{"id":35799,"date":"2018-04-08T12:32:44","date_gmt":"2018-04-08T11:32:44","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=35799"},"modified":"2018-04-08T12:32:44","modified_gmt":"2018-04-08T11:32:44","slug":"ester-almqvist-moter-rejmyre-art-lab","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=35799","title":{"rendered":"Ester Almqvist m\u00f6ter Rejmyre Art Lab"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nBredd. Martin Sundberg har skapat en utst\u00e4llning som g\u00e5r fr\u00e5n det intima till det expressiva. Ester Almqvists tidiga modeller var ofta modern och mostern. Till v\u00e4nster ett starkt sj\u00e4lvportr\u00e4tt.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Dubbla v\u00e4rldar p\u00e5 Konstmuseet<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING R\u00e4cker ber\u00f6ringspunkterna?<\/strong> Om vi inte f\u00f6rv\u00e4ntar oss att cirklar sluts s\u00e5 \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att vandra mellan Konstmuseets tv\u00e5 nya utst\u00e4llningar med perifert perspektiv. Kraftfulla Ester Almqvist och nyfikna Rejmyre Art Lab. 100 \u00e5r skiljer dem.<\/p>\n

Vad \u00e4r perifert och vad \u00e4r centralt?<\/strong> Skiftet f\u00f6r\u00e4ndras med perspektivet. ”Periferin i centrum” \u00e4r den \u00f6vergripande titeln f\u00f6r Norrk\u00f6pings Konstmuseums utst\u00e4llningar med 1700-talsgrafik d\u00e4r f\u00f6rst smycken och nu ramar avhandlas. Begreppet kan ocks\u00e5 g\u00e4lla v\u00e5rens och sommarens utst\u00e4llningar p\u00e5 entr\u00e9planet.<\/p>\n

Ester Almqvist f\u00f6ddes 1869.<\/strong> Utst\u00e4llningen s\u00e4tter startdatum 1890 d\u00e5 hon allts\u00e5 passerat de trettio, har arbetat som teckningsl\u00e4rare och s\u00f6kt sig vidare inom m\u00e5leriet. Nationalromantiken med dess starka k\u00e4nsla f\u00f6r hembygden blir startpunkten f\u00f6r ett l\u00e5ngtg\u00e5ende konstn\u00e4rskap. Hon m\u00e5lade det hon s\u00e5g, var hon \u00e4n befann sig.<\/p>\n

Rejmyre Art Lab har i mer \u00e4n tio \u00e5r bjudit in konstn\u00e4rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden till residens och utst\u00e4llningar i bruksorten nordost om Finsp\u00e5ng.<\/strong> Den konst som uppst\u00e5tt i detta m\u00f6te har varit platsrelaterad. Norrk\u00f6pings Konstmuseum visar h\u00e4r tre konstn\u00e4rer, RAL:s grundare Daniel Peltz och Sissi Westerberg samt David Larsson som i sina verk inbegriper v\u00e4gen dit.<\/p>\n

H\u00e4r m\u00f6ts de alla i en dubbelutst\u00e4llning som gjord att vandra emellan.<\/strong> Att ta med fr\u00e5gor fr\u00e5n den ena till den andra.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ester<\/a>
\n H\u00e4ngbj\u00f6rken, 1900.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ester Almqvist<\/h2>\n

 <\/p>\n

Esters Sj\u00e4lvportr\u00e4tt<\/em> fr\u00e5n 1901 utforskar en bred panna, rak n\u00e4sa, frisk hy i kv\u00e4llsljusets sken.<\/strong> Underl\u00e4ppen skjuter ut lite spotskt och \u00f6gonen granskar betraktaren med l\u00e4tt lyfta \u00f6gonbryn. Hon utstr\u00e5lar kraft och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 kallade hon konstn\u00e4rskamraterna f\u00f6r solm\u00e4nniskor. De som kom fr\u00e5n lite mer burgna hem och hade r\u00e5d att studera p\u00e5 konstskolorna i Paris. N\u00e5, s\u00e5 sm\u00e5ningom reste \u00e4ven hon.<\/p>\n

