{"id":40809,"date":"2019-03-25T16:43:53","date_gmt":"2019-03-25T15:43:53","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=40809"},"modified":"2019-03-25T16:51:15","modified_gmt":"2019-03-25T15:51:15","slug":"sommarljuset-pa-greta-knutson-tzara","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=40809","title":{"rendered":"Sommarljuset p\u00e5 Greta Knutson (Tzara)"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nKraftsamling. Norrk\u00f6pings Konstmuseum fogar en viktig pusselbit till modernismens konsthistoria med forskningsarbetet om Greta Knutson Tzara som lett till en omfattande utst\u00e4llning och en bok. Museets chef Helena Persson med boken som skrivits av intendent Martin Sundberg till h\u00f6ger.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Utst\u00e4llningen blev forskningsprojekt<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Missa inte k\u00e4llargallerierna!<\/strong> D\u00e4r sl\u00e5r den \u00e4ldre Greta Knutson ut i full blom, i ren\u00e4ssanskonstens efterf\u00f6ljd och i dr\u00f6msyner. Norrk\u00f6pings konstmuseum samlar sina krafter till stord\u00e5d \u2013 grundforskning, bok och stor utst\u00e4llning. Som rymmer 70 \u00e5rs skapande med m\u00e5lningar, teckningar, akvareller, skulpturer. Konstn\u00e4ren skrev ocks\u00e5.<\/p>\n

\u2013 2012 inf\u00f6rlivades ett verk i Konstmuseet samling, s\u00e5 kom ett till och ytterligare ett,<\/strong> inleder museichefen Helena Persson.<\/p>\n

Men vem var konstn\u00e4ren som m\u00e5lade s\u00e5 sp\u00e4nnande? Hon har aldrig varit helt f\u00f6rsvunnen. Dadaisten Tristan Tzaras svenska hustru var verksam fram till sin d\u00f6d 1983, men n\u00e5gon samlad bild av hennes konstn\u00e4rskap har aldrig funnits. Hon inte bara m\u00e5lade, hon skrev poesi och \u00e4ven konstkritik.<\/p>\n

2015 best\u00e4mde sig konstmuseet f\u00f6r att g\u00f6ra en utst\u00e4llning.<\/strong> Men var fanns verken? Vad hade hon gjort? Det visade sig vara\u2026 fantastiskt mycket och fantastiskt sp\u00e4nnande.<\/p>\n

\u2013 Det som fr\u00e5n b\u00f6rjan var en utst\u00e4llning, blev ett forskningsprojekt. Ambitionen var att ge en st\u00f6rre bild. Ge oss h\u00e4n i ett konstn\u00e4rskap, s\u00e4ger Helena Persson.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Greta<\/a>
\nV\u00e5rmorgon av Greta Knutson, 1950-tal.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r forskningen st\u00e5r Martin Sundberg, intendent f\u00f6r museets samlingar.<\/strong> F\u00f6r utst\u00e4llningen svarar Helena Scragg med support av Bonnie Festin. Bonnie Festin kompletterar dessutom med en audioguide som dyker upp h\u00e4r och var i utst\u00e4llningssalarna. I lurarna h\u00f6rs bland annat Greta Knutsson sj\u00e4lv ber\u00e4tta, tack vare ett l\u00e5n fr\u00e5n Sveriges Radio fr\u00e5n 1981.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen, i gallerierna 3, 4, 6 och 7 rymmer 153 verk \u2013 58 oljem\u00e5lningar, 65 teckningar, 30 skulpturer, tv\u00e5 gouacher och tv\u00e5 akvareller.<\/strong> \u00c4ldsta verket \u00e4r en akvarell fr\u00e5n tidigt 1910-tal. Gallerisalarnas mix av stora m\u00e5lningar, blyertsskisser, kompositionspr\u00f6vande tuschteckningar och monterbord \u00e4r vackert i sig.<\/p>\n

Greta Knutson, f\u00f6dd 1899, var intresserad av spr\u00e5k, ord och konst. Det blev konst. Hon studerade f\u00f6r Carl Wilhelmson, gick p\u00e5 Konstakademin ett \u00e5r men flyttade snart till Paris, konstens huvudstad d\u00e4r allt h\u00e4nde. D\u00e4r blev hon elev hos konstn\u00e4ren Andr\u00e9 Lhote under ett \u00e5rs tid.<\/p>\n

\u2013 Han gav henne det klassiska perspektivet med motiv rotade i vardagen, ber\u00e4ttar Helena Scragg och till\u00e4gger att Greta Knutsson kallade sig modernist och postkubist.<\/p>\n

