{"id":38382,"date":"2018-10-04T17:49:18","date_gmt":"2018-10-04T16:49:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=38382"},"modified":"2018-10-05T14:56:59","modified_gmt":"2018-10-05T13:56:59","slug":"anna-jorgensdotter-om-solidarernas-val","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=38382","title":{"rendered":"Anna J\u00f6rgensdotter om Solid\u00e4rernas val"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nSamtal. Marja Bergstr\u00f6m fr\u00e5n Nyfiken p\u00e5\u2026 st\u00e4llde fr\u00e5gor till Anna J\u00f6rgensdotter som ber\u00e4ttade om arbetet med boken Solid\u00e4rer.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En f\u00f6rlorad kamp som ger hopp<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING Solidaritet-Solit\u00e4r-Soldat.<\/strong> Anna J\u00f6rgensdotters roman Solid\u00e4rer<\/em> leker med orden. Hon ber\u00e4ttade om sitt skrivande n\u00e4r hon g\u00e4stade Nyfiken p\u00e5\u2026 i onsdags. Svenskarna som stred mot Francos fascister gjorde sina val, inte var det v\u00e4l f\u00f6rg\u00e4ves?<\/p>\n

Nyfiken p\u00e5\u2026 g\u00e4stades av Anna J\u00f6rgensdotter p\u00e5 Stinsen i onsdags kv\u00e4ll.<\/strong> F\u00f6rfattarsamtalet om hennes senaste bok Solid\u00e4rer leddes av Marja Bergstr\u00f6m.<\/p>\n

Idag r\u00e4knas Anna J\u00f6rgensdotter till en av v\u00e5ra samtida arbetarf\u00f6rfattare, ett epitet hon sj\u00e4lv inte valt, det f\u00e5r andra s\u00e4tta. Hon debuterade 2002 med romanen Pappa Pralin<\/em> och har nu hunnit med tio b\u00f6cker.<\/p>\n

\u2013 Jag vill ber\u00e4tta ber\u00e4ttelser som aldrig riktigt blivit h\u00f6rda, s\u00e4ger Anna J\u00f6rgensdotter.<\/strong> En viktig sak i mitt skrivande har alltid varit att skildra kvinnor ur olika perspektiv genom tid och rum. Min f\u00f6rra roman Dr\u00f6mmen om Ester<\/em> handlar om en kvinnas kamp och klassresa.<\/p>\n

Skrivprocessen med Solid\u00e4rer<\/em> b\u00f6rjade redan 2010 men hamnade i vilol\u00e4ge n\u00e4r bland annat Dr\u00f6mmen om Ester<\/em> skrevs.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Solid\u00e4rer\"<\/a>
\nSolid\u00e4rer \u00e4r utgiven p\u00e5 Albert Bonniers f\u00f6rlag.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ibland \u00e4r klassk\u00e4nslan st\u00f6rre \u00e4n nationalismen.<\/strong> Det var det som gjorde att cirka 600 svenskar begav sig till Spanien och k\u00e4mpade emot fascisterna. Fascisterna segrade och Francos diktatur varade mellan 1939 och fram till hans d\u00f6d 1975.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r alltid viktigt att koppla historien till samtiden. M\u00e4nniskan har i alla tider \u00e5terkommit till vissa grundl\u00e4ggande behov. K\u00e4rleken i alla dess former, v\u00e5r existens och \u00f6verlevnad men ocks\u00e5 dr\u00f6mmar och m\u00e5l. Det \u00e4r essensen i att vi g\u00f6r olika val. Utan k\u00e4nslor \u00e4r vi ingenting. K\u00e4nslor f\u00f6rs\u00e4tter oss ibland i extrema val, vi m\u00e5ste g\u00f6ra valen mellan vad vi anser \u00e4r r\u00e4tt och fel, s\u00e4ger Anna J\u00f6rgensdotter.<\/p>\n

Boktiteln Solid\u00e4rer<\/em> \u00e4r ett icke existerande ord.<\/strong> Det \u00e4r en lek med orden solidaritet, solit\u00e4r och soldat. Huvudpersonerna \u00e4r Ingemar, Klara och Conxa, vars livstr\u00e5dar v\u00e4vs samman i romanen.<\/p>\n