Norrk\u00f6pings Konstmuseum presenterar en stor expos\u00e9 \u00f6ver Ester Almqvist (1869\u20131934) i intimt samarbete med Malm\u00f6 Konstmuseum (som utst\u00e4llningen ska g\u00e5 vidare till).<\/strong> Den har ett bredare anslag, bland annat med akvareller och skisser, \u00e4n som jag minns utst\u00e4llningen 2011 i S\u00e4fstaholms slotts m\u00e5ng\u00e5riga serie om den svenska modernismens framv\u00e4xt. H\u00e4r presenteras Almqvists m\u00e5leri i samma salar som hennes samtida krets, l\u00e4rare och v\u00e4nner.<\/p>\n

\u2013 Hon \u00e4r inte bortgl\u00f6md, men hon har inte lyfts fram f\u00f6rr\u00e4n Birgit Rausings stora biografi om henne kom 1998, f\u00f6rklarar konstintendenten Martin Sundberg som \u00e4r Norrk\u00f6pings bidrag till de tv\u00e5 utst\u00e4llningskommissarierna.<\/p>\n

Pr\u00e4stdottern v\u00e4xte upp p\u00e5 sm\u00e5l\u00e4ndska h\u00f6glandet.<\/strong> Efter utbildningen till f\u00f6rst teckningsl\u00e4rare och snart till konstn\u00e4r i G\u00f6teborg och Stockholm var hon l\u00e5nga tider bosatt hos systern Maria som flyttat till Sk\u00e5ne.<\/p>\n

Av Ester Almqvist \u00e4ger Norrk\u00f6pings Konstmuseum ett verk. Oljem\u00e5lningen Kortspelet<\/em> sk\u00e4nktes av systern tio \u00e5r efter Esters d\u00f6d. Det som visas \u00e4r verk i f\u00f6rsta hand fr\u00e5n samarbetspartnern Malm\u00f6 Konstmuseum och \u00e4ven fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6pings Konstmuseum, samt n\u00e5gra privata inl\u00e5n.<\/p>\n

Det Norrk\u00f6ping kan bidra med i bildv\u00e4g \u00e4r fr\u00e4mst kompletteringar.<\/strong> Som verk av Carl Larsson, Karl Nordstr\u00f6m, Tora Vega Holmstr\u00f6m, Siri Derkert och andra i Almqvists krets. Det g\u00f6r att vi kan se samspelet mellan Ester Almqvist och hennes samtid.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ester<\/a>
\n S\u00e5gverket, decembersol. 1914.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Inledningsvis m\u00f6ter den beg\u00e5vade konstn\u00e4rens tidiga landskapsm\u00e5leri.<\/strong> Nationalromantikens skymningsg\u00e5rdar hemmavid ger snart vika f\u00f6r lysande realism i H\u00e4ngbj\u00f6rken en h\u00f6gsommardag. En avdelning \u00e4gnas hemmets dunkla rum, med modern och mostern som n\u00e4ra och k\u00e4ra motiv.<\/p>\n

\u00d6verraskande starkt sprakar ljuset \u00f6ver s\u00e5gverk, h\u00e4star och potatisplockare i en serie m\u00e5lningar fr\u00e5n 1914 och n\u00e5gra \u00e5r fram\u00e5t.<\/strong> Har hon sett van Gogh? Ja i svartvitt meddelar utst\u00e4llningskommissarie Martin Sundberg som ocks\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r norske konstn\u00e4ren Edvard Munch. Uppenbarligen f\u00f6ljdes de svartvita bilderna av beskrivningar i text.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r som en explosion, tycker Martin Sundberg och det \u00e4r l\u00e4tt att h\u00e5lla med.<\/p>\n

Samtidigt ser vi sp\u00e5r av det expressiva m\u00e5leriet hos hennes samtida kvinnliga konstn\u00e4rsv\u00e4nner. Tora Vega Holmstr\u00f6m pr\u00f6var ett mosaikartat m\u00e5leri.<\/p>\n