\u2013 Hennes sensibilitet f\u00f6r f\u00e4rger, liv och linjef\u00f6ring, <\/strong>framh\u00e5ller utst\u00e4llningsintendent Helena Scragg som det som hon uppskattar mest hos konstn\u00e4ren.<\/p>\n

De mjuka och tydliga linjerna ger en sagoton som ekar genom hela konstn\u00e4rskapet, \u00e4ven i skulpturerna. Sagotonen tr\u00e4nger in i alla motivkretsar, fr\u00e5n det avbildade till det abstraherade och i sena n\u00e4rmandet till surrealismen. Den finns \u00e4ven i de uts\u00f6kta kompositionerna.<\/p>\n

Inblandat finns \u00e4ven n\u00e5gra Cadavre exquis-m\u00e5lningar, l\u00e4skigt lekfulla bilder som skapades i ungdomen tillsammans med Tristan och andra v\u00e4nner i kretsen av surrealister.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Helena<\/a>
\nUtst\u00e4llningsintendent Helena Scragg framf\u00f6r m\u00e5lningen L\u00e4sande.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den stora utst\u00e4llningen r\u00f6r sig kronologiskt genom rummen, som \u00f6ppnar sig f\u00f6r f\u00f6rdjupningar\u00a0 i olika teman.<\/strong> Som montern med byggritningar och foton fr\u00e5n huset i Paris som maken Tristan Tzara och bauhausarkitekten Adolf Loos l\u00e4t bygga 1930, f\u00f6r Gretas pappas pengar. En utopisk bauhausdr\u00f6m av ljus och luft, men hoppl\u00f6st opraktisk enligt Greta. N\u00e4r hon sk\u00e4rmade av en atelj\u00e9 \u00e5t sig fr\u00e5n matsalen blev det kris i \u00e4ktenskapet.<\/p>\n

Greta Knutson beg\u00e4rde slutligen skilsm\u00e4ssa 1938, tog med sig sonen Christophe fr\u00e5n Paris och slog sig ner i en by i Provence.<\/p>\n

P\u00e5 ett stort uppdraget foto st\u00e5r paret med v\u00e4nner framf\u00f6r en inbyggd trappa.<\/strong> Greta i randig tr\u00f6ja och plisserad kjol lutar sig nonchalant och sj\u00e4lvmedvetet mot v\u00e4ggen. Att kvinnorna var kompetenta konstn\u00e4rer gick deras m\u00e4n och konsthistorieskrivarna f\u00f6rbi.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en viktig uppgift f\u00f6r vetenskapen att motverka mytbildningen, framh\u00e5ller Martin Sundberg som i sitt forskningsarbete tr\u00f6ttnat p\u00e5 repetitiva texter d\u00e4r kvinnor beskrivs som bihang till sina m\u00e4n, om ens alls.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Greta<\/a>
\nTuschteckning. Ren\u00e9 Char \u00e0 Sisteron.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut och den tyska ockupationen n\u00e4rmade sig Frankrike.<\/strong> Greta engagerade sig i den franska motst\u00e5ndsr\u00f6relse d\u00e4r hon m\u00f6tte poeten Ren\u00e9 Char. Greta Knutson f\u00f6rfalskade pass, tecknade och m\u00e5lade och skrev poesi.<\/p>\n

\u2013 Hon blev angiven tv\u00e5 g\u00e5nger till Gestapo som hade sitt kontor intill d\u00e4r hon bodde, s\u00e5 hon m\u00e5ste fly, ber\u00e4ttar Bonnie Festin och till\u00e4gger: \u2013 Hennes liv \u00e4r som en sp\u00e4nnande film.<\/p>\n

Under kriget uppr\u00e4tth\u00f6ll hon kontakten med Tristan Tzara,<\/strong> inte bara f\u00f6r att de hade sonen Christophe gemensamt utan f\u00f6r att Tzara, som var jude, m\u00e5ste h\u00e5lla sig g\u00f6md. Greta Knutson skickade pengar och mat.<\/p>\n

\u2013 De hade ett kodord \u2013 \u201dAdolf fr\u00e5gade efter dig\u201d betydde att Tzara m\u00e5ste g\u00f6mma sig \u00e4nnu b\u00e4ttre \u00e4n vanligt, s\u00e4ger Bonnie Festin.<\/p>\n

Efter kriget tog f\u00f6rh\u00e5llandet med Ren\u00e9 Char slut.<\/strong> Greta Knutsson k\u00f6pte en stor g\u00e5rd p\u00e5 landet och det ger avtryck i m\u00e5leriet, fantasifullt slingrande grenar, ljus och l\u00f6vverk. Hon testar omv\u00e4xlande s\u00e4tt i sitt m\u00e5leri som fl\u00f6dande f\u00e4rger och torrt skrapande i olika f\u00e4lt. F\u00f6rarbetena i tusch \u00e4r konstverk i egen r\u00e4tt.<\/p>\n