\u2013 Mina huvudkarakt\u00e4rer i denna bok \u00e4r tre starka solit\u00e4rer, men de har l\u00e4ngtan till att ing\u00e5 i kollektivet, forts\u00e4tter Anna J\u00f6rgensdotter.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren har varit tvungen att f\u00f6rh\u00e5lla sig till ramber\u00e4ttelsens historiska fakta i romanen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ett j\u00e4vla stort ansvar att ber\u00e4tta om m\u00e4nniskor som levt. Fiktionen, min fantasi, blandas med den st\u00f6rsta respekt f\u00f6r den realitet och fakta som jag forskat i, s\u00e4ger Anna J\u00f6rgensdotter.<\/p>\n

Romankonstruktionen har tre huvudnycklar:<\/strong> tanken om en alternativ v\u00e4rld, k\u00e4rlekens konstruktion och hur vi formas i v\u00e5r samtid och historia och om hur ”ett alternativt samh\u00e4lle\u201d kan se ut.<\/p>\n

Den nya v\u00e4rlden g\u00e5r fr\u00e5n svenska G\u00e4vle till Katalonien i Spanien. D\u00e4r fanns en kollektivisering i kampen och revolutionen mot Francos fascistiska v\u00e4rld.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Anna<\/a>
\n”Starka vittnesm\u00e5l.” Anna J\u00f6rgensdotter har l\u00e4st brev, dagb\u00f6cker och sett foton och uniformsm\u00e4rken.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Anna J\u00f6rgensdotters spr\u00e5k \u00e4r realistiskt men \u00e4nd\u00e5 oerh\u00f6rt poetiskt, vackert utan att glorifiera.<\/strong> N\u00e4r f\u00f6rfattaren l\u00e4ser h\u00f6gt h\u00f6r jag i mitt bakhuvud l\u00e5ten To die among strangers<\/em> fr\u00e5n albumet ”Flowers from exile” av Rome (Jerome Reuter, plattan handlar om samma \u00e4mne som Solid\u00e4rer<\/em>).<\/p>\n

\u2013 Ungdomen i Spanien k\u00e4nner inte historien fullt ut. Det \u00e4r fortfarande ett tabubelagt \u00e4mne att \u00f6ppet prata om Francos regim. Det \u00e4r ett \u00f6ppet s\u00e5r i den spanska folksj\u00e4len, s\u00e4ger hon, som rest rest runt i Spanien f\u00f6r att se sp\u00e5ren efter Francos Spanien, lite sorgset.<\/p>\n

Hon har suttit i Arbetarr\u00f6relsens arkiv i Flemingberg och lusl\u00e4st brev fr\u00e5n personer som \u00e5kte till Spanien f\u00f6r att k\u00e4mpa mot fascisterna.<\/strong> Dagb\u00f6cker har l\u00e4sts och fotografier har studerats. Hon har \u00e4ven intervjuat barn till de svenskar som \u00e5kte ner till Spanien.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00e4nniskor som kom hem med b\u00e5de psykiska och fysiska trauman. M\u00e4nniskor som p\u00e5 ena sidan var hj\u00e4ltar men i ett annat perspektiv blev ett hot mot den svenska neutralitetspolitiken.<\/p>\n

\u2013 Det var speciellt ett kuvert som tog tag i mig. N\u00e4r jag \u00f6ppnade det f\u00f6ll en rad olika uniformsm\u00e4rken ut. M\u00e4rken som levande personer burit. Det ihop med fotografier och nedskrivna ord i brevform blev oerh\u00f6rt starka vittnesber\u00e4ttelser, beskriver Anna J\u00f6rgensdotter.<\/p>\n

Ett ord som klingat genom hela skrivarprocessen \u00e4r ordet \u201df\u00f6rg\u00e4ves\u201d, ett ord som f\u00f6r henne b\u00e5de \u00e4r sorgligt och ger hopp.<\/strong> Cirka 130 svenskar stupade i kampen mot fascismen p\u00e5 1930-talet. Vem kan s\u00e4ga att deras kamp var f\u00f6rg\u00e4ves? M\u00e4nniskors tidigare kamp f\u00f6r m\u00e4nsklighet, solidaritet och demokrati, oavsett utg\u00e5ng, \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r var vi befinner oss idag.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r mig blev Solid\u00e4rer<\/em> ocks\u00e5 en uppg\u00f6relse med r\u00e4dslan f\u00f6r d\u00f6den ber\u00e4ttar Anna. Alla ord som jag l\u00e4st i brev och dagb\u00f6cker beskrev d\u00f6den i olika former. Jag blev tvungen att g\u00f6ra upp med min r\u00e4dsla.<\/p>\n

