{"id":36082,"date":"2018-04-27T18:29:07","date_gmt":"2018-04-27T17:29:07","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=36082"},"modified":"2018-04-27T19:57:35","modified_gmt":"2018-04-27T18:57:35","slug":"christopher-oreagan-gav-1700-talet-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=36082","title":{"rendered":"Christopher O\u2019Regan gav 1700-talet liv"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nBildningsresa. Christopher O’Regan f\u00f6r\u00e4lskade sig i 1700-talet under ungdomens utflykter med f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

1700-talet gav dynamik \u00e5t v\u00e4rlden<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Genom historien f\u00f6rst\u00e5r vi oss sj\u00e4lva.<\/strong> Christopher O\u2019Regans f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Stadsbiblioteket i m\u00e5ndags tog med publiken till 1700-talet. Det var en omv\u00e4lvande tid som lade grunden f\u00f6r den moderna tiden. Vi \u00e4r inte s\u00e5 olika v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der.<\/p>\n

En blandad publik fyllde Mellanrummet p\u00e5 Stadsbiblioteket, d\u00e4r m\u00e5ngsidige Christopher O\u2019Regan avslutade Norrk\u00f6pings bokfestival p\u00e5 m\u00e5ndagskv\u00e4llen.<\/strong> Han \u00e4r TV-profil, f\u00f6rel\u00e4sare, ciceron och f\u00f6rfattare med nisch p\u00e5 1700-talshistoria och \u2013 som han till\u00e4gger sj\u00e4lv som det viktigaste \u2013 pappa.<\/p>\n

P\u00e5 scenen framtr\u00e4der en person med humor och med f\u00f6rm\u00e5ga att levandeg\u00f6ra tider och personer. Han talar i lite \u00f6ver en timme utan manus, inklusive att han reciterar tidningsnotiser helt utantill.<\/p>\n

\u2013 Historia, detta vidunderliga \u00e4mne som vi ska bekanta oss med ikv\u00e4ll och den del som jag tycker \u00e4r intressantast, 1700-talets senare h\u00e4lft.<\/strong> Den som inte k\u00e4nner sin historia kan inte f\u00f6rst\u00e5 sin samtid eller kommande framtid, s\u00e4ger han inledningsvis.<\/p>\n

Ett samh\u00e4lle \u00e4r alltid i en st\u00e4ndig utveckling och vi g\u00f6r alla reflektioner \u00f6ver nuet. Vi g\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser varje dag, n\u00e4r dagstidningar l\u00e4ses och n\u00e4r nyhetss\u00e4ndningar ses. M\u00e4nniskan har ett behov av att kategorisera och s\u00e4tta h\u00e4ndelser i fack och f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 sambanden m\u00e5ste vi ha historien att j\u00e4mf\u00f6ra med. Det g\u00e4ller inte bara v\u00e5r n\u00e4rhistoria utan ocks\u00e5 i st\u00f6rre perspektiv.<\/p>\n

Christophers O\u2019Regan ber\u00e4ttar om en h\u00e4ndelse d\u00e4r han befann sig p\u00e5 en sportbar.<\/strong> En VM-match i fotboll p\u00e5gick d\u00e4r ena laget var Tyskland. En kvinna b\u00f6rjade diskutera spelare och letade efter ett namn. Christopher som sj\u00e4lv inte \u00e4r en j\u00e4ttestor sports fan b\u00f6rjade skoja: \u00c4r det Hermann G\u00f6ring eller Heinrich Himmler du menar? Kvinnan f\u00f6rstod inte vilka historiska personer han just n\u00e4mnt utan fortsatte samtalet som om det var fotbollsspelare han just n\u00e4mnt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Christopher<\/a>
\nTidsbegrepp. En hovman hos Gustaf III skriver i ett brev att han ”\u00e5terigen ska g\u00e5 och synkronisera sin klocka med majest\u00e4tets”.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Christophers O\u2019Regan f\u00f6r\u00e4lskade sig i 1700-talet redan som ung n\u00e4r hans f\u00f6r\u00e4ldrar tog med honom till olika historiska platser.<\/strong> Han beskriver perioden som en brytningstid. Vetenskapen hade b\u00f6rjat f\u00e5 stort fokus, vilket f\u00f6r\u00e4ndrade samh\u00e4llssyn och influenser utifr\u00e5n b\u00f6rjade att ha betydelse.
\nVar hade vi varit idag utan det inflytande Gustaf III hade fr\u00e4mst p\u00e5 den kulturella scenen? Hade vi haft Bellmans epistlar? Hade vi haft Svenska Akademien som arbetat f\u00f6r svenska spr\u00e5kets utveckling? Det \u00e4r bra fr\u00e5gor att fundera p\u00e5. Gustaf III inf\u00f6rde en rad reformer f\u00f6r att utveckla Sverige.<\/p>\n

