{"id":32653,"date":"2017-09-28T08:19:38","date_gmt":"2017-09-28T07:19:38","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=32653"},"modified":"2017-09-28T08:19:38","modified_gmt":"2017-09-28T07:19:38","slug":"tre-karlekshistorier-i-piano-och-dikt-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=32653","title":{"rendered":"Tre k\u00e4rlekshistorier i piano och dikt (recension)"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nM\u00e5lare. Christian Zells recitation gav liv \u00e5t Lord Tennysons dikt Enoch of Arden, en melodram om k\u00e4rlek och tragedi.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vi sugs in i historien, vi lider, vi skrattar<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

RECENSION\/NORRK\u00d6PING Tragedier p\u00e5 djupt vatten.<\/strong> Piano och recitation, med enkla medel bj\u00f6ds \u00e5h\u00f6rarna p\u00e5 en storslagen f\u00f6rest\u00e4llning i Immanuelskyrkan. Christian Zell var f\u00f6rst ut i m\u00e5ndags kv\u00e4ll n\u00e4r Mats Jansson inledde h\u00f6stens Kammarmusik i Immanuel, ett samarrangemang mellan Par i piano, d\u00e4r Mats Jansson \u00e4r en i paret, och Musik i Immanuel.<\/p>\n

Sammanlagt blir det fem kammarkonserter med olika teman n\u00e4r konsertpianisten Mats Jansson bjuder in v\u00e4nnerna att musicera tillsammans med honom.<\/strong> Fram\u00f6ver kommer s\u00e5ngaren Olle Persson, violinisten Christian Svarvar och cellisten Hampus Linderholm att framtr\u00e4da i Immanuelskyrkan innan kammarmusikerna Nils-Erik Sparf, violin, Patrik Swedrup, viola, och Erik Wahlgren, cello, avslutar h\u00f6stens serie.<\/p>\n

M\u00e5ndagen bj\u00f6d p\u00e5 ett intimt framf\u00f6rande av Mats Jansson p\u00e5 piano och recitation av Christian Zell.<\/strong> Med enkla medel bj\u00f6d de p\u00e5 Tre k\u00e4rlekshistorier<\/em>, en storslagen f\u00f6rest\u00e4llning f\u00f6r det f\u00e5tal personer som tagit sig till Immanuelskyrkan.<\/p>\n

Tre musikstycken fr\u00e5n 1800-talet med musik som fortfarande k\u00e4nns mycket m\u00e5lande och talande. Frans Liszts Ballad nr 2<\/em> f\u00f6r piano (1853), Richard Wagners Isoldes Liebestod<\/em> ur operan Tristan och Isolde<\/em> (1857-1859) och Richard Strauss Enoch of Arden<\/em>, en melodram f\u00f6r recitation och piano (1897) som bygger p\u00e5 Alfred Tennysons dikt med samma namn (1864).<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mats<\/a>
\n Patos. Mats Jansson ber\u00e4ttade engagerat om s\u00e5v\u00e4l k\u00e4rlekshistorierna som om komposit\u00f6rerna som om tons\u00e4ttarna.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r k\u00e4rlekens tema, b\u00e5de i dess grandiosa gl\u00e4dje men ocks\u00e5 stora sorg, <\/strong>n\u00e5got som alltid kommer att ber\u00f6ra m\u00e4nniskan. En annan \u00e4r p\u00e5 det s\u00e4tt som vatten omn\u00e4mns som en metafor f\u00f6r dessa k\u00e4nslor.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 en tredje n\u00e4mnare, Mats Jansson sj\u00e4lv. Hans l\u00e5gm\u00e4lda r\u00f6st och stilla kroppsspr\u00e5k till trots kunde ingen missta sig p\u00e5 att det h\u00e4r \u00e4r stycken som betyder oerh\u00f6rt mycket f\u00f6r Mats. Med patos ber\u00e4ttar han om k\u00e4rlekshistorierna vi ska f\u00e5 ta del av men ocks\u00e5 hur de tre tons\u00e4ttarna h\u00f6rde ihop genom v\u00e4nskap, beundran och familjeband, k\u00e4rlek i olika former.<\/p>\n

