{"id":38458,"date":"2018-10-10T12:20:49","date_gmt":"2018-10-10T11:20:49","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=38458"},"modified":"2018-10-10T12:35:01","modified_gmt":"2018-10-10T11:35:01","slug":"birgit-stahl-nyberg-analyserar-samhallet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=38458","title":{"rendered":"Birgit St\u00e5hl-Nyberg analyserar samh\u00e4llet"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nKluven komposition. Birgit St\u00e5hl-Nyberg \u2013 Sverige sommaren 1970. H\u00e4r l\u00e5ter konstn\u00e4ren tr\u00f6tta arbetare p\u00e5 hemv\u00e4g m\u00f6ta landsbygden, som dr\u00f6m, minne och verklighet med den kvarl\u00e4mnade \u00e5ldrade befolkningen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Gestaltar klass \u00f6ver k\u00f6n<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING ”Det nya modet”<\/strong>.<\/strong><\/em> Birgit St\u00e5hl-Nyberg granskade sin tid \u2013 och hade starka \u00e5sikter om den. B\u00e5da sidorna framkommer med yttersta n\u00f6dv\u00e4ndighet i utst\u00e4llningen om henne p\u00e5 Norrk\u00f6pings Konstmuseum. Som dubblerat sitt innehav av hennes verk, fr\u00e5n en m\u00e5lning till tv\u00e5.<\/p>\n

Det var i en tid d\u00e5 allt tycktes m\u00f6jligt.<\/strong> Birgit St\u00e5hl-Nyberg kom fr\u00e5n ett enkelt arbetarhem i J\u00e4mtland f\u00f6r att g\u00e5 konstutbildning i Stockholm. Men hon uppt\u00e4ckte snart att f\u00f6r\u00e4ndringarna inte kom alla till godo. Det var skillnad mellan kvinnor och m\u00e4n, att skillnaderna var st\u00f6rst mellan olika klasser. Att urbanisering och konsumism exploaterade m\u00e4nniskorna och t\u00f6mde landsbygden.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Birgit<\/a>
\nTunnelbanestationen i Akalla. Resen\u00e4rerna m\u00f6ter sex keramikm\u00e5lningar, best\u00e5ende av m\u00e5nga sm\u00e5 plattor, som skildrar m\u00e4n och kvinnor, ofta i positioner mellan (f\u00f6rljuget) ideal och verklighet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Dessa sp\u00e4nningsf\u00e4lt ber\u00e4ttar hon om i sitt m\u00e5leri som vi kan se p\u00e5 Norrk\u00f6pings Konstmuseum i h\u00f6st och i vinter.<\/strong> Arbetare p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n arbetet med dr\u00f6mmen om hembygden inom sig. Hon f\u00e5ngade dem g\u00e4rna i tunnelbanan \u2013 och n\u00e4r hon 1975 fick uppdraget att utsmycka en egen tunnelbanestation (Akalla) handlade motivkretsen om allt detta.<\/p>\n

Hon var som mest i ropet n\u00e4r Norrk\u00f6pings Konstmuseum gjorde en utst\u00e4llning med henne 1978. Nu 40 \u00e5r senare \u00e4r det allts\u00e5 dags igen.<\/p>\n

\u2013 Alla stj\u00e4rnor stod i r\u00e4tt konstellation!, utbrister Konstmuseets intendent Helena Scragg om utst\u00e4llningen om konstn\u00e4ren Birgit St\u00e5hl-Nyberg (1928\u20131982).<\/strong> Jag k\u00e4nner att vi kan ber\u00e4tta och s\u00e4ga n\u00e5got om v\u00e5r egen tid, nu n\u00e4r klyftorna \u00f6kar igen i samh\u00e4llet. Det \u00e4r v\u00e4rt att reflektera \u00f6ver.<\/p>\n