Precis som Christopher blev jag sj\u00e4lv v\u00e4ldigt f\u00f6r\u00e4lskad i 1700-talets f\u00f6rtjusande och f\u00f6rf\u00e4rliga epok, tack vare en mycket bra l\u00e4rare p\u00e5 mellanstadiet.<\/strong> Datumet 14:e juli 1789 finns f\u00f6r alltid inetsat i mitt minne, dagen d\u00e5 Bastiljen stormades och Franska revolutionen br\u00f6t ut. 1700-talet var tiden d\u00e5 ur\u00e5ldriga tankar m\u00f6tte nya tankar, som lade grunden till de statsskick som vi har i olika delar av v\u00e5r v\u00e4rld i dag. Det blev helt enkelt en ny dynamik i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Det \u00e4r sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelser vi f\u00e5r lyssna p\u00e5.<\/strong> Pigan Ersdotter fr\u00e5n Sk\u00e5ne som tr\u00f6ttnar p\u00e5 sin anst\u00e4llning i Stockholm rymmer och blir anklagad f\u00f6r l\u00f6sdriveri. Christophers O\u2019Regan har en klar po\u00e4ng i att dessa sm\u00e5 tidningsnotiser har ett v\u00e4rde, som beskriver hur m\u00e4nniskor i olika samh\u00e4llsskikt s\u00e5g ut och hur de levde.<\/p>\n

Vi f\u00e5r f\u00f6lja med latrint\u00f6mmerskor p\u00e5 deras f\u00e4rd genom v\u00e5r huvudstad.<\/strong> Det blir en resa fr\u00e5n allmogen upp till noblessen. Och vi uppt\u00e4cker att m\u00e4nniskor genom alla tider och lager har klagat p\u00e5 r\u00e4tt lika saker \u00e4ven om de beskrivs p\u00e5 lite olika s\u00e4tt genom tidslagren. Spr\u00e5ket var kanske mera h\u00f6gvulet f\u00f6rr.<\/p>\n

\u201dHan har osedvanligt djupa fickor f\u00f6r att ha s\u00e5 korta armar\u201d, \u00e4r ett citat om en ovanligt sn\u00e5l man.<\/p>\n

Det blir en diskussion om spr\u00e5kutveckling och om hur vi idag har ett mer avskalat spr\u00e5k. I data\u00e5ldern har vi f\u00f6rkortningar i skrivspr\u00e5ket just f\u00f6r att allt ska g\u00e5 s\u00e5 snabbt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Christopher<\/a>
\nP\u00e5 1700-talet fanns ett f\u00f6rbud mot att r\u00f6ka utomhus och det g\u00e4ngse var att man r\u00f6kte inomhus och p\u00e5 krogetablissemangen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Christophers O\u2019Regan tar ocks\u00e5 upp ord som \u201dm\u00e4nniskof\u00e4rgad\u201d och \u201dk\u00f6ttf\u00e4rgad\u201d.<\/strong> Ord som vi i dag kan anse som starka f\u00f6rdomar hade inte alls hade samma betydelse d\u00e5. Jag inser att vi alla har f\u00f6rdomar utan att det egentligen beh\u00f6ver vara n\u00e5got neds\u00e4ttande. Vi bildar spr\u00e5ket genom hj\u00e4rnans bildbank; s\u00e4ger vi i dag \u201dmexikan\u201d s\u00e5 \u00e4r det nog r\u00e4tt m\u00e5nga som f\u00e5r upp bilden av en sombrero utan att f\u00f6r den skull t\u00e4nka neds\u00e4ttande om hela mexikanska folket. Orden \u201djapan\u201d kan ge bilden av en asiatisk person med kamera runt halsen. F\u00f6rdomar och stereotypiskt t\u00e4nkande har vi alla i olika grader.<\/p>\n

