{"id":39873,"date":"2019-01-24T13:34:33","date_gmt":"2019-01-24T12:34:33","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=39873"},"modified":"2019-01-24T13:34:33","modified_gmt":"2019-01-24T12:34:33","slug":"italiensk-barockmusikvar-pa-stinsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=39873","title":{"rendered":"Italiensk barockmusikv\u00e5r p\u00e5 Stinsen"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nLevande barock. Antonio Vivaldi, Gregorio Allegri och Alessandro Scarlatti. Tre av en l\u00e5ng rad italienska tons\u00e4ttare som presenterades vid s\u00e4songstarten f\u00f6r Stig Jacobssons musikf\u00f6redrag p\u00e5 Stinsen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Himmelska toner<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

S\u00d6DERK\u00d6PING V\u00e5ren gjorde en kort visit i S\u00f6derk\u00f6ping i tisdags kv\u00e4ll.<\/strong> N\u00e4rmare best\u00e4mt bes\u00f6kte den Stinsen d\u00e4r Stig Jacobsson inledde \u00e5rets musiklyssningsserie under huvudrubriken ”Levande barock” med ”V\u00e5r i Italien”.<\/p>\n

I de m\u00e5nga sm\u00e5 fristater som senare skulle komma att bilda landet Italien verkade flera hundra tons\u00e4ttare under barocken, det vill s\u00e4ga fr\u00e5n slutet av 1500-talet och till mitten p\u00e5 1700-talet. Det ”lilla” urval tons\u00e4ttare som n\u00e4mns p\u00e5 programbladet upptar 30 namn, m\u00e5nga f\u00f6r l\u00e4nge sedan gl\u00f6mda.<\/p>\n

Antonio Vivaldi, som nog \u00e4r det mest k\u00e4nda namnet idag, var helt bortgl\u00f6md under ett par \u00e5rhundraden.<\/strong>\u00a0I musiklexikonen f\u00f6rekom han m\u00f6jligen i en fotnot. Tills man 1920 hittade cirka 200 dittills ok\u00e4nda verk av honom.<\/p>\n

Vivaldi kallades Den r\u00f6de pr\u00e4sten, det ryktades att han var r\u00f6dh\u00e5rig under peruken. Han skrev 500 konserter f\u00f6r olika instrument vid sidan av sitt\u00a0v\u00e4rv som l\u00e4rare i en skola f\u00f6r \u00f6vergivna flickor i Venedig. Flickorna fick en grundlig musikalisk utbildning b\u00e5de som s\u00e5ngare och musiker. Det var i f\u00f6rsta hand f\u00f6r dem som Vivaldi skrev sina verk.<\/p>\n

Gregorio Allegris Miserere<\/em> m\u00e5ste ha klingat himmelskt under de h\u00f6ga valven i Peterskyrkan i Rom.<\/strong> Verket fick endast ges p\u00e5 p\u00e5sken och bara i Sixtinska kapellet. Att framf\u00f6ra det n\u00e5gon annanstans eller att kopiera det var str\u00e4ngeligen f\u00f6rbjudet av Vatikanen.<\/p>\n

Men s\u00e5 h\u00e4nde det sig att en 14-\u00e5rig gosse vid namn Wolfgang Mozart tillsammans med sin pappa Leopold bes\u00f6kte Sixtinska kapellet under p\u00e5skhelgen \u00e5r 1770. Gossen Wolfgang fann detta musikstycke mycket intressant, lyssnade noga och skrev ner det ur minnet. Sedan dess har vem som helst tillg\u00e5ng till de \u00e4nglalika tong\u00e5ngarna.<\/p>\n

Den svenska drottningen Kristina abdikerade 1654, konverterade till katolicismen och bosatte sig i Rom.<\/strong> D\u00e4r samlade hon en rad musiker och tons\u00e4ttare omkring sig. Arcangelo Corelli, Allesandro Stradella och Allesandro Scarlatti var n\u00e5gra av dem vars verk vi fick smakprov p\u00e5.<\/p>\n

Allessandro Scarlatti till\u00e4gnade drottningen sin andra opera. Vi f\u00e5r lyssna till en duett ur operan, som har titeln Palandrana och Zamberlucco<\/em>. Den framf\u00f6rdes p\u00e5 Vadstenaakademien 1986. Scarlattis f\u00f6rsta opera f\u00f6rbj\u00f6ds av p\u00e5ven, den var alltf\u00f6r frispr\u00e5kig.<\/p>\n

Av Tomaso Albinoni hade Stig Jacobsson valt en sats ur en oboekonsert,<\/strong> framf\u00f6rd i en inspelning med\u00a0 den engelske oboisten Gordon Hunt tillsammans med Norrk\u00f6pings Symfoniorkester.<\/p>\n

Barbara Strozzi fick representera de kvinnliga tons\u00e4ttare som fanns i denna m\u00e4nnens v\u00e4rld.<\/p>\n

Vivaldis v\u00e4lk\u00e4nda V\u00e5ren<\/em> avslutar lyssningen.<\/strong> Det k\u00e4nns h\u00e4rligt hoppfullt att halka hem p\u00e5 sn\u00f6n och isen i S\u00f6derk\u00f6ping med dessa sprittande toner klingande i \u00f6ronen.<\/p>\n

S\u00e5 fint att samtidigt med njutbar musiklyssning f\u00e5 g\u00f6ra nya bekantskaper inom musikens v\u00e4rld.<\/p>\n

N\u00e4sta musiklyssning<\/strong> bjuder p\u00e5 Sommar i Frankrike.<\/em><\/p>\n

\u00a9 Text: Bibi Friedrichsen<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/h4>\n

Vinter 2019 kl 17.30
\nLevande barock<\/strong>
\nMusikk\u00e5serier
\nStig Jacobsson
\nArr: S\u00f6derk\u00f6pings Kulturkontor samt Folkuniversitetet<\/p>\n

22 januari
\nV\u00e5r i Italien<\/strong><\/p>\n

5 februari
\nSommar i Frankrike<\/strong><\/p>\n

19 februari
\nH\u00f6st i Tyskland<\/strong><\/p>\n

26 februari
\nVinter i Nordeuropa<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nS\u00f6derk\u00f6pings kommun \/Kulturkontoret hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING V\u00e5ren gjorde en kort visit i S\u00f6derk\u00f6ping i tisdags kv\u00e4ll. N\u00e4rmare best\u00e4mt bes\u00f6kte den Stinsen d\u00e4r Stig Jacobsson inledde \u00e5rets musiklyssningsserie under huvudrubriken Levande barock med V\u00e5r i Italien. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[53,13],"class_list":["post-39873","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-foredrag","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39873","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=39873"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39873\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39875,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39873\/revisions\/39875"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=39873"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=39873"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=39873"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}