{"id":35342,"date":"2018-03-13T20:35:03","date_gmt":"2018-03-13T19:35:03","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=35342"},"modified":"2018-03-13T20:44:13","modified_gmt":"2018-03-13T19:44:13","slug":"ramarna-centrala-for-grafikens-budskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=35342","title":{"rendered":"Ramarna centrala f\u00f6r grafikens budskap"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nKonstn\u00e4rsportr\u00e4tt. Att placera portr\u00e4ttet i en oval nisch var popul\u00e4rt under 1700-talet. Konstmuseets intendent Martin Sundberg uppm\u00e4rksammar finessen med mantlarna som \u00f6vergr\u00e4nsar ramen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”den betraktar jag som ett f\u00f6nster”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Nu \u00e4r det ramarnas tur.<\/strong> N\u00e4r konstn\u00e4rers m\u00e5lningar omvandlades till grafiska blad v\u00e4xte nya ber\u00e4ttelser fram. Konstmuseets franska grafik fr\u00e5n 1600- och 1700-talen ger nytt liv \u00e5t gubbar i svartvitt. G\u00e5 med p\u00e5 Djupdykning nu p\u00e5 onsdag.<\/p>\n

Inte alla har r\u00e5d med en konstn\u00e4r boende hos sig under den tid det tar att m\u00e5la ett portr\u00e4tt.<\/strong> Konstgrafik blev ett s\u00e4tt att skapa en marknad, som gav m\u00e5laren sin del men \u00e4ven grafikm\u00e4staren och ges\u00e4llerna. Under 1600- och 1700-talet blev det popul\u00e4rt att samla p\u00e5 grafik, bilder skapade med prickar och streck av st\u00e5l mot kopparpl\u00e5t, som i sin tur f\u00e4rgades och trycktes mot papper.<\/p>\n

\u2013 Grafikern k\u00f6pte r\u00e4ttigheterna till m\u00e5lningen av konstn\u00e4ren, ber\u00e4ttar Martin Sundberg som st\u00e5r bakom Konstmuseets utst\u00e4llning Periferin i centrum \u2013 Ramar<\/em> som tagit plats i galleri 6 p\u00e5 nedre plan och ska st\u00e5 fr\u00e5n sen vinter till tidig h\u00f6st.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 f\u00f6rra v\u00e5rens utst\u00e4llning Periferin i centrum \u2013 Smycken.<\/em><\/strong> Genom att s\u00e4tta fokus p\u00e5 detaljer utvinns nya kunskaper och v\u00e4cks nytt intresse f\u00f6r grafikens skatter. Konstmuseets skattkista \u00e4r ju stor, i samlingarna finns mer \u00e4n 30.000 grafiska blad, merparten ett par sekel gamla.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Alf<\/a>
\nRamar utan bilder. Effektfullt \u00e4r konstn\u00e4ren Alf Linder \u2013 Ramverk I\u2013IV (1984) som ocks\u00e5 finns i Konstmuseets samlingar.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Men varf\u00f6r ramar inuti bilderna?<\/strong> De m\u00e5lande konstn\u00e4rernas verk ramades in. Av praktiska sk\u00e4l, f\u00f6r att f\u00e4sta upp dem. Av filosofiska sk\u00e4l, f\u00f6r att utskilja bilden fr\u00e5n dess omgivning.<\/p>\n

\u201dP\u00e5 den yta som jag ska m\u00e5la p\u00e5 ritar jag f\u00f6rst upp en rektangel. Precis s\u00e5 stor som jag vill ha den, och den betraktar jag som ett f\u00f6nster genom vilket jag ser det f\u00f6rem\u00e5l som ska m\u00e5las av.\u201d<\/p>\n

Skrev konstn\u00e4ren Leon Battista Alberti i sin skrift Om m\u00e5larkonstens regler<\/em> omkring \u00e5r 1435. Och citerar Martin Sundberg i den utomordentligt pedagogiska utst\u00e4llningskatalogen.<\/p>\n

Men n\u00e4r m\u00e5lningarna avbildades i kom inte ramen med.<\/strong> De grafiska bladens \u00e4gare ramade inte heller in verken och h\u00e4ngde upp p\u00e5 v\u00e4ggen utan samlade dem i mappar. I st\u00e4llet flyttades ramen med portr\u00e4ttet in i bilden vilket gav grafikern st\u00f6rre utrymme att ta ut sv\u00e4ngarna. Bakom en grafikers namn, som Benoit Audran, Pierre Drevet eller hovgrav\u00f6ren Robert Nanteuil, stod ofta en hel liten grafikverkstad som tog sig an olika delar av bilden.<\/p>\n

1600- och 1700-talen \u00e4r en resa fr\u00e5n barock till upplysningstid.<\/strong> Utanf\u00f6r kantiga eller de mycket popul\u00e4ra ovala nischerna ryms naturn\u00e4ra ornament, arkaiska figurer och yrkesattribut som m\u00e5larpenslar eller b\u00f6cker, samt texter, bra uppdrag f\u00f6r ges\u00e4llerna. M\u00e5nga leker med bildens djupverkan, popul\u00e4rt under en period \u00e4r att l\u00e5ta den avportr\u00e4tterades mantel veckas genom ramen.<\/p>\n

