{"id":6684,"date":"2012-06-18T17:15:22","date_gmt":"2012-06-18T16:15:22","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=6684"},"modified":"2015-07-24T16:12:02","modified_gmt":"2015-07-24T15:12:02","slug":"glasbruksmuseet-i-rejmyre-visar-1950-1970-talsformgivning-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=6684","title":{"rendered":"Glasbruksmuseet i Rejmyre visar glas fr\u00e5n 1950-1970-tal (reportage)"},"content":{"rendered":"

\"Monica<\/a>
\nMonica Bratt var formgivare mellan 1937 och 1958.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Formgivare, grav\u00f6rer och glasm\u00e5lare<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Sommartid \u00e4r turisternas tid i Reijmyre glasbruk. <\/strong>\u00a0I samma byggnad som hyttan, d\u00e4r man kan se hur glasbl\u00e5sningen g\u00e5r till, och glasbutiken ligger museet som f\u00f6rra sommaren kapade \u00e5t sig ytterligare n\u00e5gra kvadratmeter utst\u00e4llningsyta. F\u00f6rra \u00e5rets utst\u00e4llning om pressglas har st\u00e4llts \u00e5t sidan f\u00f6r att ge utrymme \u00e5t den nya utst\u00e4llningen som ber\u00e4ttar om och visar verk av brukets formgivare med fokus p\u00e5 tiden fr\u00e5n 1950-tal till 1970-tal.<\/p>\n

P\u00e5 en vepa listas alla tidigare formgivare.<\/strong> fr\u00e5n Axel Enoch Boman, verksam mellan 1907 och 1923, till Bert Kind\u00e5ker b\u00f6rjade som formgivare 1981 och var aktiv till och med 1997. De \u00e4r m\u00e5nga, en av dem var Tyra Lundgren bes\u00f6kte bruket sommaren 1960 f\u00f6r att samarbeta med de italienska br\u00f6derna. N\u00e5gra f\u00e5 stannade l\u00e4nge, Monica Bratt, k\u00e4nd f\u00f6r att anv\u00e4nda det rubinr\u00f6da glaset kom till bruket 1937 och stannade i drygt tjugo \u00e5r, Paul Kedelv kom 1956 och var verksam fram till 1976 medan Johnny Mattsson var verksam under flera \u00e5r i skarven mellan 1950- och 1960-tal.<\/p>\n

Under Monica Bratts tid utvecklade Rejmyre glasbruk de glasf\u00e4rger som lockar samlare, rubinr\u00f6tt var inte det enda, h\u00e4r finns smaragdgr\u00f6nt och lysande bl\u00e5tt. Efterf\u00f6ljaren Paul Kedelv experimenterade vidare med teknik och f\u00e4rger, klassiskt exklusivt med gravyr i samarbete med brukets skickliga grav\u00f6rer och moderna experiment d\u00e4r f\u00e4rger flyter mjukt intill varandra.<\/p>\n

Tv\u00e5 grav\u00f6rer n\u00e4mns vid namn, en av dem \u00e4r Heinrich Oppelt som f\u00e5tt ett eget hyllplan med rikt dekorerade naturscenerier p\u00e5 sk\u00e5lar och amforor i klassiska former p\u00e5 fot.<\/strong> Ingmar Lindberg \u00e4r den andre. Glasm\u00e5lning var mer ovanligt f\u00f6rekommande p\u00e5 Rejmyre glasbruk men Helga Mistereck Anderssons jultomteservis med kanna och glas ger julsamlare habeg\u00e4r. Hennes fina blomster\u00e4ng p\u00e5 en stor vas med glas i vitt\/kristall\u00f6verf\u00e5ng gl\u00e4der alla.<\/p>\n

Formgivarna stod inte bakom all produktion, det finns \u00e4ven hyttglas i utst\u00e4llningen, allts\u00e5 glas vars former utvecklades bland glasbl\u00e5sarna. F\u00e4rgglada sm\u00e5 tumlare med tillh\u00f6rande pappcylinderf\u00f6rpackning vittnar om kreativiteten. En mellanst\u00e4llning intog glasbl\u00e5saren Tyko Axelsson.<\/p>\n

\u2013 Tyko Axelsson har var ingen formgivare utan en arbetare p\u00e5 bruket, ber\u00e4ttar Bertil Rosander, engagerad i f\u00f6reningen som driver museet med ideella krafter.
\n\u00ad \u2013 Tyko Axelsson var duktig p\u00e5 figurer och gjorde mycket best\u00e4llningsarbeten, forts\u00e4tter han och visar dels p\u00e5 en monter med sm\u00e5 f\u00e5glar, en snigel och andra figurer, dels p\u00e5 en monter d\u00e4r Axelsson tar plats bredvid de \u201dstora\u201d formgivarna. D\u00e4r ses vaser, glas och sk\u00e5lar. L\u00e4ckrast \u00e4r en kristallklar modell av en kobratelefon.<\/p>\n

I det lilla museet tr\u00e4ngs glas fr\u00e5n alla tider sedan bruket startades 1810.<\/strong> Det finns verktyg och modeller, en instruktionsfilm och en ber\u00e4ttelse om hyttpojkarnas el\u00e4ndiga tillvaro. Man kan till och med hitta v\u00e4rldsm\u00e4starmedaljer som er\u00f6vrats vid n\u00e5gra av de konst- och industrim\u00e4ssor som var s\u00e5 popul\u00e4ra omkring f\u00f6rra sekelskiftet.<\/p>\n

Text: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto: Jin Demulan och Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n