk\u00f6pings f\u00f6rel\u00e4sningsf\u00f6rening<\/strong> tillsammans med Kulturkontoret, Folkuniversitetet och S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel. N\u00e4sta g\u00e4st \u00e4r ordf\u00f6randen i f\u00f6rbundet Humanisterna Christer Sturmark som ber\u00e4ttar om sin bok Upplysningen<\/em>.<\/p>\n

\u00a9 Text: Bibi Friedrichsen<\/em>
\n\u2028\u00a9 Foto: Boy Svedberg<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

H\u00f6sten 2017 kl 18.30
\nNyfiken p\u00e5… <\/em><\/strong>
\nF\u00f6rel\u00e4sningar <\/em>
\nSamarr: S\u00f6derk\u00f6pings f\u00f6rel\u00e4sningsf\u00f6rening, Kulturkontoret, Folkuniversitetet och S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel<\/em><\/p>\n

13 september
\nLasse Berg<\/strong> V\u00e5rt inre Afrika. Uppt\u00e4cktsresor<\/em><\/p>\n

4 oktober
\nChrister Sturmark<\/strong> Upplysning i det 21:a \u00e5rhundradet<\/em><\/p>\n

18 oktober
\nCharlotte von Zweigbergk<\/strong> Fattigf\u00e4llan<\/em><\/p>\n

1 november
\nMarianne Wik<\/strong> Fr\u00e5n S:t Anna \u00f6ver Sigtuna till S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/p>\n

15 november
\nIngmar Karlsson<\/strong> Kurdistan \u2013 landet som icke \u00e4r<\/em><\/p>\n

7 december
\nHel\u00e9ne L\u00f6\u00f6w<\/strong> Nationalsocialismens, fascismens och rasideologins historia<\/em><\/p>\n

14 december
\nKristina Palt\u00e9n<\/strong> Den r\u00e4dda l\u00f6paren<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nLasse Berg info<\/a>
\nNyfiken p\u00e5\u2026 hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nS\u00f6derk\u00f6pings kommun \/Kulturkontoret hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING I brist p\u00e5 vassa h\u00f6rnt\u00e4nder. V\u00e5rt inre Afrika \u00e4r temat n\u00e4r f\u00f6rfattaren, journalisten och dokument\u00e4rfilmaren Lasse Berg inleder s\u00e4songens f\u00f6rel\u00e4sningsserie Nyfiken p\u00e5 . . . p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping. Det \u00e4r nio \u00e5r sedan starten och kv\u00e4llens f\u00f6redragsh\u00e5llare drog fullt hus. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[53],"class_list":["post-32454","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32454","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=32454"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32454\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32460,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32454\/revisions\/32460"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=32454"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=32454"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=32454"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}