P\u00e5 egendomen finns ocks\u00e5 ett stenbrott.<\/strong> Greta b\u00f6rjar skulptera i sandsten, men ocks\u00e5 i lera och ben. I utst\u00e4llningen finns flera mindre skulpturer, n\u00e5gra med dekorativt m\u00e5leri i m\u00f6njer\u00f6d f\u00e4rg, som leder tanken bak\u00e5t till medeltid.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Greta<\/a>
\nSkulpturer i sten och lera.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Som om allt detta inte vore nog reser Greta Knutson till Venedig och tar intryck av senren\u00e4ssansens m\u00e5lare Tintoretto och Tizian.<\/strong> Hon l\u00e5nar ljus och klassiskt diagonala kompositioner i ett nytt volymm\u00e5leri.<\/p>\n

Slutligen \u00e5terv\u00e4nder hon till surrealismen, i sin egen tappning som kallas ”oneiram\u00e5leri”, suggestiva dr\u00f6mbilder. Det blir ett kraftfullt avslut p\u00e5 konstn\u00e4rskapet, hon d\u00f6r 1983. Det sena m\u00e5leriet visas i Konstmuseets k\u00e4llarplan.<\/p>\n

\u2013 Hon k\u00f6rde sin grej, sammanfattar Helena Scragg ett egensinnigt och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt konstn\u00e4rskap som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis gick i takt med de linjer som konsthistoriker dragit upp.<\/p>\n

Till utst\u00e4llningen har Norrk\u00f6pings Konstmuseum, f\u00f6rutom de tre m\u00e5lningarna som startade alltihop plus n\u00e5gra nya ink\u00f6p, l\u00e5nat in verk fr\u00e5n Moderna museet och Nationalmuseum samt franska museer.<\/strong> Men merparten, inte minst viktiga nyckelverk, kommer fr\u00e5n sonsonen Wally Tzara som f\u00f6rvaltar Greta Knutsons konstn\u00e4rskap. Upprop i media har tillf\u00f6rt ytterligare verk som l\u00e5nats ut av privata \u00e4gare.<\/p>\n

D\u00e4r kommunala medel inte r\u00e4ckt har medel s\u00f6kts fr\u00e5n stiftelser. Konstmuseet kommer ocks\u00e5 att ta intr\u00e4de till utst\u00e4llningen som st\u00e5r \u00f6ver v\u00e5r och sommar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Greta<\/a>
\nK\u00e4llarplan. Greta Knutson tog intryck av senren\u00e4ssansens m\u00e4stare. Slutligen m\u00e5lade hon dr\u00f6mbilder, ”oneiram\u00e5leri”.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Spr\u00e5kbeg\u00e5vade Martin Sundberg har rest till Frankrike i flera omg\u00e5ngar, tr\u00e4ffat Wally Tzara och \u00e4ven Ren\u00e9e Chars \u00e4nka Marie-Claude.<\/strong> Han har forskat i arkiven och f\u00e5tt tillst\u00e5nd att l\u00e4sa de mest privata breven.<\/p>\n

Greta Knutson presenterar sig f\u00f6rst i boken, d\u00e4r efternamnet Tzara raffinerats tonats ned med ljusgr\u00e5 bokst\u00e4ver. Uppslag p\u00e5 uppslag med m\u00e5lningar, varav m\u00e5nga \u00e4r med i utst\u00e4llningen, innan orden om henne tar vid. Den snyggt, men inte pr\u00e5ligt, formgivna boken \u00e4r p\u00e5 drygt 200 sidor. En kort biografi f\u00f6ljs av nedslag i perioder och verk, hand i hand med utst\u00e4llningen fast lite mer och lite djupare.<\/p>\n

Martin Sundberg s\u00e4ger \u00e4nd\u00e5 att detta bara b\u00f6rjan.<\/strong> Att det finns mycket mer att g\u00f6ra n\u00e4r det g\u00e4ller Greta Knutsons livsverk.<\/p>\n

\u2013 N\u00e5got jag blivit mer och mer intresserad av \u00e4r alla sm\u00e5 djurfigurer i verken och i breven, deras relation till surrealismen och medeltiden, s\u00e4ger Martin Sundberg och n\u00e4mner Greta Knutsons bok Bestien<\/em>.<\/p>\n

Han saknar s\u00e4rskilt ett verk, H.C. Andersen-v\u00e4vnaden som Greta Knutson st\u00e4llde ut p\u00e5 b\u00e5de Liljevalchs i Stockholm och Paris p\u00e5 1940-talet.<\/strong> Vem vet vart den tog v\u00e4gen?<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Greta Knutson i tiden<\/a>