{"id":33346,"date":"2017-11-09T12:48:16","date_gmt":"2017-11-09T11:48:16","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=33346"},"modified":"2017-11-09T13:07:18","modified_gmt":"2017-11-09T12:07:18","slug":"musikkaseri-om-engelska-1800-talstoner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=33346","title":{"rendered":"Musikk\u00e5seri om engelska 1800-talstoner"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nIntressev\u00e4ckande. Stig Jacobssons musikf\u00f6redrag drar alltid m\u00e5nga engagerade \u00e5h\u00f6rare.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sp\u00e4nnande tons\u00e4ttare b\u00f6rjar dyka upp<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING Tisdagen bj\u00f6d p\u00e5 musiklyssning i Stig Jacobsons musikk\u00e5serie p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping.<\/strong> Sullivan, Elgar och den svenska n\u00e4ktergalen s\u00e4tter engelsk musik p\u00e5 kartan efter ett l\u00e5ngt uppeh\u00e5ll utan framg\u00e5ng.<\/p>\n

Engelsk musik tog time out i hundra \u00e5r.<\/strong> Under 1700-talet komponerades n\u00e4stan ingen betydande konstmusik av engelska tons\u00e4ttare.\u00a0Henry Purcell, den st\u00f6rste engelske tons\u00e4ttaren p\u00e5 sin tid, dog 1695. Inte f\u00f6rr\u00e4n 1866 slog n\u00e4sta betydande engelska tons\u00e4ttare Arthur Sullivan igenom. Det gjorde han med en symfoni som framf\u00f6rdes p\u00e5\u00a0 Crystal Palace i London.<\/p>\n

F\u00f6rsta delen av den konserten upptogs av ett solistframtr\u00e4dande av ”den svenska n\u00e4ktergalen” Jenny Lind. Efter pausen spelades Arthur Sullivans f\u00f6rsta symfoni. Den blev hans genombrott och inledningen till den engelska musikens \u00e5terkomst.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stig<\/a>
\nS\u00e5ngf\u00e5gel. ”Den svenska n\u00e4ktergalen” Jenny Lind var popul\u00e4r i 1800-talets England.\u00a0<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Stig Jacobson fortsatte i tisdags sina musikk\u00e5serier om engelsk musik p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping.<\/strong> F\u00f6rra g\u00e5ngen handlade det om musik som skapades under Shakespeares tid. S\u00e4rskilt om den musik som har\u00a0 Shakespeares dramer och dikter som underlag. Det var en hel del redan p\u00e5 hans egen tid.<\/p>\n

\u00c4ven senare har m\u00e5nga k\u00e4nda och ok\u00e4nda komposit\u00f6rer, i och utanf\u00f6r England, skrivit musik till Shakespeares texter.<\/p>\n

\u2013 Att s\u00e4ga att det inte skrevs n\u00e5gon musik i England under 1700-talet \u00e4r inte riktigt sant. Men det skrevs ingen musik att r\u00e4kna med av engelska tons\u00e4ttare, s\u00e4ger Stig Jacobsson.<\/p>\n

\u2013 Det var\u00a0fr\u00e4mst tyska tons\u00e4ttare, med Georg Friedrich H\u00e4ndel i t\u00e4ten, som verkade i London och satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 det engelska musiklivet.<\/p>\n

\u2013 I mitten av 1800-talet b\u00f6rjade det emellertid h\u00e4nda saker.<\/strong> Flera sp\u00e4nnande engelska tons\u00e4ttare d\u00f6k upp. Vad som saknades d\u00e5 var en riktig h\u00f6gklassig tons\u00e4ttarutbildning. F\u00f6ljden blev att m\u00e5nga av dem begav\u00a0 sig till Tyskland, fr\u00e4mst till Leipzig, f\u00f6r att utbilda sig.\u00a0Dit reste f\u00f6r \u00f6vrigt inte bara engelsm\u00e4n utan \u00e4ven musiker fr\u00e5n andra l\u00e4nder, inte minst de nordiska.<\/p>\n

En del av dem blev mycket uppskattade i sitt hemland och spelas ofta d\u00e4r, men inte lika mycket utomlands. Hur m\u00e5nga k\u00e4nner till exempel till Arthur Sullivan, Hubert Parry, Charles Stanford eller Frederick Delius? Mera k\u00e4nda i Sverige \u00e4r namn som Ralph Vaughan Williams och Edward Elgar.<\/p>\n

