{"id":38036,"date":"2018-09-07T12:26:14","date_gmt":"2018-09-07T11:26:14","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=38036"},"modified":"2018-10-12T18:20:59","modified_gmt":"2018-10-12T17:20:59","slug":"surbulledans-minns-textilens-kvinnor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=38036","title":{"rendered":"Surbulledans minns textilens kvinnor"},"content":{"rendered":"

\"Surbulledans<\/a>
\nM\u00f6te. Blaubas dansare samspelar med skulpturen V\u00e5r enighets fana under stadsvandringen om Textilhistoriens kvinnor. Sofia Sosso Harryson till v\u00e4nster, Tea Harryson till h\u00f6ger.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dVi har gl\u00f6mt slaveriet i Sverige\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Platsspecifikt historieber\u00e4ttande med dans.<\/strong> Stadsmuseets pedagog Ellika Kyndel ber\u00e4ttar om den tidiga textilindustrins kvinnor. Danskollektivet Blauba gestaltar med abstrakta r\u00f6relser. Imorgon l\u00f6rdag kommer tv\u00e5 nya chanser att se dem.<\/p>\n

Under ”Kvinnornas festival”, som initierats i samband med Cirkus Cirk\u00f6rs f\u00f6rest\u00e4llning Epif\u00f3nima<\/em>, bidrar Norrk\u00f6pings stadsmuseum med stadsvandringen ”Textilhistoriens kvinnor med dans”.<\/strong> Torsdagens Surbulledans<\/em> kallas genrep. Museipedagogen Ellika Kyndel startar inifr\u00e5n museets foaj\u00e9.<\/p>\n

\u2013 Vi m\u00e5ste s\u00e4tta in kvinnorna i deras historiska kontext, s\u00e4ger Ellika Kyndel och skissar bakgrunden, hur den nya bomullsfibern ledde att Norrk\u00f6pings mansdominerade textiltillverkning industrialiserades och lockade landsbygdens kvinnor till staden under 1800-talets mitt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ellika<\/a>
\nAgitator. Ellika Kyndel ber\u00e4ttar om f\u00f6rh\u00e5llandena i Norrk\u00f6pings bomullsindustrier. I bakgrunden Kata Dahlstr\u00f6m, sjubarnsmodern som reste land och rike runt och talade f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt och fackf\u00f6reningar.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rsta stoppet \u00e4r vid Pye Engstr\u00f6ms skulptur V\u00e5r enighets fana<\/em> p\u00e5 Skvallertorget.<\/strong> Men det \u00e4r inte guldkalven p\u00e5 toppen som \u00e4r det viktiga utan textilarbetarna som lyssnar till agitatorn Kata Dahlstr\u00f6m. Eller textilarbeterskorna\u2026 f\u00f6r det var kvinnor som tj\u00e4nade maskinerna som d\u00e5nade i fabrikernas salar d\u00e4r dammet r\u00f6k i den fuktiga luften ber\u00e4ttar Ellika Kyndel engagerat.<\/p>\n

Kvinnoliv, det st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende. Fr\u00e5n jordens djup till sj\u00e4lvuppt\u00e4cktens tanke. En flyktig \u00f6mhet mot ett barn. Blaubas tv\u00e5 dansare \u00e4r kl\u00e4dda i de hell\u00e5nga kjolar med rak men halvvid sk\u00e4rning som kvinnor bar under sent 1800-tal. De parallella r\u00f6relserna \u00e4r abstrakta, det \u00e4r inte fr\u00e5ga om teatral gestaltning. Lika men \u00e4nd\u00e5 olika \u00e4r systrarna Sofia Sosso Harryson och Tea Harrysson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Surbulledans<\/a>
\nBalansakt. Surbulledans vid f\u00e4ngelsegrinden med Tea och Sofia Sosso Harryson fr\u00e5n Blauba.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Grinden \u00e4r l\u00e5st till Norrk\u00f6pings nedlagda f\u00e4ngelse.<\/strong> 1790 byggdes huvudbyggnaden, kungen Gustaf III engagerade sig personligen i ritningarna f\u00f6r ett av Sveriges tre f\u00f6rsta statliga spinnhus. Men spinnhus var inte n\u00e5got nytt.<\/p>\n

