{"id":6648,"date":"2012-06-14T16:15:50","date_gmt":"2012-06-14T15:15:50","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=6648"},"modified":"2018-04-04T17:41:32","modified_gmt":"2018-04-04T16:41:32","slug":"1900-talets-huvudlinjer-moter-varandra-pa-konstmuseet-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=6648","title":{"rendered":"1900-talets huvudlinjer m\u00f6ter varandra p\u00e5 Konstmuseet"},"content":{"rendered":"

\"Lars-Ove<\/a>
\nLars-Ove \u00d6stensson tillsammans med radioprofilen Anders Lundgren, som kommer att invigningssamtala vid l\u00f6rdagens vernissage. I bakgrunden Cecilia Edefalks En annan r\u00f6relse som blivit en ikon f\u00f6r postmodernismen.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Tjuvstart m\u00f6nstrar 1900-talets kontraster<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

N\u00e4sta \u00e5r firar Norrk\u00f6pings konstmuseum sitt hundra\u00e5rsjubileum men tjuvstartar med den stora utst\u00e4llningen F\u00f6rnuft & K\u00e4nsla<\/em>.<\/strong> Det \u00e4r en manifestation av s\u00e5v\u00e4l den svenska konsthistorien men ocks\u00e5 av Norrk\u00f6pings konstmuseums kontinuerliga och fortg\u00e5ende samlande mitt i samtiden.<\/p>\n

Utst\u00e4llningskommissarien Lars-Ove \u00d6stensson citerar museets f\u00f6rste chef Aron Borelius: \u201dVi k\u00f6per inte p\u00e5 namnet utan p\u00e5 verket.\u201d Den k\u00e4nslan f\u00f6r kvalitet men ocks\u00e5 en framsynthet lyfter han fram hos senare museichefer, som Bo Sylvan, som v\u00e5gade k\u00f6pa verk av riktigt unga \u2013 och \u00e4ven lokala \u2013 konstn\u00e4rer. Det g\u00f6r att utst\u00e4llningen har varit ett mycket roligt arbete f\u00f6r de inblandade.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven om Norrk\u00f6pings konstmuseum \u00e4r litet s\u00e5 har vi har en v\u00e4ldigt fin konstsamling, s\u00e4ger Lars-Ove \u00d6stensson med eftertryck. Vi skulle ha kunnat g\u00f6ra en dubbelt s\u00e5 stor utst\u00e4llning med bibeh\u00e5llen kvalitet, det \u00e4r bara lokalerna som begr\u00e4nsar oss.<\/p>\n

\u2013 Inf\u00f6r 100-\u00e5rsjubileet st\u00e4ller vi oss tv\u00e5 fr\u00e5gor: Vad \u00e4r ett museum? och Vad \u00e4r en samling?, inleder informationsansvariga intendenten Carin Fahl\u00e9n pressvisningen.<\/strong> Hon h\u00e5ller i programverksamheten omkring utst\u00e4llningen, som f\u00e5r en ovanligt l\u00e5ng visningsperiod, fr\u00e5n sommarens b\u00f6rjan fram till efter ny\u00e5r. Det kommer att bli visningar, samtal och debatter, s\u00e5 mycket vet hon i dag, men \u00e4n \u00e4r det fr\u00e5gor, personer och tider som m\u00e5ste falla p\u00e5 plats.<\/p>\n

Klart \u00e4r i alla fall att Agneta Lalander, tidigare chef f\u00f6r Strindbergsmuseet, kommer att dra i tr\u00e5den med August Strindberg och konsten. Han \u00e4r visserligen inte representerad sj\u00e4lv i utst\u00e4llningen men det finns fyra litografier med ett n\u00e4stan medeltida uttryck d\u00e4r Lena Cronqvist f\u00e5ngat det f\u00f6rg\u00e4ngliga livet i serien Ett dr\u00f6mspel<\/em>, som ocks\u00e5 \u00e4r ett ofta spelat sk\u00e5despel av dramatikern.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 ur samlingarna varje enskilt verk h\u00e4mtats.<\/strong> I varje litet rum i rummet ser man gamla bekanta som vanligen h\u00e4nger en trappa upp i konstmuseet. \u00c4n fler \u00e4r verk som inte exponeras lika ofta. Det \u00e4r v\u00e4l just m\u00f6tet och sammanhanget som \u00e4r museets uppgift. Genom f\u00f6rflyttningen f\u00e5r verken en ny lyster, rentav en ny betydelse.<\/p>\n