Efter s\u00e5gverksm\u00e5lningarna v\u00e4nds aldrig blicken tillbaka mot hemmet, som brutits upp efter moderns d\u00f6d 1913.<\/strong> Ist\u00e4llet f\u00e5ngas hon av arbete, h\u00e4star och m\u00e4nniskor i r\u00f6relse. De plockar potatis och lingon eller tr\u00e4ngs i en motorb\u00e5t. Den nya m\u00e5leriet d\u00e4mpas i ljus och den h\u00f6gintensiva penself\u00f6ringen finner nya v\u00e4gar men beh\u00e5ller ett kraftfullt uttryck med l\u00e4tt rundade former. Med vaken blick tar hon in livet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ester<\/a>
\n M\u00e4nniskor i b\u00e5t. Motivet \u00e5terkommer vid flera tillf\u00e4llen i utst\u00e4llningen. H\u00e4r som linoleumsnitt.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n en resa i Sydeuropa, strax efter F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget presenteras flera akvareller.<\/strong> H\u00e4r finns ocks\u00e5 kolteckningar och andra skisser. Vi f\u00e5r allts\u00e5 se rent arbetsmaterial, s\u00e5dant som ligger till grund f\u00f6r urval och uttryck. N\u00e5got men l\u00e5ngt ifr\u00e5n allt blev till f\u00e4rdiga m\u00e5lningar.<\/p>\n

I ett avskilt rum finns grafik, \u00e4ven av l\u00e4raren Axel Tallberg och v\u00e4nner.<\/strong> H\u00e4r ses Esters tidiga f\u00f6rs\u00f6k under kursen i etsning, snart ett fint litet sj\u00e4lvportr\u00e4tt med utsl\u00e4ppt h\u00e5r. N\u00e5got decennium senare \u00e5terkommer hon till grafiken med linoleumsnitt, kraften \u00e4r densamma som i hennes m\u00e5leri.<\/p>\n

Till utst\u00e4llningen finns en liten broschyr,<\/strong> d\u00e4r Martin Sundberg pedagogiskt g\u00e5r igenom konstn\u00e4rskapet och utst\u00e4llningen p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Sissi<\/a>
\nInstallationer. Pausbl\u00e5sare och Det fanns inget annat att g\u00f6ra med skogen av Sissi Westerberg och David Larsson presenteras av Rejmyre Art Lab.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Rejmyre Art Lab \u2013 Performing Labour<\/h2>\n

 <\/p>\n

En l\u00e5ng rad konstn\u00e4rer har bjudits in till en rad konstn\u00e4rsresidens under de \u00e5r Rejmyre Art Lab funnits.<\/strong> Med de tre presentationerna av Daniel Peltz, Sissi Westerberg och David Larsson i Galleri 5 f\u00e5r vi en god inblick i verksamheten och konstn\u00e4rernas respektive processer samt f\u00f6rst\u00e5s ta del av resultat.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r det konstintendent Helena Scragg som \u00e4r utst\u00e4llningskommissarie och \u00e4ven ansvarar f\u00f6r den skrift om utst\u00e4llningen som ges ut p\u00e5 svenska och engelska. <\/strong>Utst\u00e4llningen har f\u00e5tt sin titel efter det tv\u00e5\u00e5riga projektet Performing Labour<\/em>. \u00c5ren 2016\u20132017 bj\u00f6ds konstn\u00e4rer in att arbeta i glasbruksmilj\u00f6n, p\u00e5 samma tider och till samma l\u00f6n som glasbruksarbetarna.<\/p>\n

De verk som arbetet resulterat i presenteras i en produktkatalog, liknande glasbrukets egen fr\u00e5n den tiden bl\u00e5sta glas, slipade kristallsk\u00e5lar och m\u00e5lade vaser best\u00e4lldes ur priskuranter.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Sissi<\/a>
\n Sissi Westerberg med en av sina Pausbl\u00e5sare.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sissi Westerberg<\/h4>\n

 <\/p>\n

\u2013 Pausen var det mest utmanande f\u00f6r mig.<\/strong> P\u00e5 glasbruket \u00e4r det stor skillnad mellan arbete och paus, d\u00e5 de \u00e4gnade sig \u00e5t mer personliga samtal. Jag som tar en kopp kaffe medan jag jobbar och pratar jobb n\u00e4r jag pausar, beskriver Sissi Westerberg.<\/p>\n

\u2013 Jag ville skapa n\u00e5got som markerar pausen men \u00e4r kopplat till bl\u00e5sandet och kropparna. Jag blev medveten om andningen.<\/p>\n