Det som sl\u00e5r mig i denna klassiska genren \u00e4r hur dramaturgin \u00e4r byggd.<\/strong> Den har mycket gemensamt med dramatiken och storvulenheten som finns i m\u00e5nga band p\u00e5 Black\/Death-metalscenen. Mycket av dagens musik har n\u00e5gon g\u00e5ng g\u00e5tt vidare fr\u00e5n en f\u00f6reg\u00e5ngare s\u00e5 egentligen \u00e4r det inte konstigt. M\u00e5nga p\u00e5 metalscenen anv\u00e4nder ett teatraliskt scenspr\u00e5k, metaforer och allt som vi f\u00e5r h\u00f6ra i kv\u00e4llens konsert. Speciellt komposit\u00f6rerna fr\u00e5n 1800-talet har den dramaturgi som Black\/Death-metal har.<\/p>\n

Hade dessa klassiker skrivits idag s\u00e5 hade det l\u00e4tt kunnat vara en text av Primordial, Behemouth, Watain eller Morbid Angel.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mats<\/a>
\n R\u00f6st och piano. Christian Zell och Mats Jansson, mer beh\u00f6vs inte f\u00f6r att skapa en vidunderlig kv\u00e4ll.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Frans Liszts Ballad<\/em> bygger p\u00e5 historien om Hero och Leander<\/em> fr\u00e5n det antika Grekland.<\/strong> Fr\u00e5n en facklas sken ledde Hero varje kv\u00e4ll sin \u00e4lskade n\u00e4r han simmade \u00f6ver Hellesponten (idag Bosporen-sundet) tills den kv\u00e4ll n\u00e4r en storm sl\u00e4cker facklan och Leander simmar vilse.<\/p>\n

Wagner inspirerades av en av v\u00e4rldens vackraste och mest tragiska k\u00e4rlekshistorier, den om den keltiske riddaren Tristan och Isolde<\/em>.<\/p>\n

Lord Tennysons dikt Enoch of Arden<\/em> inspirerade Strauss att skriva sin melodram, vilket var en vanlig konstform i slutet p\u00e5 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. \u00c4ven det en tragisk ber\u00e4ttelse om k\u00e4rlek och om de komplikationer som uppst\u00e5r n\u00e4r en sj\u00f6man f\u00f6rsvinner p\u00e5 havet och l\u00e4mnar familjen kvar.<\/p>\n

Det \u00e4r den sistn\u00e4mnda historien som Christian Zell reciterar till Mats Janssons pianospel.<\/strong> Alla som sett Christian p\u00e5 teaterscenen vet att han \u00e4r m\u00e4sterlig i sina roller. Han m\u00e5lar upp ber\u00e4ttelsen och vi k\u00e4nner personernas k\u00e4nslor. Med pianots dramaturgi sugs vi in i historien, vi lider, vi skrattar och allt d\u00e4remellan.<\/p>\n

V\u00e5gornas olika rytm blir i dessa tre historier ocks\u00e5 talande f\u00f6r hur k\u00e4rlek kan g\u00e5 fr\u00e5n vacker stillsamhet till storslagenhet.Vem har inte sett ut \u00f6ver v\u00e5gors stillsamma v\u00e5gskvalp i en solnedg\u00e5ng eller \u00e5tminstone h\u00f6rt och p\u00e5 bild sett hur stormar river upp v\u00e5gor i sitt raseri?<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mats<\/a>
\n Musikmagi. Mats Janssons fingrar driver tangenterna mellan \u00f6m k\u00e4rlek och stormars raseri.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r Mats Jansson s\u00e4tter sig vid flygeln har han ett stillsamt kroppspr\u00e5k.<\/strong> Men vid en s\u00e5 pass intim tillst\u00e4llning kan man inte att undg\u00e5 att se hans minspel som f\u00f6ljer musikens olika tempon.<\/p>\n

Hans h\u00e4nder och fingrar utf\u00f6r magi \u00f6ver tangenterna, m\u00e5lar upp historierna och besvarar mer \u00e4n v\u00e4l den fr\u00e5ga han st\u00e4llde i inledningen: Kan man h\u00f6ra en historia utan att k\u00e4nna till bakgrunden n\u00e4r man bara h\u00f6r musiken? Mats svarar sj\u00e4lv med sitt grandiosa spel under konsertens tv\u00e5 timmar.<\/p>\n

