{"id":40982,"date":"2019-04-05T09:39:35","date_gmt":"2019-04-05T08:39:35","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=40982"},"modified":"2019-04-05T09:39:35","modified_gmt":"2019-04-05T08:39:35","slug":"hans-ek-son-tar-in-pa-chelsea-hotel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=40982","title":{"rendered":"Hans Ek & SON tar in p\u00e5 Chelsea Hotel"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nRepetition. Ett varmt ljus faller \u00f6ver Hans Ek och orkestern n\u00e4r SON f\u00f6rebereder sig inf\u00f6r fredagens konsert Chelsea Hotel.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

V\u00e4vt bortom medleyts hit-hets<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Text och musik.<\/strong> Jack Kerouac, Bob Dylan, Patti Smith, Terry Riley, Velvet Underground, Jimi Hendrix, Andy Warhol och alla de andra. P\u00e5 Chelsea Hotel m\u00f6ttes de, f\u00f6rnyarna av traditioner inom litteratur, konst och musik.<\/p>\n

Dirigenten Hans Ek f\u00f6rklarar varf\u00f6r han v\u00e4ver dem samman i sitt symfoniska arrangemang Chelsea Hotel<\/em> med Norrk\u00f6pings Symfoniorkester och s\u00e5ngsolisterna Moneybrother, Sofia Karlsson och Annie Angel i uts\u00e5lda De Geerhallen ikv\u00e4ll fredag.<\/p>\n

\u2013 Mycket av den viktigaste musiken som \u00e4r skriven de senaste 50 \u00e5ren \u00e4r inte skriven f\u00f6r orkester,<\/strong> s\u00e4ger Hans Ek och radar upp jazzens Miles Davis, experimentella rockgruppen Velvet Underground och isl\u00e4ndska Bj\u00f6rk f\u00f6r att ta n\u00e5gra f\u00e5 exempel.<\/p>\n

Dirigenten har byggt sin karri\u00e4r p\u00e5 att arrangera popul\u00e4rmusik f\u00f6r symfoniorkester. Eller vad det ska kallas n\u00e4r han hittar linjer i popl\u00e5tarna som g\u00f6r att han kan v\u00e4va dem samman i ett symfoniskt format som kliver bortom medleyts hit-hets.<\/p>\n

H\u00e4r i Norrk\u00f6ping har vi m\u00f6tt honom med Petter, Bowie in Berlin och p\u00e5 Br\u00e5valla med Dance Music Symphony och lite till.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"F\u00f6rtydligande\"<\/a>
\nF\u00f6rtydligande. Orkestermusikerna har alltid blyertspennan tillhands n\u00e4r dirigenten f\u00f6rklarar sin tolkning av hur noterna ska spelas.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Enligt Hans Ek h\u00e4nde n\u00e5got efter andra v\u00e4rldskriget.<\/strong> Den samtida konstmusiken som Stravinskij och Prokofjeff hade engagerat och ang\u00e5tt den stora publiken. Men efter dem svalnade intresset, musiken f\u00f6rm\u00e5dde inte skildra v\u00e4rlden l\u00e4ngre.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4r var jazzen och popen precis lika kompromissl\u00f6s som konstmusiken varit. Chelsea Hotel<\/em> handlar om n\u00e4r popen blev seri\u00f6s och kunde b\u00e4ra sin tids tankar. 1967 tyngdes av k\u00e4rnvapenhotet och Vietnamkriget. Beatles svarade med All You Need is Love<\/em> \u2013 vilket budskap!, s\u00e4ger Hans Ek och l\u00e5ter uppskattningen g\u00e4lla hela ”Sgt Pepper”-albumet.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Chelsea Hotel<\/em> har \u00e4nd\u00e5 inte varit musiken.<\/strong> Hans Ek ber\u00e4ttar att p\u00e5 det k\u00e4nda hotellet i New York samlades alla. Konstn\u00e4rer, musiker, f\u00f6rfattare m\u00f6ttes och inspirerade varandra \u00f6ver genregr\u00e4nserna.<\/p>\n

\u2013 Jag utgick fr\u00e5n f\u00f6rfattarna. Jag har tagit texter av dem och f\u00f6rs\u00f6kt bygga musik som \u00e4r kopplad till det.<\/p>\n

Det l\u00e5nga programmet inleds med ett stycke ur Radio Music<\/em> av minimalisten John Cage. Jack Kerouac h\u00f6rs l\u00e4sa ur The Beat Generation<\/em> innan ett sammanv\u00e4vt block tar vid, eller varf\u00f6r inte s\u00e4ga en symfonisk sats \u2013 m\u00e5 s\u00e5 vara med s\u00e5ngsolister \u2013 byggd p\u00e5 musik av Ornette Coleman, Joni Mitchell, Bob Dylan och Leonard Cohen.<\/p>\n

