{"id":35149,"date":"2018-03-04T17:41:54","date_gmt":"2018-03-04T16:41:54","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=35149"},"modified":"2018-03-04T18:07:06","modified_gmt":"2018-03-04T17:07:06","slug":"trovardig-jord-varm-och-igenkannande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=35149","title":{"rendered":"Trov\u00e4rdig Jord varm och igenk\u00e4nnande"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nJord. Golv, sidostycken och djupverkande bild \u2013 allt \u00e4r jord, sprucken lerjord. Far och son n\u00e5r fram, till den unges omh\u00e4ndertagande av den gamle. I rollerna Peter Sundberg och Peter Jansson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4rkliga saker verkar ha h\u00e4nt<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

RECENSION\/NORRK\u00d6PING V\u00e4rmande landsbygdsdrama.<\/strong> L\u00f6rdagens premi\u00e4r av Jord<\/em>, ett samarbete mellan \u00d6stg\u00f6tateatern och Riksteatern, var b\u00e5de v\u00e4rmande och m\u00e4nsklig. Demenssjukdomens allvar och dr\u00e5pliga humor kommer helt till sin r\u00e4tt med lantbrukaren Mikael (Peter Sundberg) i centrum.<\/p>\n

Scenen \u00e4r enkel med n\u00e5gon sorts sandl\u00e5da i mitten och en storbild p\u00e5 ett \u00f6ppet f\u00e4lt i bakgrunden.<\/strong> Fotot p\u00e5 jorden skapar djup. Sara Louise Bohman (Ther\u00e9se Lindberg) fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland \u2013 \u201dSk\u00e4rblacka typ\u201d \u2013 blir karakt\u00e4ren som s\u00e4tter st\u00e4mningen med landsbygdens m\u00e4nskliga charm.<\/p>\n

\u2013 Jag ville bara titta te\u2019 re\u2019, s\u00e4ger hon till lantbrukaren Mikael, en stamg\u00e4st som pl\u00f6tsligt slutat komma till kaf\u00e9et hon jobbar p\u00e5 efter en olycka med pickupen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Jord\"<\/a>
\n\u2013 Det var framaxeln, s\u00e4ger Mikael och talar om pickupens skada vid olyckan. Att han sj\u00e4lv br\u00f6t armen t\u00e4nker han inte p\u00e5.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Mikael k\u00e4nner inte igen henne, men det g\u00f6r inget \u2013 f\u00f6r hon kan prata f\u00f6r tv\u00e5.<\/strong> Det ber\u00e4ttar hon f\u00f6r lantbrukarsonen Jon (Peter Jansson) som ocks\u00e5 dyker upp och verkar misst\u00e4nksamt inst\u00e4lld till hennes bes\u00f6k. Fadern verkar dessutom inte alls glad att se honom. K\u00e4nslor av svek blir tydliga fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5ll och Sara f\u00e5r ett pussel att l\u00f6sa i vad som egentligen skaver emellan dem.<\/p>\n

N\u00e4sta g\u00e5ng hon kommer, med en \u00e4ppelpaj med sig, verkar m\u00e4rkliga saker ha h\u00e4nt p\u00e5 g\u00e5rden.<\/strong> Publiken har redan f\u00f6rst\u00e5tt att Jon f\u00e5tt bli varse om sin fars stegrande demenssjukdom, men det vet ju inte Sara om. Jon hamnar i ett slags medberoende av f\u00f6rnekelse och urs\u00e4kter \u2013 och det \u00e4r l\u00e4tt att sympatisera med viljan att l\u00e5ta Mikael uppleva sin sista sk\u00f6rd.<\/p>\n

\u201dP\u00e5 v\u00e5ren s\u00e5r man, p\u00e5 sommaren sk\u00f6rdar man, p\u00e5 h\u00f6sten odlar man\u201d,<\/strong> blir som ett slags mantra som, hur \u00e4n minnet sviker Mikael, stannar kvar hos honom. Det finns liksom kvar i hans h\u00e5rt arbetande sj\u00e4l. Identitetskrisen i att inte l\u00e4ngre klara av allt som tidigare klarats av \u00e4r djupt ber\u00f6rande.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Jord\"<\/a>
\nAvst\u00e5nd. Mikael \u00e4r avvaktande till Jon som nyss kommit hem till g\u00e5rden.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag som har en demenssjuk mormor som ocks\u00e5 haft en egen g\u00e5rd, k\u00e4nner igen mycket fr\u00e5n henne.<\/strong> Oron \u00f6ver djuren och arbetet som m\u00e5ste g\u00f6ras. \u201dVart f\u00f6rsvann kossan, band jag inte fast den vid s\u00e4ngkanten f\u00f6rut?\u201d \u2013 s\u00e5dana fraser mindes jag och en kusin tillsammans nyligen. Liksom f\u00f6rv\u00e4xlingen av \u00e5rstider och hur en annan verklighetsuppfattning tar vid.<\/p>\n

\u2013 Se p\u00e5 honom. Han arbetar, fast\u00e4n han kanske inte vet vilken dag det \u00e4r eller vilken planet han \u00e4r p\u00e5, s\u00e4ger Jon till Sara n\u00e4r relationerna b\u00f6rjat frostas av.<\/p>\n

Peter Sundberg gestaltar hum\u00f6rsv\u00e4ngningarnas snabba skiftningar med b\u00e5de dr\u00e5plig humor och trov\u00e4rdighet.<\/strong> Pj\u00e4sen \u00e4r byggd p\u00e5 allvar, men balanserar v\u00e4l med skrattets h\u00f6lje och poetiska metaforer.<\/p>\n

En av de varmaste \u00d6stg\u00f6tateatern-upps\u00e4ttningarna jag n\u00e5gonsin sett. B\u00e5de jordn\u00e4ra och v\u00e4lspelad om livets g\u00e5ng.<\/p>\n

\u00a9 Text: Melinda Reyes Hiltunen<\/em>
\n\u00a9 Foto: Magnus Andersson\/\u00d6stg\u00f6tateatern\u2028\u2028<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Jord<\/a>