{"id":33766,"date":"2017-11-30T20:02:18","date_gmt":"2017-11-30T19:02:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=33766"},"modified":"2018-03-15T09:40:29","modified_gmt":"2018-03-15T08:40:29","slug":"utstallningen-konkret-stanger-pa-np33","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=33766","title":{"rendered":"Utst\u00e4llningen Konkret h\u00e4nger p\u00e5 NP33"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nKonkret. I mitten Olle Bonni\u00e9rs Kanariskt intermezzo omgivet av tv\u00e5 m\u00e5lningar av Pierre Olofsson, Lyrisk passage och Varienante Ronde.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Ogripbart rum \u2013 lek mellan yta och djup”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING L\u00e4nge var Norrk\u00f6ping den moderna konstens stad.<\/strong> R\u00f6tterna, fr\u00e5n GAN och Carlsund, hittas p\u00e5 Konstmuseet och \u00e4ven i offentlig utsmyckning, p\u00e5 och i fastigheter. Konsthandeln \u00c5mells i Stockholm har visat Konkret<\/em> konst fr\u00e5n fyra decennier p\u00e5 NP33 under h\u00f6sten 2017 och l\u00e5ter utst\u00e4llningen h\u00e4nga kvar tills vidare.<\/p>\n

Den moderna konsten, s\u00e5v\u00e4l den abstrakta som den konkreta, var stark i Norrk\u00f6ping.<\/strong> Att GAN, G\u00f6sta Adrian-Nilsson, som Norrk\u00f6pings Konstmuseum lyfte fram 2011, hade en v\u00e4n han h\u00e4lsade p\u00e5 \u00e4r en grundsten. Otto G Carlsund en annan, \u00e4gnad en utst\u00e4llning n\u00e5gra \u00e5r tidigare, 2008. Dessutom visade Konstmuseet (och k\u00f6pte in, fick i donation) den moderna konsten som var i ropet genom decennierna under de budgetm\u00e4ssigt goda decennierna.<\/p>\n

F\u00f6r att dra till med en enkel definition: Den abstrakta, som minimaliserade verklighetens former, och den konkreta som var sig sj\u00e4lv nog, f\u00e4rg och form. P\u00e5 ytan kunde de rentav vara lika och en del konstn\u00e4rer r\u00f6rde sig inom b\u00e5da.<\/p>\n

Norrk\u00f6pings st\u00f6rre fastighets\u00e4gare ska absolut inte gl\u00f6mmas bort.<\/strong> N\u00e4r staden moderniserades, visserligen h\u00e5rdh\u00e4nt, gl\u00f6mdes konsten inte bort. Mer abstrakta, tidl\u00f6sa former kan passa i offentliga rum.<\/p>\n

H\u00e4r finns skulpturer \u2013 Einar H\u00f6stes Genomg\u00e5ende sk\u00e5lform<\/em> och Varierad sk\u00e5lform<\/em> i Navestads b\u00e5da ringar \u00e4r absolut st\u00f6rst \u2013 men det finns \u00e4ven utsmyckningar p\u00e5 husfasader och inne i hus.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Pierre<\/a>
\nDetalj. Ytan \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd att uppm\u00e4rksamma i Komposition (Trudelutt) av Pierre Olofsson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Konsthandeln \u00c5mells i Stockholm hade en Konkret<\/em> utst\u00e4llning i hemmagalleriet under en vecka i september.<\/strong> Strax d\u00e4rp\u00e5 blev det en stor expos\u00e9 som inrymdes p\u00e5 ovanv\u00e5ningen i NP33, den stora konsthallen p\u00e5 Norra promenaden. Det tar mig flera veckor innan jag kommer dit en dag i oktober men d\u00e5 i det b\u00e4sta av s\u00e4llskap, Agneta Lalanders. Av alla m\u00f6jliga titlar som kan s\u00e4ttas under hennes namn v\u00e4ljer hon den enkla \u201dkonstvetare\u201d.<\/p>\n

\u2013 Begreppet konkret lanserades av konstn\u00e4rer i Paris som tyckte att abstrakt var f\u00f6r luddigt.<\/strong> Konkret konst \u00e4r nyskapad verklighet utan h\u00e4rledning till n\u00e5got som avbildas, f\u00f6rklarar Agneta Lalander och till\u00e4gger att Otto G Carlsund ingick i konstn\u00e4rsgruppen Art Concret som bildades 1929.<\/p>\n

