{"id":39737,"date":"2019-01-14T18:20:59","date_gmt":"2019-01-14T17:20:59","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=39737"},"modified":"2019-01-14T18:29:19","modified_gmt":"2019-01-14T17:29:19","slug":"carl-johan-de-geers-slakt-och-slavarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=39737","title":{"rendered":"Carl Johan De Geers sl\u00e4kt och slavarna"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nMonster. Carl Johan De Geer lyfter den huvudliknande klumpen som annars vilar p\u00e5 en skolb\u00e4nk i utst\u00e4llningen. Bakom den st\u00e5r namnet Louis De Geer.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Jag m\u00e5lar med m\u00f6bler”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Viktigt till\u00e4gg till Norrk\u00f6pings historia. <\/strong>Konstmuseet visar utst\u00e4llningen ”Sl\u00e4kten och slavarna” av Carl Johan De Geer. Sju installationer om hans sl\u00e4kts delaktighet i slavhandel under 1600-talet. I samband med utst\u00e4llningen visas \u00e4ven tv\u00e5 filmer, Mormor, Hitler och jag<\/em>, samt dokument\u00e4ren CJDG<\/em>.<\/p>\n

Aldrig har v\u00e4l en livsmedelsbutik p\u00e5 S\u00f6der i Stockholm f\u00e5tt spela en s\u00e5 stor betydelse i en persons liv som hos konstn\u00e4ren Carl Johan De Geer.<\/strong> Det var n\u00e4mligen d\u00e4r, i b\u00f6rjan av 2000-talet som en man kom fram till honom och fr\u00e5gade: ”Vet du om att din f\u00f6rfader \u00e4gde en slavstation i Ghana?”<\/p>\n

De samtalade under timmes tid. Mannen ber\u00e4ttade om kolonialismen, slaveriet och sl\u00e4kten De Geer. Han hette Sydney Onayemi och kom ursprungligen fr\u00e5n Nigeria. Den uppskakande fr\u00e5gan v\u00e4ckte uppr\u00f6rda k\u00e4nslor och l\u00e4mnade Carl Johan ingen ro.<\/p>\n

Slavstationen, Carolusborg, finns kvar \u00e4n idag under namnet Cape Coast Castle och bes\u00f6ks av m\u00e5nga turister.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Carl<\/a>
\nSeglats. Som en f\u00e4rd p\u00e5 sl\u00e4kthistoriens och slaveriets hav \u00e4r utst\u00e4llningen Sl\u00e4kten och slavarna i Galleri 5 p\u00e5 Norrk\u00f6pings Konstmuseum.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Under 1960-talet f\u00f6rnekade CJDG sin sl\u00e4kt.<\/strong> Han tog avst\u00e5nd fr\u00e5n det h\u00f6gborgerliga f\u00f6r att b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan. Avskaffa or\u00e4ttvisor och felaktiga omst\u00e4ndigheter. Utrota felaktigheter i samh\u00e4llet. Det \u00e4r hans uppdrag.<\/p>\n

I utst\u00e4llningen finns ett axplock av n\u00e5gra textilkollektioner fr\u00e5n 10-gruppen som Carl Johan De Geer var medlem i. Uppv\u00e4xt med borgerliga, tunga, bruna m\u00f6blemang designade han tyger i f\u00e4rgsprakande och i\u00f6gonfallande m\u00f6nster under 1970-talet.<\/p>\n

Vid utst\u00e4llningens pressvisning h\u00e4lsade konstmuseichef Helena Persson alla v\u00e4lkomna<\/strong> samtidigt som hon riktade ett speciellt tack och \u00e5terseende till Carl Johan De Geer, som st\u00e4llt ut vid flera tillf\u00e4llen p\u00e5 Konstmuseet, som installationen ”Gult rum” 1991.<\/p>\n

\u2013 V\u00e4lkommen tillbaka i ett annat perspektiv, s\u00e4ger Helena Persson. I Norrk\u00f6ping \u00e4r namnet De Geer k\u00e4nt och finns namngivet p\u00e5 torg och gator, och man f\u00f6rst\u00e5r att namnet \u00e4r en myt. De Geer kom hit vid 1600-talet \u2013 men din historia b\u00f6rjar i Afrika.<\/p>\n

