{"id":32766,"date":"2017-10-05T18:39:27","date_gmt":"2017-10-05T17:39:27","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=32766"},"modified":"2017-10-05T18:39:27","modified_gmt":"2017-10-05T17:39:27","slug":"susanna-alakoski-gastade-stadsbiblioteket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=32766","title":{"rendered":"Susanna Alakoski g\u00e4stade Stadsbiblioteket"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nF\u00f6rbjudet spr\u00e5k. Ingen trodde att tv\u00e5spr\u00e5kighet var m\u00f6jligt f\u00f6r finska barn, ber\u00e4ttade Susanna Alakoski n\u00e4r f\u00f6rfattaren g\u00e4stade Norrk\u00f6pings stadsbibliotek.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

1960-talets sverigefinnar m\u00f6ttes av f\u00f6rdomar<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING \u201dPapiljott\u201d. Det var det f\u00f6rsta svenska ordet Susanna Alakoski l\u00e4rde sig som barn i en svensk frisersalong p\u00e5 1960-talet.<\/strong> Om detta och om att vara invandrare i Sverige talade hon om p\u00e5 Stadsbiblioteket p\u00e5 onsdagskv\u00e4llen. Finland \u00e4r h\u00f6stens tema.<\/p>\n

Susanna Alakoski \u00e4r f\u00f6dd i Vasa i Finland men flyttade med familjen till Sverige n\u00e4r hon var i 3-4 \u00e5rs \u00e5ldern.<\/strong> Detta var under den stora v\u00e5gen av arbetskraftsinvandring p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n

Hennes bes\u00f6k p\u00e5 Stadsbiblioteket g\u00f6rs i samband med Finlands 100-\u00e5rs firande. Senare i h\u00f6st kommer \u00e4ven andra f\u00f6rfattare med anknytning till Finland att komma p\u00e5 bes\u00f6k, bland annat Herman Lindqvist, som \u00e4r aktuell med en bok om Mannerheim, och Kjell West\u00f6.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Susanna<\/a>
\n H\u00f6gl\u00e4sning. Susanna Alakoski l\u00e4ste b\u00e5de ur antologin Finnj\u00e4vlar och ur genombrottsromanen Svinal\u00e4ngorna som ocks\u00e5 blev film.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Under en och en halv timme tar Susanna Alakoski upp v\u00e4ldigt viktiga \u00e4mnen s\u00e5 som invandring, krig och identitet.<\/strong> Hon ber\u00e4ttar mycket om hur det var att komma till Sverige och endast kunna prata finska, men \u00e4ven hur hon l\u00e4rde sig svenska p\u00e5 fris\u00f6rsalongen mittemot hemmet. Hennes f\u00f6rsta ord p\u00e5 svenska var ”papiljott” och det kan man ju f\u00f6rst\u00e5 om man l\u00e4rde sig svenska p\u00e5 en fris\u00f6rsalong p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n

Just nu \u00e4r hon aktuell i antologin Finnj\u00e4vlar, <\/em>redigerad av Kristian Borg, d\u00e4r hon tillsammans med 14 andra sverigefinnar tar de upp hur det \u00e4r att vara sverigefinne i Sverige. Att vara invandrare i Sverige pratar hon v\u00e4ldigt mycket om under sitt bes\u00f6k p\u00e5 Stadsbiblioteket. Detta \u00e4r \u00e4ven ett \u00e4mne som tas upp i de b\u00f6cker hon gett ut.<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar hur f\u00f6rbjudet det var att vara tv\u00e5spr\u00e5kig, att man endast skulle prata svenska och ingen finska.<\/strong> Hon j\u00e4mf\u00f6r hur man p\u00e5 1960-talet s\u00e5g p\u00e5 finska invandrare och hur man idag ser p\u00e5 invandrare fr\u00e5n exempelvis Syrien och Afghanistan.<\/p>\n

Det v\u00e4rsta som fanns d\u00e5 var \u201dSlussenfinnarna\u201d som var de farligaste av alla finnar. Finl\u00e4ndarna beskrevs som v\u00e5ldsamma och problematiska i tidningarna, s\u00e5 som man ofta beskriver dagens invandrare.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Susanna<\/a>
\n Ber\u00f6rda. Susanna Alakoskis bes\u00f6k var det f\u00f6rsta av h\u00f6stens tre program som Stadsbiblioteket ordnar med anledning av Finlands 100-\u00e5rsjubileum som sj\u00e4lvst\u00e4ndig nation.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e5got som varit v\u00e4ldigt problematiskt och som p\u00e5verkat Alakoski mycket \u00e4r hennes etnicitet.<\/strong> N\u00e4r hon gick i skolan fick hon aldrig fr\u00e5gan om varifr\u00e5n hon kom eller ens fick ber\u00e4tta om sitt lands historia. P\u00e5 s\u00e5 vis hade hon aldrig reflekterat kring vad det inneb\u00e4r att vara sverigefinne f\u00f6rr\u00e4n senare i vuxenlivet. Problematiken kring sin egen identitet och etnicitet \u00e4r \u00e4mnen som ocks\u00e5 tas upp i hennes b\u00f6cker.<\/p>\n

I och med att jag sj\u00e4lv \u00e4r finlandssvensk i Sverige kunde jag k\u00e4nna igen mig i mycket av det hon pratade om.<\/strong> \u00c4ven m\u00e5nga i publiken visade sig ha ursprung i Finland och delade med sig av sina egna erfarenheter i slutet av bokpratet.<\/p>\n

\u00a9 Text : Caroline Slotte<\/em>
\n\u00a9 Foto: Ann-Charlotte Sandelin\u2028<\/em><\/p>\n

\n

STADSBIBLIOTEKET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

4 oktober 2017 \u2028<\/em>
\nSusanna Alakoski \u2013 Spr\u00e5kr\u00f6r mellan olika v\u00e4rldar\u2028\u2028<\/strong><\/em>
\nF\u00f6rfattarm\u00f6te<\/em><\/p>\n

16\/11 kl 18
\nHerman Lindqvist<\/strong><\/p>\n

23\/11 kl 18
\nKjell West\u00f6<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nSusanna Alakoski hemsida<\/a> Facebook <\/a>
\nVerbal f\u00f6rlag Finnj\u00e4vlar<\/a>
\nNorrk\u00f6pings stadsbibliotek hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING \u201dPapiljott\u201d. Det var det f\u00f6rsta svenska ordet Susanna Alakoski l\u00e4rde sig som barn i en svensk frisersalong p\u00e5 1960-talet. Om detta och om att vara invandrare i Sverige talade hon om p\u00e5 Stadsbiblioteket p\u00e5 onsdagskv\u00e4llen. Finland \u00e4r h\u00f6stens tema. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[16],"class_list":["post-32766","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32766","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=32766"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32766\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32769,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32766\/revisions\/32769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=32766"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=32766"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=32766"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}