{"id":39386,"date":"2018-12-09T12:50:52","date_gmt":"2018-12-09T11:50:52","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=39386"},"modified":"2018-12-09T12:50:52","modified_gmt":"2018-12-09T11:50:52","slug":"bernt-gustavsson-om-liv-och-larande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=39386","title":{"rendered":"Bernt Gustavsson om liv och l\u00e4rande"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nBildningskv\u00e4ll. M\u00e5nga lyssnade n\u00e4r Bernt Gustavsson ber\u00e4ttade om filosofiska tankespr\u00e5ng och bildningens framv\u00e4xt.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Att t\u00e4nka fritt \u00e4r st\u00f6rre<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING Alla tiders fr\u00e5gor.<\/strong> Svar genom tider och kulturer. Professor Bernt Gustavsson, en g\u00e5ng l\u00e4rare vid Marieborgs folkh\u00f6gskola, talade om bildningens betydelse och presenterade filosofiska tankeg\u00e5ngar fr\u00e5n Epikuros till de Beauvoir i S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel & Antikvariat h\u00e4romveckan.<\/p>\n

Torsdagen 29 november g\u00e4stades S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel av Bernt Gustavsson f\u00f6r ett f\u00f6rfattarsamtal.<\/strong> Han \u00e4r aktuell med b\u00f6ckerna T\u00e4nkande om existentialismens villkor <\/em>och Bildningens dynamik<\/em>.<\/p>\n

Bernt har alltid haft ett brinnande intresse f\u00f6r livsfr\u00e5gor, existentiella fr\u00e5gor och v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningar. Att arbeta f\u00f6r demokratins villkor har alltid varit viktigt. 1993 \u00e5kte han f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen till Sydafrika och g\u00f6r s\u00e5 \u00e4n idag.<\/p>\n

Han \u00e4r han professor i pedagogisk filosofi vid Trondheims universitet, efter att ha haft professuren i utbildning och demokrati vid \u00d6rebros universitet. P\u00e5 1990-talet var han l\u00e4rare vid Marieborgs Folkh\u00f6gskola i Norrk\u00f6ping.<\/p>\n

Den h\u00e4r torsdagskv\u00e4llen \u00e4r jag \u00f6vertygad om att tankeg\u00e5ngar startade hos alla n\u00e4rvarande.<\/strong> M\u00e5nga fr\u00e5gor och tankar v\u00e4cktes i mig samtidigt som jag blev nyfiken p\u00e5 att f\u00f6rdjupa mig i en hel del av de filosofer som Bernt tog upp under kv\u00e4llen. Vi f\u00e5r h\u00f6ra om och diskutera bland andra Epikuros, S\u00f6ren Kierkegaard, Arthur Schopenhauer, Friedrich Nietzsche, Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoire.<\/p>\n

F\u00f6r egen del tycker jag alltid att fr\u00e5gor g\u00e4llande bildning och existentialismens filosofi alltid \u00e4r aktuella.<\/strong> Det finns alltid vinklingar som \u00e4r tidl\u00f6sa och andra vinklingar som \u00e4r h\u00f6gaktuella i den tid vi lever i h\u00e4r och nu.<\/p>\n

Bernt \u00e4r en oerh\u00f6rt pedagogisk ber\u00e4ttare s\u00e5 oavsett vilka f\u00f6rkunskaper man besitter ser han till att alla som \u00e4r n\u00e4rvarande blir delaktiga och verkligen f\u00f6rst\u00e5r det han ber\u00e4ttar om. Han \u00e4r skicklig i att se till att alla f\u00e5r svar p\u00e5 de fr\u00e5gor som st\u00e4lls. Tidvis blir diskussionerna r\u00e4tt heta men allt f\u00f6rs p\u00e5 en respektfull och trevlig niv\u00e5.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Bernt<\/a>
\nDjupa tankeg\u00e5ngar. Bernt Gustavsson r\u00f6rde sig l\u00e4tt och ledigt mellan olika filosofiska sp\u00f6rsm\u00e5l.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller existentialismen f\u00f6rklarar Bernt att det finns tre grundpelare som teorin f\u00f6renklat bygger p\u00e5, det fria t\u00e4nkandet, viljekraft och estetiken. <\/strong>Det fria t\u00e4nkandet \u2013 h\u00e4r har kyrkan varit en maktfaktor f\u00f6r att begr\u00e4nsa kunskaper, de har alltid varit en stark motpol mot det vetenskapliga t\u00e4nkandet.<\/p>\n

Viljekraft \u2013 Med det menar existentialismen att vi \u00e4r ”slavar” i ekorrhjulet. Vi beh\u00f6ver v\u00e5ra dagliga jobb f\u00f6r att f\u00e5 in x summa pengar som g\u00f6r att livet g\u00e5r runt.<\/p>\n

Estetik \u2013 Vi beh\u00f6ver konst, litteratur, teater och musik f\u00f6r att stundtals befria oss ifr\u00e5n ekorrhjulets ”slaveri”.<\/p>\n