Ikl\u00e4dd rutig skjorta, beigea byxor och en kamera om halsen tittar konstn\u00e4ren, f\u00f6rfattaren, filmskapararen, fotografen och scenografen Carl Johan De Geer ned<\/strong> och skrapar lite med foten mot salens naturvita marmorgolv, innan han tittar upp igen. Golvet som han utnyttjar till denna utst\u00e4llning. F\u00f6rberedelserna har p\u00e5g\u00e5tt under ett \u00e5rs tid.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r mig \u00e4r det tredje g\u00e5ngen som jag intar denna sal. Jag \u00e4r \u00e5ttio \u00e5r och jag jobbar bara sex timmar varje dag, ber\u00e4ttar han och syftar p\u00e5 de tolv m\u00e5nadernas f\u00f6rberedelser samt antalet mer arbetstimmar innan \u00e5ttio\u00e5rsdagen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Carl<\/a>
\nViktigt m\u00f6te. Antonio Geraldo Costas f\u00f6rfader fraktades \u00f6ver Atlanten som slav p\u00e5 Louis De Geers skepp.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Uppdelade i varierande sjok, som utspridda \u00f6ar p\u00e5 ett hav bes\u00f6ker vi de olika \u00f6arna f\u00f6r att begrunda, och f\u00e5 insikt om slavarnas vederv\u00e4rdiga f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/strong> Sju installationer, uppbyggda av m\u00f6bler fr\u00e5n hans atelj\u00e9. Tre gammaldags skolb\u00e4nkar med locken \u00f6ppna \u2013 som en omv\u00e4nd upplysning till fiktiva elever. Ett stort tungt skrivbord med ett uts\u00e5gat h\u00e5l i bordskivan. F\u00e4rgglada tygstycken och mattor som styr oss till n\u00e4sta obegripliga h\u00e4ndelse i hur vi m\u00e4nniskor behandlar andra.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka den tidl\u00f6sa k\u00e4nslan av utst\u00e4llningen \u00e4r bilderna i svartvitt.<\/p>\n

Carl Johan De Geer ber\u00e4ttar att m\u00f6bler f\u00f6r honom \u00e4r ett material som han flyttar p\u00e5 hela tiden.<\/strong> M\u00f6blerna har han haft i sin studio och det f\u00f6rsta som offrades var skrivbordet.Det r\u00f6drosa tygstycket med franska liljan och skrivbordet visar nu verket Jakten mot nollpunkten<\/em>.\u00a0
\n<\/strong><\/p>\n

\u2013 Man kan s\u00e4ga att jag \u00e4r som en scenograf, jag m\u00e5lar med m\u00f6bler. Skrivbordet har jag haft i alla \u00e5r i min studio. Jag tog bort alla deklarationer och s\u00e5gade ett h\u00e5l och la dit Antonio Geraldo Costa.<\/p>\n

Antonio Geraldo Costa tog kontakt med Carl Johan De Geer efter att ha l\u00e4st hans bok, med samma namn, och som handlade om slaveriet.<\/strong> Mannen ber\u00e4ttade d\u00e5 att hans f\u00f6rfader skickades till Brasilien av Louis De Geer under 1600-talet. Antonio Geraldo Costa var motst\u00e5ndsman under 1960-talet och hamnade s\u00e5 sm\u00e5ningom i Sverige och levde under falsk identitet.<\/p>\n

\u2013 Mitt efternamn l\u00e5g bakom hans sl\u00e4kts olyckor, konstaterar CJDG och ber\u00e4ttar hur informationen p\u00e5verkat honom som \u00e4ttling i sjuttonde generationen men ocks\u00e5 insikten vad m\u00e4nniskan \u00e4r kapabel till.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Carl<\/a>
\nF\u00f6rs\u00e4nkt. Den r\u00f6da mattan leder till Den f\u00f6rf\u00e4rliga uppt\u00e4ckten, mot slavfortet Carolusborg.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den r\u00f6da mattan leder oss till Den f\u00f6rf\u00e4rliga uppt\u00e4ckten<\/em>, till slavfortet, Cape Coast Castle.<\/strong> I en st\u00f6rre k\u00e4llarh\u00e5la f\u00f6rvarades flera hundra slavar innan de skulle fraktas vidare p\u00e5 segelfartyg \u00f6ver Atlanten. De slavar som v\u00e5gade g\u00f6ra motst\u00e5nd l\u00e5stes in utan vare sig mat eller vatten. De l\u00e4mnades f\u00f6r att d\u00f6 en l\u00e5ngsam och pl\u00e5gsam d\u00f6d.<\/p>\n

