{"id":6025,"date":"2012-05-09T16:07:07","date_gmt":"2012-05-09T15:07:07","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=6025"},"modified":"2014-09-11T16:09:00","modified_gmt":"2014-09-11T15:09:00","slug":"nara-naturen-landskap-ur-konstmuseets-samlingar-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=6025","title":{"rendered":"N\u00e4ra naturen \u2013 landskap ur Konstmuseets samlingar (reportage)"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/7164906864\/player\/\" width=\"500\" height=\"269\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em>N\u00e4ra naturen. Kerstin Holmer vid pressvisningen av Norrk\u00f6pings konstmuseums utst\u00e4llning som st\u00e5r fram till oktober. Till v\u00e4nster Karl Nordstr\u00f6ms Fr\u00e5n Hoga tr\u00e4dg\u00e5rd. Till h\u00f6ger Anders Zorns Vid skiljet. Det stora verket i bakgrunden \u00e4r Ulrik Samuelsons (del ur) Blick stilla.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">N\u00e4r landskapet st\u00e4llde sig i f\u00f6rgrunden och fyllde bilden<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u2013 Figurerna och djuren v\u00e4nder sig in mot landskapet men p\u00e5 1900-talet v\u00e4nder de sig ut\u00e5t mot betraktaren,<\/strong> s\u00e4ger Kerstin Holmer n\u00e4stan mer till sig sj\u00e4lv \u00e4n till den lilla skara kulturjournalister som f\u00f6ljt med p\u00e5 hennes visning av utst\u00e4llningen <em>N\u00e4ra naturen \u2013 landskapsm\u00e5leri fr\u00e5n romantiken till v\u00e5r tid.<\/em><\/p>\n<p>Utst\u00e4llningen fyller Galleri 6 i k\u00e4llarplan, i tre avdelningar med \u00e4ldre m\u00e5leri, fr\u00e5n 1700- och 1800-talen, i de tv\u00e5 f\u00f6rsta och 1900-talsm\u00e5leri i det innersta. Det \u00e4r det allra sista verket l\u00e4ngst in hon begrundar just nu, lilla <em>Lusekoftan<\/em> av Rita Lundqvist, en samtida konstn\u00e4r jag \u00e4rligt m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag inte k\u00e4nner till. Men d\u00e4r st\u00e5r hon, lillflickan i lusekofta, v\u00e4nd mot kameran (h\u00f6ll jag p\u00e5 att s\u00e4ga) med h\u00f6ga sn\u00f6t\u00e4ckta bergstoppar i bakgrunden.<\/p>\n<p>Och f\u00f6ljer jag utst\u00e4llningen bakl\u00e4nges i tiden s\u00e5 st\u00e4mmer observationen om hur m\u00e4nniskor och djur (l\u00e4s kor) mest blir staffagefigurer som, med museiintendenten Kerstin Holmers ord, har till uppgift att f\u00f6rh\u00f6ja st\u00e4mningen i m\u00e5lningen, kanske understryka monumentaliteten i det \u201dheroiska\u201d landskapet eller bara st\u00e5r f\u00f6r en f\u00e4rgaccent som bryter av mot naturens bruna, gr\u00f6na, vattnets bl\u00e5.<\/p>\n<p><strong>En del vill strosa omkring och se konsten med bara sig sj\u00e4lva i s\u00e4llskap. Jag tar vara p\u00e5 tillf\u00e4llen att f\u00e5 pekpinnar om det mest uppenbara, f\u00f6r det \u00e4r inte alltid s\u00e5 sj\u00e4lvklart.<\/strong> Kerstin Holmer skissar snabbt upp landskapm\u00e5leriets bakgrund fr\u00e5n f\u00e5glar p\u00e5 antika fresker till n\u00e5gon mer eller mindre identifierbar bakgrund till bibliska eller antika motiv, vidare till n\u00e5gon blomma eller ett tillr\u00e4ttalagt landskap. P\u00e5 1600-talet skulle bakgrundslandskapet vara \u201dheroiskt\u201d, om det inte var i Nederl\u00e4nderna d\u00e4r borgarna kastat av sig b\u00e5de p\u00e5vemakten och de klassiska konstidealen och l\u00e4t m\u00e5la sig sj\u00e4lva och sitt eget landskap, g\u00e4rna havet. Men alltid med de viktiga m\u00e4nniskorna\/helgonen\/gudarna i f\u00f6rgrunden.<\/p>\n<p><strong>\u2013 Det man vann med det heroiska landskapet var att man etablerade ett m\u00e5leri med f\u00f6rgrund, mellangrund och bakgrund. <\/strong>Det har levt kvar i \u00e5rhundraden, ber\u00e4ttar Kerstin Holmer medan hon guidar oss fr\u00e5n Johan Philip Korns 1700-talsverk <em>Landskap med kvarn och bondfolk<\/em>, ett praktverk gjort f\u00f6r de stora salongerna till det dramatiska <em>Kvarnverk i Sm\u00e5land<\/em> av Marcus Larsson, det unga m\u00e5largeniet fr\u00e5n gr\u00e4nstrakterna mellan Sm\u00e5land och \u00d6sterg\u00f6tland som for ut i v\u00e4rlden och hem igen f\u00f6r att skildra sitt eget landskaps vilda romantik.