Titeln F\u00f6rnuft & K\u00e4nsla<\/em> har h\u00e4mtats fr\u00e5n Jane Austens ber\u00f6mda roman, skriven i gr\u00e4nslandet mellan 1700-talets upplysningstid \u2013 f\u00f6rnuftet \u2013 och 1800-talets fantasibetonade romantik \u2013 k\u00e4nslan. Systrarna Dashwood, romanens huvudkarakt\u00e4rer, kommer fram till att best\u00e5ende lycka och harmoni n\u00e5s genom f\u00f6rening av f\u00f6rnuft och k\u00e4nsla. Konstens motsvarigheter blir expressionism och postmodernism, 1900-talets tv\u00e5 starkaste, kontrasterande uttryck.<\/p>\n

\u2013 Vi, under en period, f\u00f6renar de b\u00e5da genom att l\u00e5ta dem m\u00f6tas h\u00e4r i utst\u00e4llningen, fr\u00e4mst i Galleri 5, s\u00e4ger Lars-Ove \u00d6stensson.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen tar avstamp i den tidiga svenska expressionismen i Galleri 3, d\u00e4r Isaac Gr\u00fcnewalds Tjurf\u00e4ktning<\/em> fr\u00e5n 1917 har den tidigaste dateringen.<\/strong> Vera Nilssons n\u00e5gra \u00e5r yngre Gata i M\u00e1laga I<\/em> lyser starkt bland verken fr\u00e5n f\u00f6rsta halvan av 1900-talet. De \u00e4r samtida men olika framh\u00e5ller \u00d6stensson, Matisseeleven Gr\u00fcnewald kontra tyskt influerade Nilsson.<\/p>\n

\u2013 Gemensamt f\u00f6r dem \u00e4r dock deras str\u00e4van att f\u00e5nga den innersta k\u00e4rnan av det de \u00e5terger. Sj\u00e4lva essensen av motivet.<\/p>\n

De texter som \u00e5tf\u00f6ljer utst\u00e4llningen lyfter fram hur den moderna expressionismen ideligen skiftar och r\u00f6r sig, Amelins och Erixons \u201dsvenska\u201d konst p\u00e5 1930-talet, f\u00f6ljt av 1950-talets nyexpressonism.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt roligt att se Staffan Hallstr\u00f6ms Ingens hundar<\/em> mot Felix Hatz Fotogenlampa mot bl\u00e5 bakgrund<\/em>. Jag ser den i ett nytt konsthistoriskt ljus n\u00e4r den h\u00e4nger ihop med kollegorna, s\u00e4ger Lars-Ove \u00d6stensson och avsl\u00f6jar att Hatz verk \u00e4r hans personliga favorit.<\/p>\n

Den abstrakta, nonfigurativa expressionismen, med amerikanske konstn\u00e4ren Jackson Pollok som f\u00f6rebild, sl\u00e5r igenom i Sverige med bland andra Britt Lundbohm Reutersv\u00e4rd, som g\u00e4rna tar till asfalt, och Inger Ekdahl, som st\u00e4nker intensivt i sk\u00f6na M\u00e5lning I<\/em>.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r slutpunken f\u00f6r expressionismen, s\u00e4ger Lars-Ove \u00d6stensson och visar Anette Abrahamssons When we are together<\/em> fr\u00e5n 1984, d\u00e5 den Norrk\u00f6pingsf\u00f6dda konstn\u00e4ren \u00e4nnu var i b\u00f6rjan av sitt konstn\u00e4rskap.<\/p>\n

Galleri 4 \u00e4gnas postmodernismen som har ett helt annat icke-personligt uttryckss\u00e4tt och som fick sitt genombrott under 1980-talet,<\/strong> \u00e4ven om \u00d6stensson p\u00e5minner om Marcel Duchamps readymades fr\u00e5n 1910. Postmodernistiska konstn\u00e4rer l\u00e4gger st\u00f6rre vikt vid tankar och teorier \u00e4n vid hantverksskicklighet och resultat.<\/p>\n