I F\u00f6rsvarad skolb\u00e4nk<\/em> har De Geer anv\u00e4nt sig av en m\u00e5lning fr\u00e5n 1860-talet av Marcus Larsson, \u00c5tvidaberg.<\/strong> En konstn\u00e4r som han varit fascinerad av. I vattnet k\u00e4mpar drunknande slavar utan en chans att \u00f6verleva. Slavarna \u00e4r ditm\u00e5lade med inspiration fr\u00e5n Turners m\u00e5leri.<\/p>\n

Slavarna vistades under d\u00e4ck under fruktansv\u00e4rda omst\u00e4ndigheter. B\u00e5tf\u00e4rden tog mellan en till tv\u00e5 m\u00e5nader. Matransonerna var sm\u00e5. Var sj\u00e4tte slav dog under f\u00e4rden. De slavar som blev sjuka kastades \u00f6verbord f\u00f6r att undvika smittspridning. Slavarna betraktades som handelsvaror.<\/p>\n

Palatset och k\u00e4llaren.<\/em> <\/strong>Palatset syftar p\u00e5 en byggnad p\u00e5 G\u00f6tgatan 16 i Stockholm. Detta palats uppf\u00f6rdes i slutet av 1640-talet. Fasaden mot innerg\u00e5rden inhyser tv\u00e5 kanoner, som en p\u00e5minnelse av byggherren Louis De Geer. Denne dog n\u00e5got \u00e5r efter byggnadens f\u00e4rdigst\u00e4llande. Sedan 1963 inhyser byggnaden den nederl\u00e4ndska ambassaden med residens.<\/p>\n

Verket Gladiatorernas utt\u00e5g<\/em> p\u00e5minner oss om fler grymheter.<\/strong> Om att femhundra tusen slavar offrades vid Colosseum under romarriket. Att varje \u00e5rhundrade har sina grymheter.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Carl<\/a>
\nAdelns hemligheter. Fotografiet fr\u00e5n moderns hem. Stolen \u00e4r ett arvegods fr\u00e5n mormor, nazisten.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 kortv\u00e4ggen, Adelns hemligheter<\/em>, \u00e4r ett foto i svartvitt.<\/strong> Till v\u00e4nster i fotot har Carl Johan m\u00e5lat dit en man, en av de f\u00f6rsta sk\u00e5despelarna som spelade Ringaren i Notre Dame. \u201dHan \u00e4r v\u00e4ldigt lik min pappa!\u201d<\/p>\n

Stolen nedanf\u00f6r fotot \u00e4r fr\u00e5n hans mormor. Fotografiet fr\u00e5n mammans l\u00e4genhet. Som barn tillbringade Carl Johan mycket tid hos sin mormor.<\/p>\n

I samband med utst\u00e4llningen visas kortfilmen Mormor, Hitler och jag<\/em> p\u00e5 Harlekinen. \u201dKan man \u00e4lska en person som \u00e4r nazist\u201d, fr\u00e5gar sig De Geer i filmen. Dessutom visas drygt timsl\u00e5nga dokument\u00e4ren CJDG<\/em> av Kersti Grunditz.<\/p>\n

Den som sl\u00e5r sig ner i ”lobbyn” inne i Galleri 5 kan h\u00f6ra Carl Johan De Geer sj\u00e4lv ber\u00e4tta i h\u00f6gtalarna.<\/p>\n

Under femtio \u00e5rs tid har Carl Johan De Geer arbetat som konstn\u00e4r.<\/strong> Drivkraften \u00e4r och har varit arbetet\u2026att driva och omge sig med projekt. Projekt som tar flera \u00e5r att genomf\u00f6ra.<\/p>\n

Enda alternativet som konstn\u00e4r \u00e4r att arbeta, arbeta\u2026<\/p>\n

\u00a9 Text: Agneta \u00d6stlund\u2028<\/em>
\n\u00a9 Foto (pressvisning & vernissage): Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Carl Johan De Geer p\u00e5 Norrk\u00f6pings Konstmuseum<\/a>