{"id":36230,"date":"2018-05-04T11:15:08","date_gmt":"2018-05-04T10:15:08","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=36230"},"modified":"2018-05-04T11:35:15","modified_gmt":"2018-05-04T10:35:15","slug":"kattun-ar-cotton-i-stadsmuseets-lusthus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=36230","title":{"rendered":"Kattun \u00e4r Cotton i Stadsmuseets lusthus"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nKulturarv. Konstn\u00e4ren Elsa Chartin har gett de gamla 1700-talsm\u00f6nstren nytt liv i Stadsmuseets lusthus.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sp\u00e5rar judiskt liv och m\u00f6nster<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Traces of Existence \u2013 Kattun \u00e4r Cotton.<\/strong><\/em> Judiska tryckare bar med sig teknik och l\u00e5ngv\u00e4ga m\u00f6nster som blev en del av det typiskt svenska. Utst\u00e4llningen p\u00e5 Stadsmuseum \u00e4r gjord i samarbete med Judiska museet och \u00f6ppnar nu p\u00e5 l\u00f6rdag.<\/p>\n

Kattun \u00e4r allts\u00e5 ett ord f\u00f6r bomull, vilket man ju h\u00f6r: Kattun, p\u00e5 engelska cotton och p\u00e5 franska coton.<\/strong> Utst\u00e4llningen i sig \u00e4r ett samarbete mellan Judiska Museet i Stockholm och Norrk\u00f6pings Stadsmuseum.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande st\u00e5r Judiska museet utan lokaler eftersom det h\u00e5ller p\u00e5 att byggas nya i Gamla Stan i Stockholm. Men f\u00f6r att inte sl\u00e4ppa sitt uppdrag och forts\u00e4tta arbeta med viktigt fr\u00e5gor har man valt att arbeta med projektet Traces of Existence<\/em>, en sorts ambulerande museiverksamhet f\u00f6r att s\u00f6ka sp\u00e5ren efter judisk-svensk existens. Det har d\u00e5 gjorts nedslag p\u00e5 ett antal olika orter med koppling till judisk identitet och historia. P\u00e5 varje plats har sedan en s\u00e4rskilt utvald konstn\u00e4r f\u00e5tt arbeta fritt med den fr\u00e5ga och historiska skeende som lyfts just d\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"M\u00f6nster\"<\/a>
\nLager p\u00e5 lager i m\u00f6nstren.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5sa Andersson Broms \u00e4r konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r projektet och beskriver hur m\u00e5nga av de tidigare platserna som varit plats f\u00f6r projektet burit p\u00e5 mycket sv\u00e5ra och tunga ber\u00e4ttelser.<\/strong> De ville g\u00f6ra nedslaget i Norrk\u00f6ping till n\u00e5got annat. Ber\u00e4ttelsen om den judiska immigrationen under 1600- och 1700-tal \u00e4r i flera fall skeenden best\u00e5ende i tv\u00e5ngskonvertering och rigor\u00f6sa regelsystem att r\u00e4tta sig efter. Det som bottnar i s\u00e5dant tyngd och s\u00e5dant allvar stannar kanske ofta d\u00e4r, med sv\u00e5righeterna i fokus.<\/p>\n

Och det med all r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5s, om v\u00e4rlden visar oss n\u00e5got \u00e4r det att det \u00e4r fullst\u00e4ndigt livsfarligt att gl\u00f6mma historien.<\/p>\n

Med det sagt finns det ocks\u00e5 mycket som d\u00e5 inte blir sagt, gl\u00f6mda historier ihoptvinnade med de ih\u00e5gkomna.<\/strong> Det textilarv det handlar om h\u00e4r \u00e4r just en s\u00e5dan f\u00f6rh\u00e5llandevis bortgl\u00f6md historia. Elsa Chartin \u00e4r den konstn\u00e4r som bjudits in f\u00f6r att gestalta kattuntrycket i Norrk\u00f6ping och hon ber\u00e4ttar att arbetet med utst\u00e4llningen \u00e4r hennes f\u00f6rsta m\u00f6te med just denna tryckteknik och m\u00f6nsterv\u00e4rld. Hon f\u00e5r medh\u00e5ll fr\u00e5n flera av dem som \u00e4r inblandade i utst\u00e4llningsarbetet \u2013 kattuntryckens m\u00f6nsterbild \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis ok\u00e4nd.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Christina<\/a>
\n Mission. Christina Gamstorp visar en stor koppartavla fylld med bibelcitat som en g\u00e5ng h\u00e4nde i Marcusg\u00e5rden i Norrk\u00f6ping.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Man vet att det funnits ett kattuntryckeri i Norrk\u00f6ping med namnet Jacob Marcus & Comp.<\/strong> Jacob Marcus och hans kompanjon Salomon Jacob etablerade judiska f\u00f6rsamlingen i Norrk\u00f6ping efter att judereglementet 1782 gjort Norrk\u00f6ping till en av tre till\u00e5tna vistelseorter f\u00f6r judar. Kattuntryckeriet i Norrk\u00f6ping hade mycket n\u00e4ra samabeten med familjen Lamms kattuntryckerier i Stockholm d\u00e4r det fanns tv\u00e5 stora fabriker.<\/p>\n