Det \u00e4r oerh\u00f6rt vackert framf\u00f6rt och t\u00e5rarna rinner p\u00e5 mina kinder.<\/strong> Det sista uttalade ordet och den sista tonen f\u00e5r klinga av. En stunds tystnad innan appl\u00e5derna bryter ut.<\/p>\n

Det \u00e4r detta som antikens greker menade med khatarsis \u2013 sj\u00e4lsrening.<\/p>\n

\u00a9 Text: Christina Wernersson\u2028<\/em>
\n\u00a9 Foto: Boy Svedberg<\/em><\/p>\n

\n

IMMANUELSKYRKAN Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

M\u00e5ndagar, h\u00f6sten 2017 kl 19
\n\u2028Kammarmusik i Immanuel<\/strong><\/em>
\nSamarr: Par i Piano och Musik i Immanuel<\/em><\/p>\n

25 september
\nTre K\u00e4rlekshistorier
\n<\/em><\/strong>Mats Jansson, piano<\/em>
\n<\/em><\/strong>Christian Zell, recitation<\/em><\/p>\n

Liszt<\/strong> Ballad nr 2
\n\u2028Wagner<\/strong> Isoldes Liebestod
\n\u2028Strauss<\/strong> Enoch of Arden<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

16 oktober
\nWinterreise <\/em><\/strong>
\nMats Jansson, piano
\nOlle Persson, baryton
\n<\/em><\/p>\n

Vinterresan ur \u201dDikter bland de efterl\u00e4mnade pappren fr\u00e5n en resande valthornist\u201d av Wilhelm M\u00fcller ligger till grund till Franz Schuberts gripande m\u00e4sterverk fr\u00e5n hans sista levnads\u00e5r.<\/em><\/p>\n

6 november
\nBrahms Violinsonater<\/strong>
\n<\/em>Mats Jansson, piano
\nChristian Svarfvar, violin<\/em><\/p>\n

De tre violinsonaterna av Brahms h\u00f6r utan tvekan till n\u00e5got av det <\/em>mest inspirerande som skrivits f\u00f6r dessa instrument tillsammans.\u00a0<\/em><\/p>\n

27 november
\nBeethoven och Cellon<\/em><\/strong>
\nMats Jansson, piano
\nHampus Linderholm, cello<\/em><\/p>\n

En resa genom Beethovens tre konstn\u00e4rliga \u201d\u00e5ldrar\u201d tillsammans med de fem sonaterna f\u00f6r piano och cello. Sonaterna op. 5 fr\u00e5n 1796, A-dursonaten op. 69 fr\u00e5n 1808 och de tv\u00e5 sonaterna op. 102 fr\u00e5n 1815. <\/em><\/p>\n

11 december
\nPianokvartetten!<\/em><\/strong>
\nBeethoven \u2013 Dohn\u00e1nyi \u2013 Brahms
\nMats Jansson, piano, Nils-Erik Sparf, violin,
\nPatrik Swedrup, viola, Erik Wahlgren, cello
\n<\/em><\/p>\n

Tv\u00e5 s\u00e4llan spelade ungdomsverk av tv\u00e5 ofta spelade komponister \u2013 Beethoven och den ungerske Ern\u00f6 Dohn\u00e1nyi \u2013 f\u00f6re paus och ett av genrens absoluta m\u00e4sterverk, Brahms kvartett i A-dur, efter.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nPar i Piano Facebook<\/a> FB-evenemang
\n<\/a>Immanuelskyrkan hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Tragedier p\u00e5 djupt vatten. Piano och recitation, med enkla medel bj\u00f6ds \u00e5h\u00f6rarna p\u00e5 en storslagen f\u00f6rest\u00e4llning i Immanuelskyrkan. Christian Zell var f\u00f6rst ut i m\u00e5ndags kv\u00e4ll n\u00e4r Mats Jansson inledde h\u00f6stens Kammarmusik i Immanuel. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13],"class_list":["post-32653","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=32653"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32662,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32653\/revisions\/32662"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=32653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=32653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=32653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}