Existentialism och filosofi har i stort sett alltid handlat om motpoler och att f\u00e5 de v\u00e5gsk\u00e5larna att v\u00e4ga n\u00e5gorlunda j\u00e4mnt f\u00f6r att kunna leva ett balanserat liv.<\/p>\n

\u2013 M\u00e4nniskan har ett behov av att kategorisera och s\u00e4tta begrepp i olika fack f\u00f6r att vi helt enkelt ska kunna f\u00f6rst\u00e5 det liv vi lever h\u00e4r och nu.<\/strong> Begrepp \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte n\u00e5got neds\u00e4ttande eller kr\u00e4nkande. Vi har alla ett stereotypiskt t\u00e4nkande, det har vi f\u00f6r att kunna placera i fack och begrepp. S\u00e4ger jag \u201dmexikan\u201d s\u00e5 \u00e4r det s\u00e4kerligen en stor del som f\u00e5r upp bilden av n\u00e5gon med sombrero, exemplifierar Bernt Gustavsson.<\/p>\n

V\u00e5r hj\u00e4rna tolkar ett x antal begrepp varje dag. Som i bildspr\u00e5ket, en ros plus en n\u00e4ra v\u00e4n kan f\u00f6r hj\u00e4rnan bli ordet k\u00e4rlek. Vi lever med ett symbolspr\u00e5k och bildspr\u00e5k \u00e4ven om vi bearbetar en hel del text och skrivande varje dag.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller spr\u00e5k s\u00e5 beh\u00f6ver vi sk\u00f6nlitteraturens m\u00e5lande spr\u00e5k likv\u00e4l som det vetenskapliga och byr\u00e5kratiska spr\u00e5ket beroende p\u00e5 vad det \u00e4r vi ska skriva i just den stunden. V\u00e5ra egna tolkningar \u00e4r viktiga f\u00f6r v\u00e5rt eget medvetandes skull, det \u00e4r v\u00e5rt transcendentala t\u00e4nkande.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r att kunna k\u00e4nna oss fria \u00e4r det viktigt att vi har ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och kritiskt t\u00e4nkande.<\/strong> P\u00e5 den grunden v\u00e5gar vi g\u00e5 emot auktoriteter, understryker Bernt Gustavsson.<\/p>\n

Bernt Gustavsson talar d\u00e4rf\u00f6r om bildningens framv\u00e4xt. F\u00f6r att kunna f\u00e5 n\u00e5gon form av bildning beh\u00f6vs det egna kritiska t\u00e4nkandet och att v\u00e5ga ifr\u00e5gas\u00e4tta en etablerad tes.<\/p>\n

Bildningsidealet har naturligtvis utvecklats genom \u00e5rhundradena och idag finns den i n\u00e5gon form tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla och inte bara f\u00f6r de privilegierade med en stor pl\u00e5nbok. Hur kulturarvet och det humanistiska t\u00e4nkandet ser ut i ett land eller omr\u00e5de \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r hur pass tillg\u00e4nglig utbildningen \u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Bernt<\/a>
\nTradering. Bildning \u00e4r viktig f\u00f6r att utveckla det egna kritiska t\u00e4nkandet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Med en enkel modell beskriver Bernt hur kunskap och utbildning traderats.<\/strong> F\u00f6rst genom den muntliga traditionen, d\u00e4r kunskap f\u00f6rdes vidare fr\u00e5n generation till generation. Bonds\u00f6ner l\u00e4rdes upp till att bli b\u00f6nder och skomakarens son blev skomakare.<\/p>\n

Genom \u00e5rhundrade har utbildning inte varit tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla. Aristokratin och borgerligheten s\u00e5g det som ett hot mot samh\u00e4llsordningen att b\u00f6nder och vanliga arbetare skulle f\u00e5 ta del av utbildningen. \u00c4ven kyrkan ville styra sina f\u00f6rsamlingsmedlemmar samtidigt som kung\u00f6relser (nyheter) spreds fr\u00e5n predikstolen och byskvallret f\u00f6rmedlades p\u00e5 kyrkbacken.<\/p>\n

Utbildning \u00e4r en viktig komponent i demokratifr\u00e5gan och att den ska vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla stod klart f\u00f6r Oskar Olsson, grundare av den svenska studiecirkeln.<\/p>\n

Lika viktig som v\u00e5r grundskola \u00e4r s\u00e5 finns andra komponenter som \u00e4r minst lika viktiga f\u00f6r att utbildningen ska kunna n\u00e5 alla.<\/strong> Bernt pratar om hur viktiga studiecirklar, folkh\u00f6gskola, vuxenutbildningen och universitetet \u00e4r f\u00f6r att vi ska ha en m\u00f6jlighet till en bra utbildning utifr\u00e5n de f\u00f6rkunskaper som man besitter som enskild individ. Intressen, socialt och kulturellt arv \u00e4r ocks\u00e5 viktiga n\u00e4r vi v\u00e4ljer utbildningsv\u00e4g.<\/p>\n

\u2013 All utbildning mynnar fr\u00e5n ett fr\u00f6, det fr\u00f6et finns i alla m\u00e4nniskor men vi vattnar det p\u00e5 olika s\u00e4tt och besk\u00e4r ”plantan” p\u00e5 olika s\u00e4tt, s\u00e4ger Bernt Gustavsson.<\/p>\n

