{"id":41263,"date":"2019-05-01T18:53:56","date_gmt":"2019-05-01T17:53:56","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=41263"},"modified":"2019-05-02T08:04:40","modified_gmt":"2019-05-02T07:04:40","slug":"spoksonaten-tolkad-med-gudars-kraft","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=41263","title":{"rendered":"Sp\u00f6ksonaten tolkad med gudars kraft"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nGatufont\u00e4n. Mj\u00f6lkflickan dricker vatten n\u00e4r Studenten kommer efter nattens \u00e4ventyr. Blomstergirlanderna i bakgrunden \u00e4r \u00e5teranv\u00e4nd scenografi fr\u00e5n K\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4dg\u00e5rden.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Svart, vitt och ett st\u00e4nk av bl\u00e5tt<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

RECENSION\/NORRK\u00d6PING T\u00e5spetsdans och bleka flickor.<\/strong> Kvartersteatern l\u00e4gger ytterligare lager till August Strindbergs experimentella deckare Sp\u00f6ksonaten<\/em> genom att spela den i Hedvigs kyrka.<\/p>\n

Ett oh\u00e4mnat sp\u00f6ke.<\/strong> En olycklig kvinna. Statusj\u00e4gare. Och den eviga fr\u00e5gan om vem som \u00e4r far till barnet. Allt detta ryms i August Strindbergs g\u00e5tfulla deckare Sp\u00f6ksonaten<\/em>, skriven 1907. Den erfarna dramatikern beh\u00e4rskade sin konstart till fullo och hade n\u00e4ra kontakt med nya tidens str\u00f6mningar i Centraleuropa.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen ville han se hur l\u00e5ngt han kunde driva sitt experiment.<\/strong> Han kallade det kammarspel efter kammarmusiken d\u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 instrument bryter musikens teman mot varandra. Sp\u00f6ksonaten<\/em> liknade kanske mest trasiga stormmoln som jagar \u00f6ver en dunkel himmel.<\/p>\n

Publiken f\u00f6rstod ingenting. Pj\u00e4sen floppade och n\u00e5gra \u00e5r senare var Strindberg d\u00f6d. Hans ber\u00f6mmelse vilade p\u00e5 mer l\u00e4ttillg\u00e4ngliga verk.<\/p>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r prolog: stumma gestalter positionerar sig i kyrkorummet, st\u00e5r eller sitter en kort stund innan de g\u00e5r n\u00e5gon annanstans.<\/strong> Kokerskan granskar en barskt. Husan knixar n\u00e4tt och j\u00e4mnt. S\u00e5 sm\u00e5ningom har Bengtsson, Baronen och M\u00f6rka Damen passerat. L\u00e5t mig kalla det ett f\u00f6rspel och det \u00e4r ljuvligt.<\/p>\n

Det \u00e4r nu Mj\u00f6lkflickan v\u00e5gar sig fram till vattenfont\u00e4nen. Hon dricker (livets vatten) och vi kan se henne. \u00c4ven Studenten ser henne men ingen annan.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Sp\u00f6ksonaten\"<\/a>
\nAvsl\u00f6jad. \u00d6verstens hustru Mumien river sjalen av Hummel. Uppg\u00f6relsens tid \u00e4r inne.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Frida Hagman p\u00e5 Kvartersteatern har satt upp Sp\u00f6ksonaten<\/em> i f\u00e4rgskalan svart-vitt-bl\u00e5tt.<\/strong> Hedvigs stora och luftiga kyrka ger ett nytt tolkningsfilter till pj\u00e4sen.<\/p>\n

N\u00e4r en gl\u00e5mig flicka dricker vatten ur dopfunten f\u00e5r det betydelse. N\u00e4r bleka Fr\u00f6ken och hennes far den torre \u00d6versten v\u00e4ntar uppe i predikstolen p\u00e5 sin entr\u00e9. N\u00e4r sup\u00e9ns alla g\u00e4ster placerar sig vid middagsbordet, som i da Vincis m\u00e5lning Nattvarden, framf\u00f6r altaret. D\u00e5 tillf\u00f6rs en betydelse som inte g\u00e5r att bortse fr\u00e5n.<\/p>\n

