{"id":41233,"date":"2019-04-28T13:06:55","date_gmt":"2019-04-28T12:06:55","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=41233"},"modified":"2019-04-28T13:06:55","modified_gmt":"2019-04-28T12:06:55","slug":"den-onde-den-gode-louis-de-geer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=41233","title":{"rendered":"Den onde, den gode & Louis De Geer"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nHistoriebruk. Louis De Geer har gjort tydligt avtryck i Norrk\u00f6ping. Mellanstadieelever har f\u00e5tt m\u00f6ta flera sidor av honom i Stadsmuseets och Konstmuseets gemensamma satsning f\u00f6r skolorna under april.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Vi ville s\u00e5 ett fr\u00f6”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

KR\u00d6NIKA\/ NORRK\u00d6PING Fr\u00f6s\u00e5dd.<\/strong> Under n\u00e5gra veckors tid har mellanstadieelever gjort Louis De Geers bekantskap. P\u00e5 Stadsmuseet har de l\u00e4rt om entrepren\u00f6ren, han som st\u00e5r staty p\u00e5 Gamla torget. P\u00e5 Konstmuseet om slavhandlaren. I skolan kan eleverna reflektera \u00f6ver arvet in i v\u00e5r egen tid. Sammantaget kallas projektet ”Historiebruk”.<\/p>\n

Det \u00e4r i sista minuten.<\/strong> Idag s\u00f6ndag guidar utst\u00e4llningsintendenten Helena Scragg i konstn\u00e4ren Carl Johan De Geers installation ”Sl\u00e4kten och Slavarna” f\u00f6r sista g\u00e5ngen \u2013 det som kallas finissage. Den gamle scenografen har s\u00e5gat i arvegodset, kapat ett stolsben h\u00e4r, gjort h\u00e5l i skrivbordet d\u00e4r.<\/p>\n

Han hissade sitt segel med sl\u00e4ktvapnet, den franska liljan. Kryssen p\u00e5 historiens hav har angjort m\u00f6rka vatten, fr\u00e5n slavfortet i Ghana till plantagerna p\u00e5 Jamaica.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Visning<\/a>
\nHistorisk seglats. Skolvisning av Sl\u00e4kten och slavarna p\u00e5 Konstmuseet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Ser ni pistolen mitt i gr\u00f6nsaksdisken?<\/strong> Han fick en mental k\u00e4ftsm\u00e4ll n\u00e4r han m\u00f6tte en man d\u00e4r som fr\u00e5gade: \u201dVet du om att din f\u00f6rfader var slavhandlare?\u201d. Inte undra p\u00e5 att stolen sjunkit ner i mattan, sade konstintendent Bonnie Festin n\u00e4r hon guidade sj\u00e4tteklassen fr\u00e5n Klockaretorpet i utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Under de senaste veckorna har kommunens mellanstadieklasser avl\u00f6st varandra. Uppdelade i mindre grupper har de bes\u00f6kt Konstmuseet respektive Stadsmuseet, promenerat till Gamla torget d\u00e4r de m\u00f6tts vid statyn och g\u00e5tt vidare till det andra museet. De korta f\u00f6rel\u00e4sningarna har avbrutits av lekar, som viskleken och 30-sekundersteckningar ur olika vinklar. Sammantaget kallas projektet Historiebruk.<\/p>\n

P\u00e5 Stadsmuseet har Anette Kindahl ber\u00e4ttat om entrepren\u00f6ren Louis De Geer.<\/strong> Om den f\u00f6rm\u00f6gne aff\u00e4rsmannen med franska r\u00f6tter som f\u00f6rst l\u00e4mnat Belgien undan religionskrigen d\u00e4r och sedan fortsatt fr\u00e5n Holland till Sverige under tidigt 1600-tal.<\/p>\n

Svenska kronan beh\u00f6vde hans kapital och kontakter. Han kn\u00f6t samman bergslagens j\u00e4rnmalm med vallonsmedernas kunskap, i Finsp\u00e5ng g\u00f6ts kanoner.<\/p>\n