Mitt i den stora konsthallen st\u00e5r hennes Pausbl\u00e5sare<\/em> sammanl\u00e4nkade med varandra<\/strong>. De liknar sm\u00e4ckra f\u00e5gelkroppar i duvstorlek men i huvud- och stj\u00e4rt\u00e4ndar har de uppbl\u00e5sbara ballonger. Ibland g\u00e5r kompressorerna ig\u00e5ng och ballongerna bl\u00e5ses upp i en m\u00e4rklig dans.<\/p>\n

Vi ser dem \u00e4ven i videofilmen som f\u00f6rst visar glasbl\u00e5sare i arbete. Snart l\u00e4mnar de jobbet f\u00f6r att pausa. Det \u00e4r d\u00e5 Pausbl\u00e5sarna<\/em> tar vid, kopplade till brukets pneumatiska tryckluftssystem.<\/p>\n

Installationen \u00e4r mycket vacker. Tanken g\u00f6r en paus.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"David<\/a>
\n David Larsson \u2013 Det fanns inget annat att g\u00f6ra med skogen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

David Larsson<\/h4>\n

 <\/p>\n

David Larsson \u00e4rvde en motors\u00e5g efter sin morfar.<\/strong> P\u00e5 ett l\u00e5ngt gr\u00f6nt bord ligger nu motors\u00e5gen i ena \u00e4nden. L\u00e4ngst bort i den andra st\u00e5r de glasobjekt som \u00e4r resultatet av konstn\u00e4rens arbetsprocess. Det \u00e4r den processen vi ser huvudsp\u00e5ren av d\u00e4remellan. Det fanns inget annat att g\u00f6ra med skogen.<\/em><\/p>\n

\u2013 Jag kom till Rejmyre 2012 och b\u00f6rjade med att l\u00e4sa p\u00e5 om glasbrukets historia<\/strong> som startade med att Sverige skilts fr\u00e5n Finland och de finska glasbruken, inleder David Larsson.<\/p>\n

\u2013 Finsp\u00e5ng hade kvartssand som beh\u00f6vs f\u00f6r glastillverkning. Och skog som man inte visste vad man skulle g\u00f6ra med.<\/p>\n

Det blev glastillverkning i skogen d\u00e4r ett stort brukssamh\u00e4lle v\u00e4xte upp. Och \u00e4ven om Reijmyre Glasbruk inte har s\u00e5 stor anv\u00e4ndning f\u00f6r ved l\u00e4ngre \u00e4r tr\u00e4 fortfarande med, som formar och redskap.<\/p>\n

Det gr\u00f6na bordet har David f\u00f6rst\u00e5s tillverkat sj\u00e4lv.<\/strong> H\u00e4r och d\u00e4r \u00e4r text ingraverad, ber\u00e4ttelser och citat fr\u00e5n m\u00e4nniskor han m\u00f6tt under sitt arbete. Genom att placera alla f\u00f6rem\u00e5l p\u00e5 samma h\u00f6jd presenteras de p\u00e5 ett demokratiskt s\u00e4tt, menar han.<\/p>\n

D\u00e4r ligger slitna remmar fr\u00e5n den dagen d\u00e5 konstn\u00e4rerna hj\u00e4lptes \u00e5t att b\u00e4ra hem den neds\u00e5gade aspen. Den var tung. D\u00e4r st\u00e5r br\u00e4nda vedklampar hopf\u00e4sta med de g\u00e5ngj\u00e4rn som gjorde att tr\u00e4det sj\u00e4lvt omfamnade glasmassan n\u00e4r den g\u00f6ts vintern 2017. De bokst\u00e4ver konstn\u00e4ren ristat in, om skogens historia p\u00e5 engelska, finns nu p\u00e5 glasobjekten. ”There was noting else to do with the forest” vilket ocks\u00e5 \u00e4r verkets engelska titel.<\/p>\n

