{"id":40205,"date":"2019-02-15T15:40:54","date_gmt":"2019-02-15T14:40:54","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=40205"},"modified":"2019-02-15T15:40:54","modified_gmt":"2019-02-15T14:40:54","slug":"snart-stormar-det-i-gycklarens-cafe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=40205","title":{"rendered":"Snart stormar det i Gycklarens caf\u00e9"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nSurt. K\u00e4nslorna svallar i pj\u00e4sen N\u00e5n sorts lugn f\u00f6re stormen av tyska dramatikern Theresia Walser har premi\u00e4r i Caf\u00e9 Gycklaren p\u00e5 tisdag. Richard Carlsohn och Tobias Almborg spelar upp en scen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dSom musikens triospel\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Tv\u00e5 Hitler, en Goebbels.<\/strong> Tre lager: tre onda m\u00e4n, tre filmsk\u00e5disar och \u00d6stg\u00f6tateaterns tre sk\u00e5despelare som har haft en rolig och inte helt enkel repetitionsperiod. P\u00e5 tisdag har N\u00e5n sorts lugn f\u00f6re stormen<\/em> premi\u00e4r.<\/p>\n

\u201dMan b\u00f6r noga studera scenen d\u00e4r jag som Hitler \u00e4ter chokladt\u00e5rta.<\/strong> Med varje tugga spelade jag fram F\u00f6rintelsen.\u201d<\/p>\n

\u2013 Jag gillar Richards svar p\u00e5 den repliken: \u201dDet \u00e4r v\u00e4l ingen konst!\u201d<\/p>\n

Tobias Almborg, vars rollfigur st\u00e5r f\u00f6r citatet, har just spelat in en trailer inf\u00f6r premi\u00e4ren av N\u00e5n sorts lugn f\u00f6re stormen<\/em>, tillsammans med kollegerna Richard Carlsohn och Maurits Elvingsson. De kallar den Stormen<\/em>, vilket leder tankarna till maktspelet hos Shakespeare.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Johan<\/a>
\nRegiss\u00f6ren Johan Huldt och suffl\u00f6ren Johanna Wikerman framf\u00f6r sk\u00e5despelarna Richard Carlsohn, Tobias Almborg och Maurits Elvingsson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Men den uppm\u00e4rksammade dramatikern Theresia Walser \u00e4r tysk och Ein bisschen Ruhe vor dem Sturm<\/em> kan leda till andra associationer.<\/strong> Framf\u00f6r allt \u00e4r det en satirisk komedi som behandlar det tyska traumat, civilisationen som ut\u00f6vade s\u00e5 stor ondska under n\u00e5gra decennier av 1900-talet, men ocks\u00e5 v\u00e5gat bearbeta detta, under den v\u00e4sttyska perioden. Och hurdana vi m\u00e4nniskor \u00e4r under huden.<\/p>\n

Pj\u00e4sen\u00a0 \u00e4r ett panelsamtal mellan tre sk\u00e5despelare ur olika generationer som gestaltat onda m\u00e4n p\u00e5 filmduken, Hitler och Goebbels. Inf\u00f6r publiken ska de tala om detta, hur ond kan man vara p\u00e5 scenen eller den vita duken? Herrarna m\u00f6ts en stund i f\u00f6rv\u00e4g \u201df\u00f6r att g\u00f6ra upp spelreglerna\u201d, som regiss\u00f6ren Johan Huldt f\u00f6rklarar. Sedan urartar det.<\/p>\n

\u2013 Ofta kan man ta ett stycke och repetera det.<\/strong> Men det h\u00e4r \u00e4r som musikens triospel d\u00e4r instrumenten bryts mot varandra, j\u00e4mf\u00f6r Richard Carlsohn.<\/p>\n

Det har inte varit helt enkelt medger \u00d6stg\u00f6tateaterns sk\u00e5despelare. De ska allts\u00e5 gestalta tre sj\u00e4lvcentrerade ”kulturm\u00e4n” som hellre framh\u00e4ver sig sj\u00e4lva \u00e4n lyssnar p\u00e5 n\u00e5gon annan. \u00c4nd\u00e5 ska de klara av att g\u00f6ra just detta, lyssna utan att det m\u00e4rks.<\/p>\n

\u2013 De \u00e4r mer uppfyllda av sina egna roller som sk\u00e5despelare \u00e4n av det samtal kring att gestalta ondskan som de samlats f\u00f6r, p\u00e5pekar Tobias Almborg.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Johan Huldt beskriver det som en intelligent och kul komedi.<\/strong> Och som kanske inte bara handlar om diktatorer eller egotrippade sk\u00e5disar.<\/p>\n

\u2013 Man kan samla tre herrar p\u00e5 vilken arbetsplats som helst, f\u00f6resl\u00e5r han och framh\u00e5ller att dramatikern skrivit en ”v\u00e4l avlyssnad dialog”.<\/p>\n

\u2013 Den \u00e4r skriven p\u00e5 ett smart s\u00e4tt. Min roll \u00e4r inte arg, forts\u00e4tter att vara arg och sedan lugnar ner sig och lyssnar. Det \u00e4r som livet egentligen \u00e4r, det hoppar omkring, s\u00e4ger Maurits Elvingsson.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Richard<\/a>
\nDramatisk. Richard Carlsohn f\u00e5r spela ut som diva, den \u00e4ldste av de tyska filmsk\u00e5disarna.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r inte helt enkelt, s\u00e4rskilt n\u00e4r repliker upprepas, s\u00e5 som vi g\u00e4rna g\u00f6r med v\u00e5ra k\u00e4pph\u00e4star.<\/strong> Det g\u00e4ller f\u00f6r \u00d6stg\u00f6tateaterns sk\u00e5despelare att h\u00e5lla reda p\u00e5 var i pj\u00e4sen de \u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r roligt och sp\u00e4nnande. Och jag m\u00e5ste vara \u201dp\u00e5 t\u00e5\u201d hela tiden, menar suffl\u00f6ren Johanna Wikerman som i veckan f\u00f6re premi\u00e4r \u00e4r den enda som sitter med manus.<\/p>\n

\u2013 Att sufflera \u00e4r ett viktigt jobb. Det g\u00e4ller att kunna lyssna in situationen, har sk\u00e5despelaren lagt en paus f\u00f6r att understryka det som ska komma eller beh\u00f6vs hj\u00e4lpen, till\u00e4gger Johan Huldt.<\/p>\n

\u2013 Jag sufflerade under tv\u00e5 timmar p\u00e5 Oscarsteatern. Jag fastnade i spelet, de fick skrika \u201dtext\u201d, minns Richard Carlsohn.<\/p>\n

Med sm\u00e5 medel har Richard Carlsohn f\u00f6rvandlat sig till den \u00e4ldste av de tyska sk\u00e5despelarna.<\/strong> Redan innan de hornb\u00e5gade glas\u00f6gonen och kepsen kommit p\u00e5 \u00e4r han en annan person.<\/p>\n

\u2013 Jag har sminkat mig sj\u00e4lv. 6.200 timmar p\u00e5 scenen ger erfarenhet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Kanske som en blinkning till sin rollfigur. Men visst \u00e4r gammal \u00e4ldst.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt att f\u00e5 skratta.<\/strong> Kan vi inte skratta \u00e5t el\u00e4ndet s\u00e5 f\u00e5r vi det sv\u00e5rt. Det h\u00e4r skulle kunna vara en tragedi, s\u00e4ger Johan Huldt.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Richard Carlsohn och Maurits Elvingson<\/a>