Fr\u00e4mst ser utst\u00e4llningsintendenten en aktualitet i konstn\u00e4rens motivval som sammanfaller med omvandlingen av Norrk\u00f6pings stadsrum. Helena Scragg tar ocks\u00e5 upp diskussionen om innanf\u00f6rskap och utanf\u00f6rskap, konsumtion och makt som \u00e4r aktuella begrepp i dag och som Birgit St\u00e5hl-Nyberg gestaltade.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen premi\u00e4rvisades i Uppsala under v\u00e5ren och sommaren under titeln ”Framtiden p\u00e5 v\u00e4g”.<\/strong> Nu \u00e4r titeln ”Det nya modet”, som \u00e4ven \u00e4r titeln p\u00e5 den m\u00e5lning som varit i Norrk\u00f6pings Konstmuseums \u00e4go sedan 1972. Till v\u00e5ren ska den vidare till Mjellby konstmuseum i Halmstad.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Birgit<\/a>
\nF\u00f6rskjutningar. Fullst\u00e4ndigt lugn r\u00e5der i landet, 1968, visar snarast en avgrund. \u00d6verg\u00e5ngsst\u00e4lle II, 1980, anger en trappa upp mot byggnaden i h\u00f6gra h\u00f6rnet.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r en retrospektiv utst\u00e4llning med gl\u00e4djande rik tillg\u00e5ng till skisser.<\/strong> N\u00e5gra f\u00e5 m\u00e5lningar fr\u00e5n 1950-talet visar p\u00e5 en stil i den tiden, byggd p\u00e5 f\u00e4rgf\u00e4lt och kontraster, som Sj\u00e4lvportr\u00e4tt<\/em> i gr\u00f6nt\/lila.<\/p>\n

Under 1960-talet f\u00f6rnyas stilen med popul\u00e4rkulturella drag, som i m\u00e5lningen Rusningstid<\/em> med knubbiga bilar och tuggummibubbliga avgasmoln.<\/strong> Hennes gestalter \u00e4r ofta, men inte alltid, skulpturalt kraftfulla. Det som lite slarvigt kallas socialrealism men som \u00e4r ett medvetet alternativ till de normativa ideal som f\u00f6rminskar m\u00e4nniskor.<\/p>\n

S\u00e5som det sagts om skulpt\u00f6rer som mejslar fram sin figur d\u00e4r den redan finns i stenen, sade hon att hon ”framkallade” sina m\u00e5lningar, i lager efter lager, f\u00f6r att n\u00e5 fram till det r\u00e4tta uttrycket.<\/p>\n

H\u00e4r finns ocks\u00e5 leken med perspektiv, storlekar, f\u00f6rskjutningar, rumsavdelningar \u2013 med djupa r\u00f6tter i konsthistorien \u2013 skapade med syfte att f\u00e5 \u00e5sk\u00e5daren att se p\u00e5 konsten och samh\u00e4llet med nya \u00f6gon.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Birgit<\/a>
\nV\u00e4rdegrund. Triptyken V\u00e4gen till frihet och br\u00f6d I\u2013III m\u00e5lades 1979.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den stora triptyken V\u00e4gen till frihet och br\u00f6d I\u2013III<\/em> \u00e4r en hyllning till den unga arbetarr\u00f6relsen.<\/strong> Mellan br\u00f6dbakande kvinnor och en arbetarhand som h\u00e5ller skaftet till en spade eller grep h\u00e4nger den stora m\u00e5lningen av Socialdemokratiska ungdomsklubben i Hammerdal, J\u00e4mtland. Tidens s\u00e5ngbok reflekterar den rika kulturbygd hon v\u00e4xte upp i.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4r \u00e4r morfar och mormor, Birgit ligger i magen, visar Mikael Nyberg vilket leder till slutsatsen att fotografiet som bilden bygger p\u00e5 togs 1928.<\/p>\n