\u2013 Ramen, snarare \u00e4n att bara vara en dekoration, fyller en funktion och ber\u00e4ttar om personen i bilden, f\u00f6rklarar Martin Sundberg.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Maria<\/a>
\n Maria Serre, mor till konstn\u00e4ren Hycinthe Rigaud. Grafiken av Pierre Drevet har f\u00f6ljt uttrycket i den guldram som omger originalportr\u00e4ttet men lagt till pelaren bakom och det praktfulla, veckade tyget.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Det var gravyrm\u00e4starens uppgift av skapa herrarnas portr\u00e4tt.<\/strong> En och annan kung, flera adelsm\u00e4n, kardinalerna Richelieu och Mazarin \u2013 od\u00f6dliggjorda genom Dumas \u00e4ventyrsroman De tre musket\u00f6rerna.<\/em> En kunglig tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, m\u00e5nga konstn\u00e4rer, rentav en lyckad aff\u00e4rsman och en och annan mytologisk gestalt.<\/p>\n

En handfull kvinnor. Artisten Mademoiselle Contat spelade Suzanne i Figaros br\u00f6llop, pj\u00e4sen av Beaumarchais som Mozart sedan gjorde till opera. Hon avbildas med b\u00e5de portr\u00e4tt och en liten scen.<\/p>\n

N\u00e5gra bilder sticker ut i utst\u00e4llningen.<\/strong> Jacques Callots grafik, gjord utan m\u00e5lad f\u00f6rlaga, fr\u00e5n en folkfest med t\u00e4vlingar p\u00e5 Arnofloden i Florens avviker inte bara till formatet. Han l\u00e5ter \u00e5sk\u00e5dare kliva upp p\u00e5 sj\u00e4lva ramens kanter, som vore den en bra utsiktspunkt. Ett trick b\u00e5de m\u00e5lare och grafiker f\u00e5ngar upp.<\/p>\n

Att Callot var en av de fr\u00e4msta visar \u00e4ven kollegornas portr\u00e4tt som hedrar m\u00e4staren. Callot, med flera kolleger, f\u00e5r s\u00e4llan vila i ro i Konstmuseets samling. Senast s\u00e5gs verk av honom i utst\u00e4llningen Dystopi<\/em> 2016\u20132017. Dessf\u00f6rinnan i M\u00e4stargrafik<\/em> vintern 2013\u20132014.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Caravaggios<\/a>
\n Vanitasmotiv. Caravaggios sj\u00e4lvportr\u00e4tt \u00e4r graverat av Henri-Simon Thomassin. Originalm\u00e5lningen uppges vara f\u00f6rsvunnen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En annan favorit \u00e4r konstn\u00e4ren Caravaggios f\u00f6rsvunna sj\u00e4lvportr\u00e4tt, ett kopparstick som gjorts enklast m\u00f6jligt av Henri-Simon Thomassin.<\/strong> Till\u00e4gget h\u00e4r \u00e4r enbart en f\u00f6rklarande text intill den t\u00e4tt skurna bilden av konstn\u00e4ren vars ansikte blickar mot oss i spegeln.<\/p>\n

Men det \u00e4r inte bara en spegelbild. Ansiktet \u00e4r ungt och kraftfullt medan konstn\u00e4ren sedd bakifr\u00e5n sj\u00e4lv ger ett \u00e5ldrat, insjunket intryck och kl\u00e4derna \u00e4r i trasor. Att d\u00e4r \u00e4r en d\u00f6dskalle i vanitasm\u00e5lningen (tidens f\u00f6rg\u00e4nglighet) f\u00f6rv\u00e5nar inte. Caravaggio excellerade f\u00f6r \u00f6vrigt i sj\u00e4lvportr\u00e4tt typ Johannes D\u00f6parens avhuggna huvud.<\/p>\n

Egentligen \u00e4r det inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt med flitige \u00c9tienne Ficquets portr\u00e4tt av en man vid namn Poquelin.<\/strong> Bladet r\u00e5kar ha f\u00e5tt beteckningen NKM 1000 i Konstmuseets samling. Ramen \u00e4r ovanligt enkel, smyckad med n\u00e5gra blad. Under portr\u00e4ttet i dess ram ses jordklotets norra hemisf\u00e4r skymta fram bakom grinande masker.<\/p>\n

Den avportr\u00e4tterade vilar armen mot n\u00e5gra b\u00f6cker, troligen gjorde han s\u00e5 \u00e4ven p\u00e5 originalm\u00e5lningen av Antoine Coypel. Handen ger ett kraftigare intryck \u00e4n ansiktet och den fluffiga skjortan \u00e4r \u00f6ppen i halsen, vilket finns flera exempel p\u00e5 i utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Den franska teaterkonstens f\u00f6rnyare kommer till liv. Starkt ber\u00f6rd av det \u00f6verraskande m\u00f6tet kastar jag sl\u00e4ngkyssar till Moli\u00e8re.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin<\/em>
\n\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren och Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Detalj av en bild av Jacques Callot kan ses i utst\u00e4llningens bildspel<\/a>