B\u00f6ndernas f\u00e5r gav ull till vadmal. Norrk\u00f6ping fick gev\u00e4rsfaktori, m\u00e4ssingsbruk, textilfabriker och pappersbruk. Louis De Geer kl\u00e4dde och bev\u00e4pnade den svenska arm\u00e9n. Staden v\u00e4xte fr\u00e5n 2.000 inv\u00e5nare till 5.000 under hans tid, varav omkring 1.000, 20 procent, var invandrare. Den procentsatsen st\u00e5r sig \u00e4ven i dag.<\/p>\n

Eleverna f\u00e5r k\u00e4nna p\u00e5 en soldathj\u00e4lm. Och p\u00e5 en daler kopparmynt. Tunga grejer, om inte original s\u00e5 helt lika.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Anette<\/a>
\nEntrepren\u00f6ren. I st\u00e4llet f\u00f6r Louis De Geer har Norrk\u00f6pings stadsmuseum valt att gestalta hans hustru Adrienne, f\u00f6r att visa p\u00e5 livet i Norrk\u00f6ping under 1600-talet. Anette Kindahl ber\u00e4ttar f\u00f6r eleverna.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Statyn p\u00e5 Gamla torget st\u00e5r halvv\u00e4gs mellan de tv\u00e5 museerna.<\/strong> Det m\u00e4rks att det \u00e4r textilstaden Norrk\u00f6ping som lagt best\u00e4llningsverket som invigdes 1945. Det \u00e4r textilmannen som portr\u00e4tteras, med en tygpacke \u00f6ver axeln, inte olik en v\u00e4nlig g\u00e5rdfarihandlare.<\/p>\n

Men han \u00e4r v\u00e4ldig d\u00e4r han st\u00e5r grensle \u00f6ver den strida Str\u00f6mmen med kvarnhjul och en glad lax. Han \u00e4r huggen i svart granit efter konstn\u00e4ren Carl Milles modell i vit gips. Han \u00e4r s\u00e5 svart och s\u00e5 v\u00e4ldig att motivet \u00e4r sv\u00e5rt att urskilja, det avsl\u00f6jar sig i skuggorna genom dagens skiftningar. (Ungef\u00e4r s\u00e5 outgrundlig som hans byst \u00e4r, huvudet som st\u00e5r i Louis De Geer, kongressbyggnaden som b\u00e4r hans namn.)<\/p>\n

\u2013 Vad tror ni? Skulle man idag s\u00e4tta upp en staty efter Louis De Geer, fr\u00e5gar Bonnie Festin eleverna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Visning<\/a>
\nAlternativ staty. Carl Johan De Geers f\u00f6rslag till ny skulptur av Louis De Geer. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 Konstmuseet har Carl Johan Louis De Geer \u2013 jo konstn\u00e4ren heter ocks\u00e5 Louis som s\u00e5 m\u00e5nga av f\u00f6rfaderns manliga \u00e4ttlingar \u2013 skissat p\u00e5 en annan skulptur.<\/strong> Bara ett huvud, \u00e5tminstone kan det tolkas som ett huvud, med utstickande delar h\u00e4r och d\u00e4r. En grov karikatyr?<\/p>\n

\u2013 Vi ville s\u00e5 ett fr\u00f6, som kan v\u00e4xa till ett kritiskt syns\u00e4tt p\u00e5 fakta och historia.<\/strong> Det handlar om att det finns olika orsaker till ber\u00e4ttelser \u2013 om tider och intressen som ger avtryck. Men vi kan inte \u00e4ndra p\u00e5 fakta, s\u00e4ger Bonnie Festin i pausen mellan tv\u00e5 bes\u00f6ksgrupper.<\/p>\n

Klassen fr\u00e5n Tamburinen ska \u00e5terkomma till \u00e4mnet.<\/strong> Elevernas mentor Zalga Thomas ber\u00e4ttar om historieblocket som ligger n\u00e5gra veckor fram\u00e5t. Hon \u00e4r starkt engagerad och vet att slaveri och utnyttjande inte bara h\u00f6r till d\u00e4r och d\u00e5, ute \u00e4ven finns h\u00e4r och nu.<\/p>\n

Ingen m\u00e4nniska \u00e4r enbart ond. Ingen m\u00e4nniska \u00e4r enbart god.<\/strong> Louis De Geer kanske (kanske inte) kan urs\u00e4ktas med att han inte visste b\u00e4ttre, att han levde i sin tid och sin kontext. Vilken urs\u00e4kt har vi?<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Tecknings\u00f6vning p\u00e5 Konstmuseet<\/a>