\u2013 Det s\u00e4gs ibland att de skrev typisk engelsk musik. Men hur definierar man det engelska i deras verk, fr\u00e5gar sig Stig Jacobsson. Det \u00e4r en sv\u00e5r fr\u00e5ga.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stig<\/a>
\nTongivande. Arthur Sullivan startade en ny epok inom engelsk musik.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

D\u00e4remot menar han att man ofta kan lyssna sig till influenser fr\u00e5n deras l\u00e4rare eller f\u00f6rebilder i Tyskland, <\/strong>romantiker som Mendelssohn, Schumann, Brahms. Som hos Arthur Sullivan som studerade hos Felix Mendelssohn i Leipzig. Han fann det n\u00e4stan f\u00f6rm\u00e4tet att sj\u00e4lv skriva en symfoni och h\u00f6ll till att b\u00f6rja med sin egen komposition hemlig. Tills han fick chansen att framf\u00f6ra den i Crystal Palace i en konsert d\u00e4r ”den svenska n\u00e4ktergalen” Jenny Lind medverkade. B\u00e5de Sullivan och Lind var v\u00e4nner till Mendelssohn.<\/p>\n

Det blev succ\u00e9 f\u00f6r irl\u00e4ndaren Sullivan. Eftersom han inspirerats till symfonin p\u00e5 Irland har den av efterv\u00e4rlden f\u00e5tt namnet ”Den irl\u00e4ndska”. Crystal Palace, som rymde 14.000 personer, brann ner 1936.<\/p>\n

Det skulle f\u00f6ra f\u00f6r l\u00e5ngt att g\u00e5 in p\u00e5 var och en av de tons\u00e4ttare vars musik vi fick smakprov p\u00e5. Mycken vacker och sp\u00e4nnande musik som n\u00e4stan helt saknas p\u00e5 repertoaren i svenska konserthus.<\/p>\n

Det st\u00f6rsta namnet \u00e4r Edward Elgar.<\/strong> Han f\u00f6rknippas med Last Night of the Proms d\u00e4r hans Pomp and Circumstance<\/em>\u00a0 \u00e4r st\u00e5ende inslag.<\/p>\n

Visserligen skrev Elgar mycket som kan klassas som l\u00e4tt klassisk musik. Men han var en m\u00e5ngsidig komposit\u00f6r som kn\u00f6t an till den H\u00e4ndelska traditionen med bland annat oratorier. Det vi f\u00e5r lyssna till \u00e4r en sats ur hans Enigmavariationer.<\/p>\n

Det \u00e4r ett finurligt verk i 14 satser d\u00e4r varje sats \u00e4r ett personligt portr\u00e4tt av goda v\u00e4nner till Elgar. Han talade inte om vilka v\u00e4nnerna var, men gav vissa ledtr\u00e5dar som g\u00f6r att forskarna \u00e4nd\u00e5 har lyckats klura ut identiteten p\u00e5 dem alla.<\/p>\n

\u2013 N\u00e5got av det finaste skrivits under den engelska romantiken, tycker Stig Jacobsson.<\/p>\n

N\u00e4sta g\u00e5ng avslutar han h\u00f6stens f\u00f6rel\u00e4sningsserie<\/strong> med att ber\u00e4tta om olika h\u00e4ndelser i London under \u00e5ren som gett inspiration till musik.<\/p>\n

\u00a9 Text: Bibi Friedrichsen\u2028<\/em>
\n\u00a9 Foto: Boy Svedberg\u2028<\/em><\/p>\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em>
\n7 november 2017 <\/em>
\nThe Romantic Englishman
\nLondon Calling\u2028 \u2013 <\/em>Musikk\u00e5serier\u2028<\/em>
\nStig Jacobsson<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nKulturkontoret\/S\u00f6derk\u00f6pings kommun hemsida<\/a> Evenemang<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING Tisdagen bj\u00f6d p\u00e5 musiklyssning i Stig Jacobsons musikk\u00e5serie p\u00e5 Stinsen i S\u00f6derk\u00f6ping. Sullivan, Elgar och den svenska n\u00e4ktergalen s\u00e4tter engelsk musik p\u00e5 kartan efter ett l\u00e5ngt uppeh\u00e5ll utan framg\u00e5ng. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-33346","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/33346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=33346"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/33346\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33379,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/33346\/revisions\/33379"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=33346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=33346"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=33346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}