Med postmodernismen kommer en st\u00f6rre teknisk frihet, eller en frihet om vad som kan kallas konst. I utst\u00e4llningen hittar vi gruppkonstverket VAVD Editions, The Aerial Kit<\/em> som best\u00e5r av samlat material om s\u00e5dant som h\u00e4nder i luften, g\u00e4rna med olyckliga slut: ett skidhopp i Holmenkollen som film och vinylskiva, artikel om ett flygf\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n ett kyrktorn 1830, en entrepren\u00f6r som \u00e4r tidigt ute med telefonreklam \u00e5r 1967.<\/p>\n

Marianne Lindberg De Geers Jag t\u00e4nker p\u00e5 mig sj\u00e4lv<\/em> best\u00e5r av 350 reproduktioner \u2013 alla l\u00e4r inte vara upph\u00e4ngda \u2013 av lika m\u00e5nga konstverk och popul\u00e4rkulturella bilder. Ser man n\u00e4rmare efter \u00e4r det hennes eget ansikte, grovt tillyxat, i st\u00e4llet f\u00f6r Mona Lisas<\/em> eller Skriets<\/em> och s\u00e5 vidare. Uppt\u00e4ckten v\u00e4cker associationer, om konstverket som m\u00e4nsklighetens spegel men ocks\u00e5 om vem jag \u00e4r som betraktar v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r just upprepningen som g\u00f6r att det r\u00e4knas som postmodernt och inte expressionistiskt, f\u00f6rklarar Lars-Ove \u00d6stensson.<\/p>\n

Att se utst\u00e4llningen utan guidning g\u00e5r naturligtvis, men fr\u00e5gan \u00e4r vad Truls Melins gr\u00f6na Sk\u00e4rm med dieseltank<\/em> ger, eller Martin Wickstr\u00f6ms identiska gula ankor i lampf\u00f6rsedda\u00a0 Casualities<\/em>; det blir ju n\u00e5got helt annorlunda n\u00e4r Carin Fahl\u00e9n f\u00f6rmedlar att n\u00e4r en lampa sl\u00e4cks s\u00e5 har en m\u00e4nniska d\u00f6tt.<\/p>\n

I Galleri 5 m\u00f6ts de starkaste uttrycken och st\u00f6rsta formaten, samtliga fr\u00e5n sent 1900-tal.<\/strong> Erland Cullbergs uttrycksfulla Grinigt gr\u00e4s<\/em> st\u00e5r mot Leonard Forslunds postmoderna Seans nr 8<\/em>.<\/p>\n

\u2013 Erland Cullberg och Lena Cronkvist bryr sig inte om budskap och teori utan \u00e4r bara fokuserade p\u00e5 sina egna jag, f\u00f6rklarar Lars-Ove \u00d6stensson och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 Leonard Forslund \u00e4r en fullblodsteoretiker, som valt orden i sitt verk med t\u00e4rning och ur Svenska akademiens ordlista.<\/p>\n

H\u00e4r hittar vi ocks\u00e5 Ernst Billgrens Hemf\u00e4rd<\/em>, om vilken konstn\u00e4ren har sagt att den \u00e4r helt utan inneb\u00f6rd, och Cecilia Edefalks En annan r\u00f6relse,<\/em> som blivit en ikon f\u00f6r den postmoderna konsten. I Galleri 5 ryms \u00e4ven Meta Is\u00e6us Berlins installation fr\u00e5n 2001 Vad minnet v\u00e4ljer<\/em>, fyra f\u00f6rsmalnade rum med f\u00f6rsmalnade m\u00f6bler, inklusive en ihopskuren Grindslanten.<\/p>\n

Medan utst\u00e4llningen i Gallerierna 3 och 4 stannar kvar \u00e5ret ut h\u00e4nger verken i Galleri 5 enbart \u00f6ver sommaren. Tanken \u00e4r att det ska h\u00e4nda mer \u2013 och oftare \u2013 i den stora luftiga konsthallen.<\/p>\n

Hundra\u00e5rsfirandet kommer m\u00e4rkas p\u00e5 flera s\u00e4tt kommande \u00e5r, inte bara p\u00e5 Konstmuseet, lovar Carin Fahl\u00e9n.<\/strong> Genom att visa en privat konstsamling anspelar museet p\u00e5 sitt ursprung, donationen av en privat konstsamling.<\/p>\n

\u2013 Och s\u00e5 ska vi visa konst som inte samlats, \u00f6stg\u00f6tska kvinnliga konstn\u00e4rer.<\/p>\n

Text: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto: Jin Demulan <\/em><\/p>\n