\u2013 Ett s\u00e4tt att l\u00e5ta tr\u00e4det best\u00e4mma avtrycket, po\u00e4ngterar David Larsson som ocks\u00e5 framh\u00e5ller att vedklamparna \u00e4r lika mycket v\u00e4rda f\u00f6r honom som det gl\u00e4nsande resultatet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Daniel<\/a>
\n Daniel Peltz \u2013 En fristad i Rejmyre.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Daniel Peltz<\/h4>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r Daniel Peltz del har hans Performing Labour sammansm\u00e4lt med n\u00e4sta projekt.<\/strong> En fr\u00e5ga som kopplar Rejmyres utsatthet som bruksort p\u00e5 landsbygden med de globala f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

2016 skapade han glasskivor som p\u00e5minde om tunn is.<\/strong> Any Thing<\/em> (”N\u00e5gon ting” eller kanske snarare ”Vad som helst”) med en vinylskiva mellan sig vars ljudsp\u00e5r gav r\u00f6st \u00e5t arbetsl\u00f6sa elefanter fr\u00e5n Myanmar\/Burma.<\/p>\n

Any Thing<\/em> skapades f\u00f6r att f\u00f6rloras och sedan \u00e5terfinnas. Skivan kastades i sj\u00f6n Hunn p\u00e5 h\u00f6sten och \u00e5terfanns en vinterdag med hj\u00e4lp av en dykare, p\u00e5 samma s\u00e4tt som Hembygdsf\u00f6reningens s\u00f6kning \u00e5r 2000 f\u00f6r att finna en f\u00f6rsvunnen linbanevagn (vilket det finns flera sp\u00e5r av i utst\u00e4llningen). Nu finns skivan i en monter och flera filmer fr\u00e5n de b\u00e5da dyken projiceras i utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Det stora verket \u00e4r i st\u00e4llet en modell av Rejmyre som fristad f\u00f6r de burmesiska elefanterna.<\/strong> D\u00e4r \u00e4r bruksorten, Hunn och s\u00e5 det b\u00f6ljande taket som h\u00f6jer sig likt ett t\u00e4lt, ett v\u00e4xthus som ska skydda elefanterna och elefantsk\u00f6tarna. Danske arkitekten Kristoffer Tejlgaard har gjort En fristad i Rejmyre<\/em> som grundar sig p\u00e5 erfarenheter fr\u00e5n b\u00e5de Myanmar och fr\u00e5n K\u00f6penhamns Zoo.<\/p>\n

\u2013 Elefanterna \u00e4r b\u00e4rare f\u00f6r oss, de hj\u00e4lper oss att utveckla de muskler vi beh\u00f6ver f\u00f6r att kunde ge och ta emot skydd och hj\u00e4lp, s\u00e4ger Daniel Peltz d\u00e4r vi sitter p\u00e5 n\u00e5gra av de m\u00e5nga kubbarna runt modellen, b\u00e5de sittplatser och representanter f\u00f6r skogen runt Rejmyre.<\/p>\n

N\u00e4r elefanterna t\u00e4mjdes f\u00f6r att arbeta inom skogsbruket st\u00e4mde det \u00f6verens med deras naturliga tillvaro. De levde lika l\u00e4nge som vilda elefanter. Nu tj\u00e4nar elefanterna till sitt uppeh\u00e4lle inom turistindustrin, n\u00e5got som inte alls passar dem. De lever h\u00e4lften s\u00e5 l\u00e4nge som de borde.<\/p>\n

Han p\u00e5minner om att Rejmyre som bruksort \u00e4r inte hela sanningen.<\/strong> Med sin flyktingf\u00f6rl\u00e4ggning f\u00f6rvandlas Rejmyre, blir en del av och r\u00e4ddas av \u201dflyktingindustrin\u201d. Genom konsten f\u00f6rtydligas detta; fr\u00e5gor st\u00e4lls.<\/p>\n

Ju mer Daniel Peltz talar om elefanterna desto mer h\u00f6r jag hur han talar om baksidan av de globala marknadskrafterna f\u00f6r fler \u00e4n djuren. \u00c4ven m\u00e4nniskor har muskler, levnads\u00e5r och minne som elefanter. \u00c4ven vi kan t\u00e4mjas. Det engelska ordet f\u00f6r t\u00e4mja \u00e4r det h\u00e5rdare ”break”.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

ESTER ALMQVIST OCH KONSTLIVET \u2013 BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Ester Almqvist<\/a>