Det nya modet<\/em> \u00e4r \u00e4ven titeln p\u00e5 sonen Mikael Nybergs bok om Birgit St\u00e5hl-Nyberg.<\/strong> Moderns v\u00e4ninna och sommargranne Sara Lidman f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rordet. Sj\u00e4lv skriver han insiktsfullt och \u00f6gon\u00f6ppnande om moderns liv och konstn\u00e4rskap, som bygger p\u00e5 en text han skrev efter moderns tidiga d\u00f6d vid 53 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

Boken rymmer \u00e4ven uppslag efter uppslag av bilder av m\u00e5lningar och skisser, m\u00e5nga som just nu h\u00e4nger p\u00e5 v\u00e4ggarna i dubbelgallerierna 3 och 4. Han skriver det aldrig men jag f\u00e5r en stark k\u00e4nsla av att bilderna med barnb\u00e4rande m\u00e4n visar hennes k\u00e4rlek till maken Hendrik Nyberg, som tog ett f\u00f6r tiden ovanligt stort ansvar f\u00f6r hem och barn.<\/p>\n

\u2013 Hon \u00e4r en parallell till arbetarf\u00f6rfattarna, menar Mikael Nyberg. <\/strong>Han talar varmt om moderns beg\u00e5vning, inte bara som konstn\u00e4r med sinne f\u00f6r f\u00e4rg och komposition. Hon kunde \u00e4ven analysera konst och samh\u00e4lle i tal och i skrift, n\u00e5got som bland annat kom hennes elever p\u00e5 Teckningsl\u00e4rarinstitutet till del. Flickan som bara g\u00e5tt folkskola innan hon jobbade ihop till sin konstutbildning l\u00e4rde sig fr\u00e4mmande spr\u00e5k i vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Birgit<\/a>
\nKlasskillnad. M\u00e5lningen Tunnelbana, 1972, analyserar samh\u00e4llet i en klassiskt komponerad bild. Kvinnan i p\u00e4lsen och mannen bakom henne h\u00e4mtades fr\u00e5n tidningar. \u00d6vriga personer har h\u00e4mtats ur skisser och pr\u00f6vats om och om igen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Beg\u00e5vningen framg\u00e5r i de avsnitt i boken som Birgit St\u00e5hl-Nyberg sj\u00e4lv skrivit.<\/strong> Hon ber\u00e4ttar d\u00e4r hur hon r\u00e4knat bilder av m\u00e4n och kvinnor i dagspressen och analyserar vad de gestaltar. Porren exploderade i Sverige under 1960-talet, \u00e4ven i dagspress, och hon j\u00e4mf\u00f6r bilderna av kvinnorna med sportsidornas hj\u00e4ltar, inte bara i text utan \u00e4ven i bild n\u00e4r hon placerar dem invid varandra.<\/p>\n

Till sist beskriver hon arbetet med m\u00e5lningen Tunnelbana<\/em>, hur hon t\u00e4nkt och pr\u00f6vat, letat och pr\u00f6vat igen.<\/p>\n

Jag tittar igen och ser hur m\u00e5lningen p\u00e5 samma g\u00e5ng analyserar och beskriver klassamh\u00e4llet, detta med drag av det religi\u00f6sa ren\u00e4ssansm\u00e5leriets komposition och f\u00e4rgval.<\/p>\n

Norrk\u00f6pings konstmuseum har dubblerat sitt innehav av Birgit St\u00e5hl-Nyberg i samlingarna med m\u00e5lningen Akvariet<\/em>, som f\u00e5tt en framtr\u00e4dande plats i utst\u00e4llningen.<\/strong> Strax intill ser vi skissen till m\u00e5lningen \u2013 en annan tolkning. Mycket h\u00e4nde fr\u00e5n id\u00e9 till utf\u00f6rande.<\/p>\n

Hon gjorde det inte enkelt f\u00f6r sig.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren och Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Helena Scragg och Mikael Nyberg framf\u00f6r Akvariet av Birgit St\u00e5hl-Nyberg. I f\u00f6rgrunden skissen till verket.<\/a>