{"id":38177,"date":"2018-09-19T13:20:48","date_gmt":"2018-09-19T12:20:48","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=38177"},"modified":"2018-09-19T13:20:48","modified_gmt":"2018-09-19T12:20:48","slug":"stig-jacobsson-om-svensk-guldalder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=38177","title":{"rendered":"Stig Jacobsson om svensk guld\u00e5lder"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nDen svenska operans fr\u00e4mjare. Gustav III tillsatte f\u00f6rst Johann Gottlieb Naumann som chef f\u00f6r Kungliga Operan. Josef Martin Kraus var den tredje p\u00e5 posten.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Gustav III skrev svenska s\u00e5ngtexter<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING 1772\u20131792 var en guld\u00e5lder f\u00f6r svensk kultur.<\/strong> H\u00f6stens Musikk\u00e5serier l\u00e5nar Esaias Tegners ord \u2013 ”D\u00e4r l\u00e5g ett skimmer \u00f6ver Gustavs dagar”. F\u00f6rst om operan, kungen vill h\u00f6ra s\u00e5ng p\u00e5 svenska.<\/p>\n

”D\u00e4r l\u00e5g ett skimmer \u00f6ver Gustafs dagar”.<\/strong> Det \u00e4r titeln p\u00e5 Stig Jacobssons musiklyssningsserie den h\u00e4r h\u00f6sten. Han inledde sina popul\u00e4ra musikk\u00e5serier p\u00e5 tisdagskv\u00e4llen p\u00e5 Stinsen. Och han gav som vanligt en intressant inblick i musikhistorien.<\/p>\n

Det var skalden Esaias Tegn\u00e9r som skrev de ber\u00f6mda orden:<\/p>\n

D\u00e4r l\u00e5g ett skimmer \u00f6fver Gustafs dagar,<\/em>
\nfantastiskt, utl\u00e4ndskt, fl\u00e4rdfullt, om du vill,
\n<\/em><\/p>\n

Han skrev dem till Svenska akademiens femtio\u00e5riga minnesh\u00f6gtid den 5 april 1836. Texten illustrerar p\u00e5 ett romantiskt s\u00e4tt Gustav III:s tid som en kulturell guld\u00e5lder. Den s\u00e5 kallade gustavianska tiden varade bara 20 \u00e5r, fr\u00e5n 1772 till 1792.\u00a0En kort men intensiv period, ett uppsving i den svenska musikkulturen.<\/p>\n

\u2013 Det svenska hovet var musikintresserat sedan tidigare.<\/strong> Kungliga hovkapellet hade redan grundats \u00e5r 1526. Det var visserligen litet och bestod mest av bl\u00e5sare. Men nu \u00e4r det v\u00e4rldens \u00e4ldsta, \u00e4nnu existerande orkester, ber\u00e4ttar Stig Jacobsson.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stig<\/a>
\nLevandeg\u00f6r. Stig Jacobssons Musikk\u00e5serier \u00e4r mycket uppskattade.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Gustav III \u00e4lskade det franska och det spelades mycket fransk musik under hans tid.<\/strong> Emellertid ville han att de operor som framf\u00f6rdes skulle sjungas p\u00e5 svenska. Han bidrog sj\u00e4lv med texten till flera av dem.<\/p>\n

Kungliga Operan startade sin verksamhet i augusti 1782.<\/strong>\u00a0 Tj\u00e4nsten som musikalisk ledare erbj\u00f6ds en viss Antonio Salieri. Han tvingades dock tacka nej eftersom han inte fick lov att l\u00e4mna hovet i Wien d\u00e4r han var anst\u00e4lld som hovkapellm\u00e4stare.\u00a0L\u00e5ngt efter sin d\u00f6d har samme Salieri kommit att bli en k\u00e4ndis i och med filmen Amadeus.<\/p>\n

I st\u00e4llet gick tj\u00e4nsten till tre tyskar efter varandra: Johann Gottlieb Naumann som lockades fr\u00e5n\u00a0 Dresden, Georg Joseph Vogler fr\u00e5n W\u00fcrzburg och Joseph Martin Kraus som redan var verksam i Sverige.<\/p>\n

Stig Jacobsson bjuder p\u00e5 smakprov ur operor som de komponerade f\u00f6r Stockholmsoperan. <\/strong>Bland annat ur Naumanns opera Gustaf Wasa<\/em>, med text av Gustav III och Johan Henrik Kellgren. Den patriotiska operan gjorde stor succ\u00e9 och spelades hundra g\u00e5nger.<\/p>\n

Efter att Gustav III m\u00f6rdats ebbade musikintresset vid hovet ut.<\/strong> Alla de verk vi f\u00e5r lyssna till \u00e4r bortgl\u00f6mda. Bortgl\u00f6md \u00e4r d\u00e4remot inte den person som Stig Jacobsson kommer att ber\u00e4tta om vid n\u00e4sta musiklyssning, n\u00e4mligen Carl Michael Bellman.<\/p>\n

\u00a9 Text: Bibi Friedrichsen
\n\u00a9 Arkivfoto: Boy Svedberg
\nKonstn\u00e4rer: Friedrich Gotthard Naumann (Johann Gottlieb Naumann), Alexander Roslin (Gustav III), ok\u00e4nd artist (Joseph Martin Kraus)<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/h4>\n

H\u00f6sten 2018 kl 17.30
\nD\u00e4r l\u00e5g ett skimmer \u00f6ver Gustavs dagar<\/strong>
\nMusikk\u00e5serier
\nStig Jacobsson
\nArr: S\u00f6derk\u00f6pings Kulturkontor samt Folkuniversitetet<\/p>\n

18 september
\nDen gustavianska operan<\/strong><\/p>\n

2 oktober
\nKretsen kring Bellman<\/strong><\/p>\n

23 oktober
\nHovkapellet<\/strong><\/p>\n

20 november
\nSlutet p\u00e5 en guld\u00e5lder<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nD\u00e4r l\u00e5g ett skimmer text<\/a>
\nS\u00f6derk\u00f6pings kommun \/Kulturkontoret hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING 1772\u20131792. En guld\u00e5lder f\u00f6r den svenska kulturen. H\u00f6stens Musikk\u00e5serier l\u00e5nar Esaias Tegners ord \u2013 D\u00e4r l\u00e5g ett skimmer \u00f6ver Gustavs dagar. F\u00f6rst om operan, kungen vill h\u00f6ra s\u00e5ng p\u00e5 svenska. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[53,13],"class_list":["post-38177","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-foredrag","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38177","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38177"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38177\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38181,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38177\/revisions\/38181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38177"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38177"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}