Att skriva om klasskillnader och kamp fr\u00e5n olika perspektiv \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende i m\u00e4nskligheten.<\/strong> Det \u00e4r en essentiell str\u00e4van i m\u00e4nniskan, tidl\u00f6st \u00e4ven om det sett olika ut genom tidslagren.<\/p>\n

Dr\u00f6mmar, m\u00e5l och visioner \u00e4r n\u00e5got som vi alla beh\u00f6ver. Att skriva om det g\u00f6r att man f\u00e5r vrida och v\u00e4nda p\u00e5 olika perspektiv, det visar p\u00e5 hur viktigt motpoler \u00e4r f\u00f6r m\u00e4nniskan. Hur vi g\u00f6r val utifr\u00e5n oss sj\u00e4lva i det lilla och det stora perspektivet. Kamp som visar p\u00e5 styrkor och svagheter i att vara solit\u00e4r men ocks\u00e5 i kollektivet.<\/p>\n

\u2013 En kamp \u00e4r aldrig f\u00f6rg\u00e4ves, avslutar Anna J\u00f6rgensdotter.<\/p>\n

\u00a9 Text: Christina Wernersson
\n\u00a9 Foto: Boy Svedberg<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

H\u00f6sten 2018 kl 18.30
\nNyfiken p\u00e5\u2026 <\/em><\/strong>
\nF\u00f6rel\u00e4sningar <\/em>
\nSamarr: S\u00f6derk\u00f6pings f\u00f6rel\u00e4sningsf\u00f6rening, Kulturkontoret, Folkuniversitetet och S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel<\/em><\/p>\n

11 september
\nMarika Lagercrantz
\n<\/strong>Livet, konsten och k\u00e4rleken
\n<\/strong><\/p>\n

25 september
\nSupriti Dhar
\n<\/strong>Hotad journalist
\ntillsammans med Mats Granberg<\/p>\n

3 oktober
\nAnna J\u00f6rgensdotter<\/strong>
\nG\u00e4vle p\u00e5 30-talet och spanska inb\u00f6rdeskriget<\/p>\n

17 oktober
\nOlle Carlsson
\n<\/strong>Livsstegen \u2013 tolv steg till inre h\u00e4lsa<\/p>\n

7 november
\nAnders Karlin och Mats Granberg
\n<\/strong>Bokhandel, litteratur och samtal i gemenskap<\/p>\n

22 november
\nHenry Ascher
\n<\/strong>Flyktingbarns situation i Sverige<\/p>\n

3 december
\nLars Berge<\/strong>
\nV\u00e5r relation till vargen<\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nAnna J\u00f6rgensdotter info<\/a> Solid\u00e4rer<\/a>
\nNyfiken p\u00e5\u2026 hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nS\u00f6derk\u00f6pings kommun \/Kulturkontoret hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nMarika Lagercrantz Nyfiken p\u00e5\u2026-present reportage<\/a> Kultursidan.nu 12\/9 2018
\nNy h\u00f6st med 10-\u00e5ringen Nyfiken p\u00e5\u2026 reportage<\/a> Kultursidan.nu 4\/9 2018<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING Solidaritet-Solit\u00e4r-Soldat. Anna J\u00f6rgensdotters roman Solid\u00e4rer leker med orden. Hon ber\u00e4ttade om sitt skrivande n\u00e4r hon g\u00e4stade Nyfiken p\u00e5\u2026 i onsdags. Svenskarna som stred mot Francos fascister gjorde sina val, inte var det v\u00e4l f\u00f6rg\u00e4ves? L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[53,16],"class_list":["post-38382","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38382","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38382"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38382\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38400,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38382\/revisions\/38400"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38382"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38382"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38382"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}