I princip f\u00e5r han fem tre-minutersl\u00e5tar att bli en hel 25-minuterssats. Hela konserten ber\u00e4knas ta tv\u00e5 timmar med paus.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r sedan Patti Smith l\u00e4ser ur William Blakes The Tyger<\/em> ackompanjerar vi henne med annan musik, Sadness ur Acadian Songs and Dances<\/em> av Virgil Thomson.<\/strong><\/p>\n

Allt \u00e4r allts\u00e5 inte rockens och popens ikoner. N\u00e4r Hans Ek senare i programmet anf\u00f6r Symfoniorkestern i ett stycke ur Also sprach Zarathustra<\/em> s\u00e5 \u00e4r det inte f\u00f6r att det \u00e4r fint med klassisk musik. Utan f\u00f6r att Richard Strauss dramatiska inledning och \u00f6desm\u00e4ttade pukor satte inledningen till filmen 2001 Space Odyssey<\/em> som i sin tur inspirerade andra.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga band anv\u00e4nde pukor efter det. Best\u00e5ndsdelar av Richars Strauss verk letade sig in i musiken, som hos Grateful Dead, f\u00f6rklarar Hans Ek.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Hans<\/a>
\nKristallkronor. Det ska vara festk\u00e4nsla p\u00e5 Chelsea Hotel ikv\u00e4ll.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Dirigenten och arrang\u00f6ren understryker begreppet tradition som \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet i orkesterv\u00e4rlden.<\/strong> Tradition \u00e4r st\u00e4ndig f\u00f6rvandling genom \u00f6verf\u00f6ring fr\u00e5n person till person. Inget f\u00f6ds ur ett vakuum, d\u00e4r finns alltid rottr\u00e5dar att finna f\u00f6r den som bem\u00f6dar sig om att gr\u00e4va. Musiken tolkas p\u00e5 nytt hela tiden, det \u00e4r ett m\u00e5ste f\u00f6r att den ska vara levande och aktuell.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att verket ska separeras fr\u00e5n upphovsmannen. Vi \u00e4r mer till f\u00f6r musiken \u00e4n musiken \u00e4r till f\u00f6r oss, h\u00e4vdar Hans Ek.<\/p>\n

Mot detta st\u00e4ller han nostalgin.<\/strong> Enligt hans s\u00e4tt att se \u00e4r nostalgi att s\u00e4tta sig med ryggen mot framtiden och titta bak\u00e5t.<\/p>\n

\u2013 Popv\u00e4rldens problem \u00e4r att musiken \u00e4r s\u00e5 kopplad till artisten, de g\u00f6r hyllningsshower och tributeband och det ska l\u00e5ta s\u00e5 likt som m\u00f6jligt. Nostalgin har n\u00e4stan blivit politisk, med Donald Trump.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r Bowie flyttade till Berlin f\u00f6rs\u00f6kte han komma bort fr\u00e5n artistkulten omkring honom, framh\u00e5ller Hans Ek som ju f\u00f6rdjupat sig i Bowies \u2013 och andras \u2013 musik fr\u00e5n just Berlinperioden.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Hans<\/a>
\nDubbelt upp. Hans Ek, tons\u00e4ttare och dirigent \u2013 rollerna samarbetar bra med varandra men kan ibland vara oense.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e5gonstans v\u00e4cks min undran \u00f6ver v\u00e4gen till tons\u00e4ttarens skrivbord och dirigentens pult.<\/strong> Det visar sig att den unge Hans Ek spelade elbas i en jazzgrupp samtidigt som han spelade klassisk fiol p\u00e5 musikh\u00f6gskolan. Att beh\u00f6va v\u00e4lja mellan de tv\u00e5 v\u00e4rldarna var tufft.<\/p>\n

S\u00e5 drabbades han av en sv\u00e5r skada i arm och hand. Att f\u00f6rlora fingerf\u00e4rdigheten var traumatiskt.<\/p>\n

\u2013 Det var ett frustrerade \u00e5r, medger Hans Ek som fick pr\u00f6va att studera musikteori och arrangemang i st\u00e4llet.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag kom ig\u00e5ng med skrivandet var det v\u00e4rldens kick! Och dirigeringen var en bieffekt. Jag kan g\u00f6ra det jag vill, skriva musik och dirigera den.<\/p>\n

I de konserter Hans Ek numera skapar m\u00f6ts den d\u00e4r gamle jazzbasisten och klassiske violinisten till \u00f6msesidig gl\u00e4dje.<\/strong> Men blir hans dubbla roller som tons\u00e4ttare\/arrang\u00f6r och <\/em>dirigent oense ibland?<\/p>\n