N\u00e4r Elsa Chartin skulle bekanta sig med Norrk\u00f6ping och trycktekniken s\u00f6kte hon och flera andra som arbetade med utst\u00e4llningen efter sp\u00e5r av Norrk\u00f6pingsfabriken, men allt \u00e4r f\u00f6rsvunnet. Jacob Marcus g\u00e5rd, Marcusg\u00e5rden (\u00e4ven kallad judehuset) blev central f\u00f6r det judiska samfundet i Norrk\u00f6ping och i anslutning till huset inr\u00e4ttades ocks\u00e5 en synagoga, tv\u00e5 kvarter \u00f6ster om Tyska torget. Dessa b\u00e5da byggnader l\u00e5g vid S\u00f6dra Str\u00f6msgatan i kvarteret Elden nr 2 och 3, men \u00e4ven de \u00e4r liksom fabriken borta idag.<\/p>\n

Traces of Existence<\/em> i Norrk\u00f6ping best\u00e5r av tv\u00e5 delar, en del inne p\u00e5 museet och en del i det lilla lusthuset utanf\u00f6r.<\/strong> Innanf\u00f6r museets entr\u00e9 sitter en stor koppartavla. Den h\u00e4ngde i ett av de st\u00f6rsta rummen p\u00e5 Marcusg\u00e5rden och var ett krav fr\u00e5n de som m\u00f6jliggjort f\u00f6r Marcus att skaffa g\u00e5rden. P\u00e5 tavlan finns det \u00e5tergivet bibelverser ur gamla och nya testamentet som skall ha \u00e5tergivits i missionssyfte.<\/p>\n

Christina Gamstorp, museichef p\u00e5 Judiska museet, ber\u00e4ttar att tavlan tillh\u00f6r deras samlingar men inte tidigare visats \u2013 framf\u00f6rallt inte i dess hemvist Norrk\u00f6ping. Hon framh\u00e5ller ocks\u00e5 tanken bakom den; genom att placera budskapen i centrum av det judiska hemmet hoppades man kanske att \u00e5tminstone n\u00e5gon skulle ta till sig av budskapet och konvertera till den i Sverige p\u00e5bjudna lutheranska kristendomen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"M\u00f6nster\"<\/a>
\nM\u00f6nster m\u00f6ter m\u00f6nster i Elsa Chartins mix.<\/strong><\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Inspr\u00e4ngt i ber\u00e4ttelsen om det textila kulturarvet finns d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 fr\u00e5gor som Judiska museet arbetar kontinuerligt med.<\/strong> Som att lyfta villkoren f\u00f6r den judiska existensen, diskutera vad som h\u00e4nder n\u00e4r en m\u00e4nniska kommer till en ny plats och ett nytt sammanhang. Men ocks\u00e5 vad den nytillkomna f\u00f6r med sig som kan p\u00e5verka den kultur som redan finns.<\/p>\n

Kattuntryckets m\u00f6nsterv\u00e4rld visar sig vara just en s\u00e5dan sak som landar tungt och s\u00e4tter sp\u00e5r b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r. M\u00f6nstren kommer fr\u00e5n b\u00f6rjan fr\u00e5n Indien och Persien och blir k\u00e4nda i Europa p\u00e5 1600-talet. I Frankrike blir de kraftiga m\u00f6nstren snabbt s\u00e5 popul\u00e4ra att importen inte r\u00e4cker utan nya manufakturer m\u00e5ste uppr\u00e4ttas. Sedan kommer de s\u00e5 sm\u00e5ningom till Sverige med framf\u00f6rallt invandrade tyska judar.<\/p>\n

Elsa Chartin beskriver dessa import\u00f6rer som m\u00e4nniskor med ett st\u00e4ndigt trendmedvetet finger i luften, och m\u00f6nstren kom ocks\u00e5 att p\u00e5verka b\u00e5de folkkonst och h\u00f6gsta mode.<\/strong> Den som visat lite intresse f\u00f6r svensk folkkonst, b\u00e5de i form av textil och m\u00e5leri, och arts and craftsr\u00f6relsen storblommiga v\u00e4rld kommer med ett granskande \u00f6ga att k\u00e4nna igen sig. Inget \u00e4r nytt \u2013 allt g\u00e5r igen. Det g\u00e5r inte att undvika att inspireras.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Elsa<\/a>
\nKonstn\u00e4ren Elsa Chartin har anv\u00e4nt b\u00e5de gammal blocktrycksteknik och japansk shiboriteknik.<\/strong><\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kattuntrycken i Elsa Chartins verk har i sin tur blivit n\u00e5got nytt.<\/strong> Sedan tidigare har hon arbetat mycket med den japanska trycktekniken shibori<\/em>. Tillsammans med denna vik- och f\u00e4rgningsteknik har hon sedan arbetat med skalf\u00f6r\u00e4ndrade och omtolkade varianter av kattuntryckets originalm\u00f6nster.<\/p>\n

