{"id":36267,"date":"2018-05-07T12:09:27","date_gmt":"2018-05-07T11:09:27","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=36267"},"modified":"2018-05-07T12:34:40","modified_gmt":"2018-05-07T11:34:40","slug":"dick-harrison-om-slaveriets-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=36267","title":{"rendered":"Dick Harrison om slaveriets historia"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nDrastisk. Dick Harrison har en f\u00f6rm\u00e5ga att ge historien liv mer personliga exempel och halsbrytande spr\u00e5k. I onsdags bes\u00f6kte han Stadsbiblioteket.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ljust skinn i vikingars p\u00e4lshandel<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Slaveriet \u00e4r en grym, \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5ende historia.<\/strong> K\u00e4nde historieprofessorn Dick Harrison gav en \u00f6verblick \u00f6ver slaveriet genom tiderna p\u00e5 Stadsbiblioteket. Svenskarna har inget j\u00e4ttebra facit.<\/p>\n

Professor Harrison \u00e4r som talare kraftfull och ofta f\u00f6rkrossande effektiv. Att m\u00e4nskligheten l\u00e4tt sorterar sina medm\u00e4nniskor i Vi och Dem vi utnyttjar framkom tydligt under hans f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Stadsbiblioteket i onsdags.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Dick<\/a>
\n Vetgiriga. Christina Brus\u00e9n och Thomas Almqvist sitter p\u00e5 f\u00f6rsta raden.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ibland kunde fulla mission\u00e4rer bli ofrivilliga hj\u00e4ltar i Afrika p\u00e5 1800-talet.<\/strong> \u00c4ven den \u201dinf\u00f6dda\u201d medelklassen kunde n\u00e4mligen hamna p\u00e5 obest\u00e5nd. Om fadern i familjen dog under jakt kunde modern bli tvingad att s\u00e4lja sig som slav. Var hon sjuklig kunde barnen f\u00e5 en chans, eller om de var \u201dklena\u201d ist\u00e4llet bli levande begravda. Det s\u00e4gs att mission\u00e4rer ibland h\u00f6rde skrik fr\u00e5n f\u00f6re detta barnslavar i provisoriska gravar och 30 procent (sic) av slavarna kunde d\u00f6 varje \u00e5r i exempelvis Zanzibar.<\/p>\n

S\u00e5 b\u00f6rjade k\u00e4nda historieprofessorn Dick Harrison sin f\u00f6rel\u00e4sning i v\u00e4lfyllda Mellanrummet p\u00e5 Norrk\u00f6pings stadsbibliotek.<\/strong> Enligt International Labour Organisation finns det cirka 12\u201315 miljoner slavar i v\u00e4rlden i dag, men Dick uppskattar talet till 30\u201340 miljoner.<\/p>\n

Det vi fick l\u00e4ra oss i skolan om elaka plantage\u00e4gare i USA p\u00e5 1800-talet eller onda k\u00f6pm\u00e4n fr\u00e5n Holland p\u00e5 1700-talet ger inte hela bilden heller. F\u00f6rh\u00e5llandena var ofta \u00e4nnu v\u00e4rre i arabv\u00e4rlden f\u00f6r att inte tala om Kina eller Indien (ibland omn\u00e4mnt som v\u00e4rldens mest rasistiska land). S\u00e5 kallat \u201dskuldslaveri\u201d av kastl\u00f6sa \u00e4r \u00e4nnu i dag stora skamfl\u00e4ckar.<\/p>\n

Svenskarna har inget bra facit heller.<\/strong> Den p\u00e4lshandel under vikingatiden skolan tog upp var ofta ren handel med slavar, ofta rena \u201dsexaff\u00e4rer\u201d med unga kvinnor. Sverige hade dessutom mer eller mindre avtal med Algeriet p\u00e5 1700-talet, som var ett centrum f\u00f6r internationell slavhandel, och, givetvis, d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande piratverksamhet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Dick<\/a>
\n \u2013 Visste ni att… Dick Harrison ger i boken Slaveriets historia (2015) en komprimerad \u00f6verblick av \u00e4mnet han skrev ett omfattande trebandsverk om \u00e5ren 2006\u20132008.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

D\u00e5 slaverifr\u00e5gan ofta kr\u00e4ver man tar itu med jobbiga fr\u00e5gor som st\u00f6r v\u00e5r sj\u00e4lvbild ligger den ofta l\u00e5gt p\u00e5 agendan.<\/strong> Man f\u00e5r t\u00e4nka att f\u00f6rbud kom f\u00f6rst i Brittiska Imperiet 1833, i USA som bekant 1865, Brasilien f\u00f6rst 1888 och Saudiarabien 1962. Abolitionisterna under 1800-talet (\u201davskaffare\u201d) var dock Sveriges f\u00f6rsta folkr\u00f6relse, en brokig samling journalister, f\u00f6rfattare och excentriska adelsm\u00e4n (r\u00f6relsen fanns \u00e4ven i USA), som efterhand kom att \u201dmala ner\u201d opinionen och f\u00e5 en l\u00e5ngsam f\u00f6r\u00e4ndring till st\u00e5nd.<\/p>\n

Dick Harrison kom givetvis med en historisk expos\u00e9 ocks\u00e5.<\/strong> Slaveri dokumenteras redan i kilskrift 3000 f. Kr. Den f\u00f6rsta \u201dlitteraturen\u201d var f\u00f6rst\u00e5s inte sk\u00f6nlitteratur utan juridisk skrift; traffickingdokument l\u00e4r ha f\u00f6rekommit redan 2700 f. Kr.<\/p>\n

Redan p\u00e5 brons\u00e5ldern hade \u201dslavf\u00f6dda\u201d mer blivit synonymt med \u201ds\u00e4mre m\u00e4nniskor\u201d.<\/strong> Och i den annars ofta h\u00f6gtst\u00e5ende romerska r\u00e4tten s\u00e5gs slavar som sj\u00e4lvklara, med regler som i detalj best\u00e4mde vilket straff som var l\u00e4mpligt exempelvis n\u00e4r en servus<\/em> flydde.<\/p>\n

Dock kunde slavar under exceptionella f\u00f6rh\u00e5llanden bli frigivna. Vilket den store stoiske filosofen Epiktetos blev.<\/p>\n

\u00a9 Text: Lars Henriksson<\/em>
\n\u00a9 Foto: Lena Ljungars<\/em><\/p>\n

\n

STADSBIBLIOTEKET Norrk\u00f6ping<\/h4>\n

Slaveriets historia<\/strong>
\nDick Harrison
\nF\u00f6rfattarm\u00f6te<\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nEpiktetos Wikipedia<\/a>
\nDick Harrison Wikipedia<\/a>\u00a0 Slaveriets historia<\/a>
\nNorrk\u00f6pings stadsbibliotek hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nPilotstudien gav Dick Harrison mersmak p\u00e5 S\u00f6derk\u00f6ping reportage<\/a> Kultursidan.nu 21\/6 2012<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Slaveriet \u00e4r en grym, \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5ende historia. K\u00e4nde historieprofessorn Dick Harrison gav en \u00f6verblick \u00f6ver slaveriet genom tiderna p\u00e5 Stadsbiblioteket. Svenskarna har inget j\u00e4ttebra facit. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53,16],"class_list":["post-36267","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36267","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=36267"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36272,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36267\/revisions\/36272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=36267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=36267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=36267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}