T\u00e4nker man s\u00e5 p\u00e5 historiens olika tids\u00e5ldrar s\u00e5 suddas hinnan till v\u00e5r egen tid ut, den blir flortunn och man inser att vi egentligen inte \u00e4r s\u00e5 olika v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der. Christopher levandeg\u00f6r 1700-talet f\u00f6r oss med pregnans och k\u00e4rlek.<\/p>\n

Christophers O\u2019Regan p\u00e5minner om att vi har en tacksamhetsskuld till v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der.<\/strong> Den personliga existensen \u00e4r sk\u00f6rden av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders s\u00e5dda frukt. Alla tillf\u00e4lligheter som leder fram till att vi existerar h\u00e4r och nu. Utan dem hade vi inte varit h\u00e4r och nu och varit de m\u00e4nniskor vi \u00e4r i dag.<\/p>\n

Sl\u00e4ktforskning kan ju p\u00e5visa likheter och olikheter genom en sl\u00e4kts historia men n\u00e5got vi alla har gemensamt \u00e4r gl\u00e4djen n\u00e4r ett barn blir f\u00f6tt, sorg n\u00e4r anh\u00f6riga f\u00f6rsvinner.<\/p>\n

Den h\u00e4r kv\u00e4llen fick vi uppleva att personer tr\u00e4dde fram ur skuggorna.<\/strong> I framtiden kommer nya personer att stiga fram. S\u00e5 l\u00e4nge man minns n\u00e5gon, kan den inte d\u00f6 fullt ut f\u00f6r vi ger dem liv n\u00e4r vi minns och pratar om dem.<\/p>\n

Jag inser hur viktigt det \u00e4r att vi v\u00e5rdar den \u00e4ldre generationens historier och levnads\u00f6den, att de inte f\u00e5r f\u00f6rsvinna. Dagligen f\u00e5r jag ta del av fascinerande levnadshistorier p\u00e5 mitt arbete p\u00e5 ett demensboende, d\u00e4r \u00e4r det viktigt att k\u00e4nna till en persons historia.<\/p>\n

Med tankar om livet och levnadshistorier beger jag mig hem\u00e5t,<\/strong> med en varm k\u00e4nsla av hur roligt historia kan vara.<\/p>\n

\u00a9 Text: Christina Wernersson<\/em>
\n\u00a9 Foto: Lena Ljungars<\/em><\/p>\n

\n

STADSBIBLIOTEKET Norrk\u00f6ping<\/h4>\n

21, 23 april 2018<\/em>
\nNorrk\u00f6pings Bokfestival<\/strong><\/p>\n

M\u00c5NDAG 23 april
\n8\u201320<\/strong> Bokrea. \u2022 Entr\u00e9n.
\n13.00<\/strong> \u00d6ppen Salong: V\u00e5rens nya b\u00f6cker med Christina Brus\u00e9n. \u2022 Mellanrummet.
\n18.00<\/strong> F\u00f6rfattarm\u00f6te: Christopher O\u2019Regan. \u2022 Mellanrummet. (FULLBOKAT)<\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nChristopher O’Regan Wikipedia<\/a>
\nNorrk\u00f6pings stadsbibliotek hemsida<\/a> Facebook<\/a> Bokfestivalen<\/a>
\nFr\u00e5n Flygande ord till tung Anyuru reportage<\/a> Kultursidan.nu 25\/4 2018
\nPoesi, m\u00f6ten och bokrea i bokfestivalen reportage<\/a> Kultursidan.nu 19\/4 2018<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Genom historien f\u00f6rst\u00e5r vi oss sj\u00e4lva. Christopher O\u2019Regans f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Stadsbiblioteket i m\u00e5ndags tog med publiken till 1700-talet. Det var en omv\u00e4lvande tid som lade grunden f\u00f6r den moderna tiden. Vi \u00e4r inte s\u00e5 olika v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53,16],"class_list":["post-36082","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36082","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=36082"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36082\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36091,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36082\/revisions\/36091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=36082"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=36082"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=36082"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}