D\u00e4r det finns ett altare och ett kors finns ett offer, en allsm\u00e4ktighet och en sanning.<\/p>\n

Liksom i kammarmusikens pianotrio bryts sk\u00e5despelets teman mot varandra.<\/strong> H\u00e4r f\u00f6r direkt\u00f6r Hummel cellostr\u00e5ken, presenterar med- och motspelarna. Paulina Vuori spelar med pondus som \u00e4r lika sj\u00e4lvklar oavsett Hummels v\u00e4xlande k\u00f6nstillh\u00f6righet.<\/p>\n

Mumien, \u00d6verstens olyckliga hustru, kliver ur sin garderob. Som en violinist, som v\u00e4nder cellons tema upp och ner, river Julia Leek sjalen av Hummel och avsl\u00f6jar l\u00f6gner, Hummels s\u00e5v\u00e4l som sin egen livl\u00f6gn.<\/p>\n

Vem spelar d\u00e5 p\u00e5 violan? Inte \u00d6versten, inte unga Fr\u00f6ken. Det m\u00e5ste vara Studenten som i Tove Johnstones \u00f6ppna gestalt dras i olika riktningar, inte olik publiken sj\u00e4lv.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Sp\u00f6ksonaten\"<\/a>
\nNattvard med dans. Hummel placerar sig i centrum men kommer snart att mista sin position.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Med Kvartersteatern fylls skeendet med dansare och med v\u00e4l vald musik \u2013 fr\u00e5n the Killers till Prokofiev. <\/strong>F\u00f6r koreografin st\u00e5r Frida Nystr\u00f6m som sj\u00e4lv \u00e4r en av dansarna i svarta eller vita kl\u00e4nningar. R\u00f6relserna \u00e4r stora och famnande, n\u00e5r ur \u00f6ver rummet. N\u00e4r n\u00e5gra tar sats och lyfter p\u00e5 t\u00e5spets p\u00e5minns jag om t\u00e5spetsdansens inneb\u00f6rd \u2013 gestaltning av det \u00f6versinnliga.<\/p>\n

Kaos uppst\u00e5r, \u00e4r n\u00e5gon ber\u00e4ttelse alls att lita p\u00e5?<\/strong> Nya teman kastas in som av ett brusande piano. Strindberg kastar fram ett tema som snart ska anv\u00e4ndas p\u00e5 Pelikanens matsvindlande moder men applicerar det f\u00f6rst p\u00e5 Sp\u00f6ksonatens<\/em> Kokerska.<\/p>\n

Nog k\u00e4nner jag att det \u00e4r synd om m\u00e4nniskorna, som i ett eko fr\u00e5n Ett dr\u00f6mspel <\/em>(1902). Men i st\u00e4llet f\u00f6r den pj\u00e4sens vackra och g\u00e5tfulla dr\u00f6mscenerier m\u00f6ter vi som stormens fladdrande molntrasor. N\u00e4r Kokerskan, f\u00f6rst\u00e4rkt av Husan, f\u00e4ngslar Fr\u00f6ken d\u00e5 v\u00e4xer de, fr\u00e5n matsnyltare till gudar eller andar, som tvingar m\u00e4nskligheten in i karmans upprepande hjul.<\/p>\n

Deckaren d\u00e5?<\/strong> Jo, bakv\u00e4gen nystas mordet upp: offer, f\u00f6r\u00f6vare och tillf\u00e4lle. R\u00e4tteg\u00e5ng, dom och verkst\u00e4llande. Fast f\u00f6rst\u00e5s utan deckarens sp\u00e4nning, h\u00e4r handlar det om handling, moral och konsekvenser.<\/p>\n

PS! Ingmar Bergman gillade Sp\u00f6ksonaten<\/em> och satte upp den fyra g\u00e5nger<\/strong>. F\u00f6r visst ekar Hummels replik: \u201dJag har haft \u00f6gonen p\u00e5 er l\u00e4nge\u201d i D\u00f6dens kultreplik \u201dJag har redan l\u00e4nge g\u00e5tt vid din sida\u201d i Det sjunde inseglet.<\/em> Eller \u00e4r det bara jag som h\u00f6r den?<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDENS PILAR<\/p>\n

Sp\u00f6ksonaten<\/a>