Carlsund \u00e4r inte med i utst\u00e4llningen, som konstn\u00e4r stannade han inte inom den konkreta ramen. En minst lika viktig roll var f\u00f6rmedlarens, en som hj\u00e4lpte till att sprida den moderna konsten, konkret s\u00e5 v\u00e4l som abstrakt.<\/p>\n

\u2013 Genomslagskraften kom med generationen efter Andra v\u00e4rldskrigets slut. De konstn\u00e4rer som f\u00e5r stora offentliga uppdrag, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Olle<\/a>
\nBorde h\u00e4nga p\u00e5 museum. Olle Bonni\u00e9r \u2013 Kanariskt intermezzo.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Agneta Lalander g\u00e5r rakt fram till utst\u00e4llningens juvel, Kanariskt intermezzo <\/em>av Olle Bonni\u00e9r fr\u00e5n 1949. <\/strong>Det \u00e4r ett av utst\u00e4llningens \u00e4ldsta verk, tv\u00e5 \u00e5r \u00e4ldre \u00e4r samme konstn\u00e4rs \u00c5ngmaskinen<\/em> gjord med kritor.
\n<\/strong><\/p>\n

\u2013 Den h\u00e4r \u00e4r en museisak, s\u00e4ger hon best\u00e4mt och forts\u00e4tter: \u2013 Visst \u00e4r det str\u00e4ngt uppbyggt men det vibrerar av liv.<\/p>\n

D\u00e4r \u00e4r ytterligare n\u00e5gra verk som kan passa p\u00e5 museer som vill f\u00e5nga konstn\u00e4rers avg\u00f6rande verk, de som v\u00e4nder str\u00f6mmen, p\u00e5verkar i tiden. Annars v\u00e4nder sig utst\u00e4llningen som s\u00e5dan till den privata publiken. M\u00e5lningarna \u00e4r till salu, det \u00e4r ju en konsthandel som st\u00e5r f\u00f6r utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Till utst\u00e4llningen finns en ambiti\u00f6st upplagd katalog, Konkret<\/em>.<\/strong> Linda Fagerstr\u00f6m, docent i konstvetenskap vid Linn\u00e9universitetet skriver i inledningen om ”Det ogripbara rummet \u2013 en lek mellan yta och djup”.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 hon som tillsammans med Carina Engelhardt \u00d6nne skrivit de utf\u00f6rliga texter som presenterar utst\u00e4llningens tio konstn\u00e4rer tillsammans med flera bilder. P\u00e5 utst\u00e4llningen finns ocks\u00e5 texter, dock n\u00e5got kortare, som introducerar varje konstn\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Gerd<\/a>
\n Bildkomposit\u00f6rer. Gerd Nordenskj\u00f6ld \u2013 Komposition. Harry Boostr\u00f6m \u2013 Nr 20\u201335.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Olle Bonnier var expressiv. Men titta p\u00e5 Pierre Olofsson!<\/strong> Han var konsekvent men inte s\u00e5 stringent.<\/p>\n

Vi promenerar i den stora konsthallen och ser hur den konkreta genren tar sig olika uttryck. D\u00e4r \u00e4r Pierre Olofsson som allts\u00e5 \u00e4gnade hela sitt konstn\u00e4rskap \u00e5t konkretismen. Sak samma med Gerd Nordenskj\u00f6ld, enda kvinnan i utst\u00e4llningen, med intrikata kompositioner i v\u00e4l valda f\u00e4rger. Gert Marcus \u00e4r h\u00e4r en tydlig grundforskare, unders\u00f6ker f\u00e4rgers effekt i enkla geometriska former.<\/p>\n

\u2013 Att dela in i rutor och f\u00e4rgl\u00e4gga \u00e4r att koncentrera sig p\u00e5 sj\u00e4lva f\u00e4rgproblemet, understryker Agneta.<\/p>\n