\u2013 Vi kan ha m\u00e5nga diskussioner. Jag m\u00e4rker att n\u00e4r man sedan kommer med band och solister att det blir f\u00f6r mycket som konkurrerar. Grundfelet m\u00e5nga g\u00f6r att att de tar arret p\u00e5 f\u00f6r stort allvar, s\u00e4ger Hans Ek som kan uppt\u00e4cka att han m\u00e5ste justera n\u00e5got han skrivit, tolka om sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kompbandet, lett av Martin Hederos, \u00e4r s\u00e5 viktigt.<\/strong> Inte bara f\u00f6r soundet som faktiskt inte ens 90 musiker i en symfoniorkester kan f\u00e5 fram. D\u00e4r finns improvisationskunnandet kvar, det som fanns i barocken och hos Chopin, men som den klassiska traditionen f\u00f6rlorade n\u00e4r orkestrarna v\u00e4xte sig stora.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4lskar att jobba med fantastiskt bra jazzmusiker!<\/p>\n

Och s\u00e5 s\u00e5ngsolisterna f\u00f6rst\u00e5s.<\/strong> Ikv\u00e4ll fredag st\u00e5r Moneybrother, Sofia Karlsson och Annie Angel framme vid de tre mikrofonerna under kristallkronorna. Ljuset ligger soft och varmt.<\/p>\n

Hans Ek h\u00e4lsar v\u00e4lkommen till Chelsea Hotel<\/em>, s\u00e5 som han sj\u00e4lv byggt det.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

DE GEERHALLEN Norrk\u00f6ping<\/p>\n

5 april 2019 kl 19
\nChelsea Hotel<\/strong>
\nNorrk\u00f6pings Symfoniorkester
\nDirigent: Hans Ek
\nSolister: Moneybrother, Sofia Karlsson, Annie Angel
\nKompgrupp: Martin Hederos, keyboard,\u00a0Andreas Hourdakis, gitarr, Andreas Unge, bas,\u00a0Andreas Werliin,\u00a0trummor<\/p>\n

PROGRAM
\nH\u00f6gl\u00e4sning\/texter<\/strong> av Jack Kerouac, William Blake, William S Burroughs, Allen Ginsberg, Arthur Miller, Dylan Thomas<\/p>\n

Musik<\/strong> av John Cage, Ornette Coleman, Joni Mitchell, Bob Dylan, Leonard Cohen, Virgil Thomson, Patti Smith, Bruce Springsteen, Jimi Hendrix, Richard Strauss, Grateful Dead, Jefferson Airplane, Television, Tom Waits, Terry Riley, Velvet Underground, Sid Vicious, Lou Reed, Nico, , Ramones, Blondie \u2013 merparten i arrangemang av Hans Ek<\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nHans Ek hemsida<\/a>
\nNorrk\u00f6pings symfoniorkester hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n

HANS EK urval
\nSakral symfoni med SON i Bowie in Berlin recension<\/a> Kultursidan.nu 8\/5 2017
\nBr\u00e5valla: Dansanta SON bara l\u00e4tt fuktat recension<\/a> Kultursidan.nu 3\/7 2016
\nVilken revansch \u2013 Det g\u00e5r bra nu, Petter! recension<\/a> Kultursidan.nu 17\/10 2015
\nInnan ov\u00e4dret drabbade Petter och SON recension<\/a> Kultursidan.nu 27\/6 2014
\nHanna, Oskar, SON och filmmusik reportage<\/a> Kultursidan.nu 25\/10 2013<\/p>\n

V\u00c5RENS ARTIKLAR OM SON
\nDe d\u00f6da p\u00e5 torgets uppr\u00f6rda v\u00e5gor recension<\/a> Kultursidan.nu 17\/3 2019
\nSON spelar in De d\u00f6da p\u00e5 torget live reportage<\/a> Kultursidan.nu 15\/3 2019
\nStr\u00e5lande dubbelkonsert med SON recension<\/a> Kultursidan.nu 4\/3 2019
\nJohan Dalene spelar Brahms dubbla reportage<\/a> Kultursidan.nu 28\/2 2019
\nMusiktreor seglar Borton HoriSONten reportage<\/a> Kultursidan.nu 8\/2 2019
\nJ\u00e4ttebarnk\u00f6r med Jojje och SON reportage<\/a> Kultursidan.nu 25\/1 2019
\nStenhammarvinnarna tillbaka hos SON reportage<\/a> Kultursidan.nu 4\/1 2019
\nSON spelar Wienklassiskt och nytt reportage<\/a> Kultursidan.nu 8\/5 2018<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Text och musik. Jack Kerouac, Bob Dylan, Patti Smith, Terry Riley, Velvet Underground, Jimi Hendrix, Andy Warhol och alla de andra. P\u00e5 Chelsea Hotel m\u00f6ttes de, f\u00f6rnyarna av traditioner. Dirigenten Hans Ek f\u00f6rklarar varf\u00f6r han v\u00e4ver dem samman i sitt symfoniska arrangemang med Norrk\u00f6pings Symfoniorkester och solister p\u00e5 fredag. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13],"class_list":["post-40982","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40982","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=40982"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40982\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40987,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40982\/revisions\/40987"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=40982"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=40982"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=40982"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}