<\/p>\n<p>Utst\u00e4llningen visar 35 verk varav sex \u00e4r inl\u00e5nade fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tlands museum. Merparten \u00e4r m\u00e5lade av m\u00e4n, n\u00e5gra f\u00e5 av kvinnor, de \u00e4ldsta av Fanny Klingbom och Lotten R\u00f6nqvist som var bland de f\u00f6rsta kvinnor som fick studera vid Konstakademin. Deras verk \u00e4r goda representanter f\u00f6r det sena 1800-talet, med mer realism och ett landskap som inte beh\u00f6vde vara \u201dvackert\u201d. Det \u00e4r sm\u00e5 verk, skissade och kanske \u00e4ven m\u00e5lade p\u00e5 plats. M\u00e5lartuben uppfanns ett stycke in p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n<p><strong>Det finns, f\u00f6rst\u00e5s, en trivsam \u00f6stg\u00f6tsk tyngd i utst\u00e4llningen med Carl Johan Fahlcrantz, Johan Krouth\u00e9n, Oscar T\u00f6rn\u00e5 och Alfred Wahlberg.<\/strong> Den sistn\u00e4mndes <em>Morgon vid Br\u00e5viken<\/em> lyser med ljus himmel och vatten, en ung kvinna stakar den flatbottnade ekan mellan de l\u00e5ga innersk\u00e4ren. Det k\u00e4nns festligt n\u00e4r museet letar fram godsaker ur g\u00f6mmorna. Magasin \u00e4r bra, d\u00e5 tr\u00f6ttnar man inte p\u00e5 konstverken.<\/p>\n<p>Stannar g\u00f6r Kerstin Holmer vid Knut Anders <em>Metande pojkar<\/em> i krita tillsammans med <em>Skylar vid Fettjestad<\/em> fr\u00e5n 1900. Den i f\u00f6rtid bortg\u00e5ngne konstn\u00e4ren fr\u00e5n Gammelkil utanf\u00f6r Link\u00f6ping har nyligen f\u00f6r\u00e4rats en bok.<\/p>\n<p><strong>1900-talets konstn\u00e4rer tog landskapet vidare genom realism till Halmstadgruppens besj\u00e4lade symbolism och tillbaka till en romantikens k\u00e4nsla.<\/strong> Som i Ulrik Samuelssons (del ur) <em>Blick stilla<\/em> fr\u00e5n 1993. Den lilla Kolm\u00e5rdstj\u00e4rnen uppenbarar sig f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon i den f\u00f6rsta gryningens purpur. Det blir helt uppenbart, bara man f\u00e5r det skrivet p\u00e5 n\u00e4san.<\/p>\n<p><em>Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>\n<h3>KONSTMUSEET Norrk\u00f6ping<\/h3>\n<\/li>\n<li><em>9 maj \u2013 7 oktober 2012<br \/>\n<\/em><strong>N\u00e4ra naturen \u2013 Landskapsm\u00e5leri fr\u00e5n romantiken till v\u00e5r tid<br \/>\n<\/strong>Verk ur samlingarna samt inl\u00e5n fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tlands museum<br \/>\nUtst\u00e4llningskommissarie: Kerstin Holmer<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nNorrk\u00f6pings konstmuseum <a title=\"Konstmuseet\" href=\"http:\/\/www.norrkoping.se\/kultur-fritid\/museer\/konstmuseum\/\" target=\"_blank\">hemsida<\/a><\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"Bildspel\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157629651290922\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><\/em><br \/>\n<object width=\"400\" height=\"300\"><param name=\"flashvars\" value=\"offsite=true&#038;lang=en-us&#038;page_show_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157629651290922%2Fshow%2F&#038;page_show_back_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157629651290922%2F&#038;set_id=72157629651290922&#038;jump_to=\"><\/param><param name=\"movie\" value=\"https:\/\/www.flickr.com\/apps\/slideshow\/show.swf?v=143270\"><\/param><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\"><\/param><\/object><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING Det var p\u00e5 1700-talet som landskapet st\u00e4llde sig i f\u00f6rgrunden och fyllde bilden av egen kraft. M\u00e4nniskorna blev bara statister med uppgift att f\u00f6rh\u00f6ja st\u00e4mningen i m\u00e5lningen. Med 35 verk skissas landskapsm\u00e5leriets utveckling fram till i dag.<br \/>\n <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=6025\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14],"class_list":["post-6025","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6025","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6025"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6025\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6025"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=6025"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=6025"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}