\u2013 Det vi gl\u00f6mt bort \u00e4r det slaverisysem som fanns i Sverige. Kvinnor som inte var gifta eller hade anst\u00e4llning d\u00f6mdes f\u00f6r l\u00f6sdriveri och sattes p\u00e5 spinnhus. Kvinnorna spann ulltr\u00e5d, gratis, till Drags manufaktur som l\u00e5g precis intill. De fick mat \u2013 gr\u00f6t eller str\u00f6mming \u2013 och en sovplats.<\/p>\n

\u2013 Det f\u00f6ddes barn h\u00e4r inne.<\/strong> En del v\u00e4xte upp h\u00e4r, andra skickades till Barn\u00e4ngens fabriker i Stockholm. M\u00e4ngder av kvinnor och barn ligger begravda h\u00e4r, ber\u00e4ttar Ellika Kyndel.<\/p>\n

T\u00e4tt sammankopplande, i en gemensam balans eller motbalans. Gula trik\u00e5er och svarta k\u00e4ngor avindividualiserar. L\u00e5ngsamt, som tiden f\u00f6r den som inte kan r\u00e5 \u00f6ver sig sj\u00e4lv, f\u00f6rflyttar sig dansarna fr\u00e5n ena sidan av grindens galler till den andra. St\u00f6ttar, bromsar, drar i ett st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende fl\u00f6de. Vid h\u00f6rnet stannar de, blickar bak\u00e5t \u2013 fram\u00e5t.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Surbulledans<\/a>
\nKnytn\u00e4var. Det tredje verket i Surbulledans ges i Grytskvarteret.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Grytskvarterens gr\u00e4nder blir sista anhalten. <\/strong>Ellika Kyndel ber\u00e4ttar om v\u00e4verskan Anna S\u00e4rstr\u00f6m, vars namn nu kan l\u00e4sas p\u00e5 en av Norrk\u00f6pings sp\u00e5rvagnar, men d\u00e5 straffades med svartlistning f\u00f6r sin str\u00e4van f\u00f6r facklig och politisk kamp vid 1900-talets b\u00f6rjan. Hon var Norrk\u00f6pings bomullsv\u00e4verskors f\u00f6rsta fackordf\u00f6rande och var \u00e4ven med och bildade den socialdemokratiska kvinnof\u00f6reningen i Norrk\u00f6ping.
\n<\/strong><\/p>\n

Spinnhuskvinnornas gula m\u00f6ter textilarbetarnas l\u00e5nga gr\u00e5 kjolar. Ny str\u00e4van. Ny kraft. N\u00e4var knyts.<\/em><\/p>\n

\u201dEn del m\u00e4n till\u00e5ter kvinnan visserligen att utf\u00f6ra en del grovarbete i det samh\u00e4lleligas tj\u00e4nst, men makten, den beh\u00e5ller de sj\u00e4lva. Kvinnorna f\u00e5 ju i likhet med m\u00e4nnen till fullo g\u00f6ra sina skyldigheter mot detta samh\u00e4lle, och d\u00e5 fordrar v\u00e4l den enklaste r\u00e4ttvisa att de ocks\u00e5 skola f\u00e5 deltaga i detta samh\u00e4lles sk\u00f6tande\u201d, avslutar Ellika Kyndel med ord hon l\u00e5nar fr\u00e5n Anna S\u00e4rstr\u00f6m.<\/p>\n

Det finns ytterligare en m\u00f6jlighet att se Surbulledans<\/em>.<\/strong> De korta dansverken visas \u00e4ven p\u00e5 Galleri Kameleont p\u00e5 l\u00f6rdag.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n\u00a9 Foto: Tanja Volkova<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Surbulledans vid V\u00e5r enighets fana<\/a>