Konstn\u00e4ren f\u00f6rklarar att hennes tryckteknik bygger dels p\u00e5 kattuntryckets blocktryck, men ocks\u00e5 p\u00e5 den shiboriteknik som hon anv\u00e4nt sig av tidigare. Resultatet blir m\u00e5ngbottnat med ett svindlande djup, s\u00e4rskilt om man bet\u00e4nker ber\u00e4ttelserna bakom och de fr\u00e5gor som det v\u00e4cker om kulturarvet.<\/p>\n

Resultatet \u00e4r levande och fullt med lager, b\u00e5de bildligt och bokstavligt talat.<\/strong> I det lilla lusthuset fr\u00e5n 1700-talet h\u00e4nger l\u00e5nga vepor fr\u00e5n golv till tak; olika m\u00f6nster i vart f\u00f6nster. Ett litet tunnare tyg l\u00e5ter avsl\u00f6ja ett annat bakomliggande tyg i ytterligare en m\u00f6nstervariation. Textilierna vid f\u00f6nstren g\u00e5r i olika dova toner, men i centrum, av s\u00e5 v\u00e4l byggnaden som tygerna, snurrar l\u00e5ngsamt ett lysande r\u00f6dorange blickf\u00e5ng.<\/p>\n

Redan p\u00e5 h\u00e5ll lyser det om lusthuset och vid m\u00f6rkrets fall torde effekten bli sl\u00e5ende med den stilla r\u00f6relsen, ljusskenet och de tunna tygerna som m\u00f6ter de mer t\u00e4tv\u00e4vda.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"M\u00f6nster\"<\/a>
\nSpel av ljus, m\u00f6nster och speglingar.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Att utst\u00e4llningen finns i det lilla lusthuset \u00e4r en ansats att placera det i en s\u00e5 pass fysisk historisk kontext som det g\u00e5r.<\/strong> Eftersom alla sp\u00e5r efter det egentliga verksamheten \u00e4r borta platsade det att ist\u00e4llet anv\u00e4nda den lilla 1700-talsbyggnaden, som ligger r\u00e4tt i tid och som d\u00e5 tillh\u00f6rde en annan textilfabrik\u00f6r.<\/p>\n

M\u00f6nstren som skymtar i f\u00f6nstret och de som ses i broschyren \u00e5kallar tankar om allt fr\u00e5n Josef Frank till folkdr\u00e4kter, bem\u00e5lade sk\u00e5p och yllebroderier.<\/strong> Alla mycket starkt kopplade till det som g\u00e4rna lyfts som det svenska kulturarvet, inte sant?<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket intressant att m\u00f6nstren kommer till Sverige stort under slutet p\u00e5 1700-talet, allts\u00e5 strax innan 1800-talets starka sv\u00e4rmeri f\u00f6r det nationella kulturarvet. Varifr\u00e5n kommer det vi \u00e4r s\u00e5 s\u00e4kra p\u00e5 \u00e4r v\u00e5rt kulturarv egentligen? Det svaret \u00e4r s\u00e5 m\u00e5ngbottnat att det \u00e4r n\u00e4st intill om\u00f6jligt att formulera, och det \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 det som \u00e4r det fina med det hela!<\/p>\n

\u00a9 Text: Karolina Nilsson<\/em>
\n\u00a9 Foto: Sven \u00c5ke Molund och Karolina Nilsson<\/em><\/p>\n

\n

STADSMUSEET Norrk\u00f6ping<\/h4>\n

5 maj \u2013 2 september 2018<\/em>
\n\u2028Traces of Existence \u2013 Kattun \u00e4r Cotton\u2028<\/strong>
\nUtst\u00e4llning i entr\u00e9n och i lusthuset
\nTygtryck av Elsa Chartin efter Jacob Marcus
\nProd: Judiska museet i samarbete med Norrk\u00f6pings stadsmuseum<\/p>\n

PROGRAM<\/p>\n

L\u00f6rdag 5 maj kl. 14
\nVernissage<\/strong> med artist talk<\/p>\n

Torsdag 17 maj kl. 18
\nF\u00f6rel\u00e4sning<\/strong> G\u00f6mda sp\u00e5r av det judiska Norrk\u00f6ping<\/p>\n

Torsdag 24 maj kl.18
\nF\u00f6rel\u00e4sning<\/strong> Judiskt liv i Sverige<\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nJudiska museet hemsida<\/a> Kattun \u00e4r Cotton med l\u00e4nkar till ljudpoddar<\/a>
\nNorrk\u00f6pings stadsmuseum hemsida<\/a> Facebook <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Traces of Existence \u2013 Kattun \u00e4r Cotton. Judiska tryckare bar med sig teknik och l\u00e5ngv\u00e4ga m\u00f6nster som blev en del av det typiskt svenska. Utst\u00e4llningen p\u00e5 Stadsmuseum \u00e4r gjord i samarbete med Judiska museet och \u00f6ppnar nu p\u00e5 l\u00f6rdag. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14,58,47],"class_list":["post-36230","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst","tag-textil","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36230","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=36230"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36230\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36240,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36230\/revisions\/36240"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=36230"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=36230"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=36230"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}