Bj\u00f6rn Nalle Werners lekfulla charm \u00e4r dock inte konkret, men n\u00e4r Agneta ser ett helt annat slags verk av honom s\u00e5 ger hon med sig \u2013 \u201dOK, han f\u00e5r vara med d\u00e5\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Juho<\/a>
\nGalleri i galleriet. Under det tidiga 1980-talet m\u00e5lar Juho Suni fina nyanser i beiga jordtoner.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En ny bekantskap \u00e4r Juho Suni, ursprungligen fr\u00e5n Ingermanland.<\/strong> I utst\u00e4llningen har han f\u00e5tt ett helt eget rum. Det \u00e4r n\u00e5got m\u00e4rkligt bekant med hans str\u00e4nga geometri med stora f\u00e4lt korsade av smala r\u00e4nder, jag s\u00f6ker i minnets konsthistoriska fragment och r\u00e4ddas av Agneta: ”Mondrian!”.<\/p>\n

Men h\u00e4r \u00e4r f\u00f6reg\u00e5ngarens rena starka f\u00e4rger borta. Under det tidiga 1980-talet m\u00e5lar Juho Suni fina nyanser i beiga jordtoner.<\/p>\n

Danske Ole Schwalbe \u00e4r ocks\u00e5 bekant.<\/strong> Hans svart\/gr\u00e5\/r\u00f6da kompositioner som krattar tag i varandra p\u00e5minner om n\u00e5got\u2026 javisst Pierre Olofssons svartvita Krumelur<\/em> som ju blev Konstmuseets logotyp. Fast dansken \u00e4r stram som en linjal medan Olofsson \u00e4r mjukt naturn\u00e4ra i linjef\u00f6ringen.<\/p>\n

Stramheten f\u00f6ljer \u00e4ven i Schwalbes mer eleganta verk, n\u00e5gra i Mondrians n\u00e4rhet, andra med cirklar och b\u00e5gar i uts\u00f6kta, tunna linjer.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Erik<\/a>
\n Erik Chamberts gouache heter H\u00e4ndelse, en kvalificerad gissning \u00e4r att den m\u00e5lats n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1960-talet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Tillbaka till Norrk\u00f6ping.<\/strong> Agneta Lalanders kvalificerade gissning \u00e4r att Erik Chamberts m\u00e5lningar gjordes p\u00e5 1960-talet \u2013 ingen vet. De pr\u00e4glas av en elegans jag kallar musikalisk. Konstmuseet och Stadsmuseet gjorde gemensam sak, helt\u00e4ckande, s\u00e5 sent som 2015.<\/p>\n

\u2013 Harry Boostr\u00f6m \u00e4r s\u00e4ker i kompositionen, kommenterar Agneta Lalander n\u00e4r vi kommer till konstn\u00e4ren som Konstmuseet \u00e4gnade en utst\u00e4llning, \u00e4ven den 2015.<\/p>\n

Stig Sell\u00e9n hade en hel del offentliga uppdrag i Norrk\u00f6ping p\u00e5 1960-talet,<\/strong> bland annat mosaiker vid trappuppg\u00e5ngarna till det b\u00e5gformade huset p\u00e5 Klingsbergsgatan. Jag inser att jag ofta cyklar f\u00f6rbi reliefer p\u00e5 ett friskluftsintag till samma fastighet. De m\u00e5ste ocks\u00e5 vara hans.<\/p>\n

H\u00e4r i utst\u00e4llningen visas fr\u00e4mst hans lekfulla och raffinerade collage av pappersbitar, ofta fr\u00e5n tidningar, som blir nya bildber\u00e4ttelser som Cinema<\/em> eller Kysk f\u00f6rvandling<\/em>. Dessutom en m\u00e5lning, V\u00e4ggf\u00f6rslag. Skala 1:10<\/em>, som bekr\u00e4ftar bilden av konstn\u00e4rer som arbetade med offentlig konst. Just en lek med det ogripbara rummet, f\u00e4rgblock med djup och luft.<\/p>\n

Om n\u00e5gon bes\u00f6kare saknat giganterna Olle Baertling och Lennart Rodhe<\/strong> s\u00e5 g\u00f6r uppenbarligen \u00c5mells konsthandel det ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin\u2028<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Olle Bonni\u00e9r \u2013 Ljusdelaren och B\u00f6rjan till block II<\/a>