S\u00e5dant som har betydelse f\u00f6r hur vi v\u00e5rdar ”plantan” \u00e4r f\u00f6rebilder, v\u00e4rldsbild, religion och kulturella inslag av vad som \u00e4r till\u00e5tet eller ej.<\/p>\n

F\u00f6r att bli en v\u00e4rldslig f\u00f6rebild m\u00e5ste dessa saker v\u00e5gas ifr\u00e5gas\u00e4ttas. D\u00e4r har vi f\u00f6reg\u00e5ngare i bland andra Leonardo da Vinci, Johann Wolfgang von Goethe, Ellen Key och Frida Kahlo. De f\u00f6rde fram nya tankes\u00e4tt som sedan gjorde att bildningsprocessen utvecklades f\u00f6r hela m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

\u2013 Vad \u00e4r meningen med bildning just f\u00f6r dig?<\/strong> Och vad sker med dig om du har tillg\u00e5ng till bildningen, fr\u00e5gar Bernt Gustavsson oss som samlats i bokhandeln \u2013 och han vill veta svaren.<\/p>\n

En del svar blev att man gjorde det enbart f\u00f6r sig sj\u00e4lv och f\u00f6r att det ledde till ett b\u00e4ttre liv f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin familj. N\u00e5gra svarade att det var f\u00f6r att skaffa sig en s\u00e5 kallad anst\u00e4llningsbarhet, med andra ord vara attraktiv f\u00f6r olika arbetsgivare.<\/p>\n

\u2013 Bildning ger oss en tillh\u00f6righet b\u00e5de kulturellt och socialt. Vi m\u00f6ter dagligen nya id\u00e9er, en del anammar vi och andra ratar vi. Bildningen f\u00f6rvandlar oss, det \u00e4r f\u00f6rvandlingar som talar om en livssanning f\u00f6r oss som passar in i v\u00e5r kulturella och sociala gemenskap, drar Bernt slutsatsen och f\u00f6rdjupar:<\/p>\n

\u2013 Kritisk t\u00e4nkande \u00e4r en del av bildningsprocessen. N\u00e4r vi v\u00e5gar \u00f6ppna oss f\u00f6r andras id\u00e9er, tankar och tolkningar uppst\u00e5r ny kommunikation och erfarenheter.<\/p>\n

M\u00e4nsklighetens krav g\u00e5r ihop med livscykeln fr\u00e5n f\u00f6dsel till d\u00f6d.<\/strong> Vad vi g\u00f6r d\u00e4remellan \u00e4r det som kommer att definiera oss som ”goda” eller ”onda” m\u00e4nniskor. F\u00f6r att kunna utvecklas beh\u00f6ver vi bildningen men lika viktigt \u00e4r det att vi f\u00e5r koppla av i estetiken. Det som vi idag kallar, litteratur, konst, teater och musik.<\/p>\n

Estetiken har genom hela m\u00e4nniskans utveckling varit viktig f\u00f6r att vi ska v\u00e5ga ta till oss nya tankar och id\u00e9er. De blir spr\u00e5ngbr\u00e4dorna till nya ismer och genres.<\/p>\n

M\u00e5nga tankar r\u00f6r sig genom mitt huvud n\u00e4r jag g\u00e5r hem i den m\u00f6rka novemberkv\u00e4llen.<\/strong> Bernt Gustavsson var oerh\u00f6rt intressant att lyssna p\u00e5 och jag tror inte att n\u00e5gon som var d\u00e4r gick hem ober\u00f6rd. Det blev en s\u00e5dan d\u00e4r kv\u00e4ll som man \u00e4r tacksam \u00f6ver att ha f\u00e5tt vara delaktig i.<\/p>\n

\u00a9 Text: Christina Wernersson <\/em>
\n\u00a9 Foto: S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel & Antikvariat<\/em><\/p>\n

\n

S\u00d6DERK\u00d6PINGS BOKHANDEL S\u00f6derk\u00f6ping<\/h4>\n

29 november 2018
\nT\u00e4nkande om existensens villkor\u2028<\/strong>
\nBernt Gustavsson\u2028<\/strong>
\nArr: Litteraturscen S\u00f6derk\u00f6ping \u2013 S\u00f6derk\u00f6pings Stadsbibliotek och S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel & Antikvariat<\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nBernt Gustavsson Wikipedia<\/a>
\nS\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel & antikvariat hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING Alla tiders fr\u00e5gor. Svar genom tider och kulturer. Professor Bernt Gustavsson, en g\u00e5ng l\u00e4rare vid Marieborgs folkh\u00f6gskola, talade om bildningens betydelse och presenterade filosofiska tankeg\u00e5ngar fr\u00e5n Epikuros till de Beauvoir i S\u00f6derk\u00f6pings Bokhandel & Antikvariat h\u00e4romveckan. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[90,53,16],"class_list":["post-39386","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-bildning","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39386","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=39386"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39386\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39390,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39386\/revisions\/39390"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=39386"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=39386"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=39386"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}