[flickr]http:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/6395532749\/[\/flickr]<\/p>\n
Finn Vinter och Kristina Levin vid pressvisningen av Men pappa d\u00e5 h\u00f6sten 2011. <\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Fun\u00e4sdalen 1999. Ett plakat i slalombacken. Under Bergmanfestivalen och talangdagarna p\u00e5 F\u00e5r\u00f6, sista veckan i juni, kommer Kristina Levins och Finn Vinters kortfilm Men pappa d\u00e5 <\/em>att representera Region \u00f6st.<\/strong> Filmen, som fragmentariskt dels blickar bak\u00e5t till den d\u00e4r dagen vintern 1999, tar \u00e4ven med tittaren till nuet och fr\u00e5gan ”vad h\u00e4nde sen?”<\/p>\n Sorg vid ett d\u00f6dsfall \u00e4r f\u00f6r det mesta en v\u00e4ldigt privat angel\u00e4genhet. N\u00e4r personen ifr\u00e5ga har beg\u00e5tt sj\u00e4lvmord tillkommer en rad faktorer. Fr\u00e5gor utan sj\u00e4lvklara svar, funderingar, skuldk\u00e4nslor och inte minst en tomhet som kan vara sv\u00e5r att f\u00f6rklara. Vissa saker beh\u00f6ver tid innan de \u00e4r mogna\u00a0att tas upp till ytan igen, och det \u00e4r under en universitetskurs, n\u00e4stan tretton \u00e5r senare,\u00a0som Kristina och Finn b\u00f6rjar fundera p\u00e5 att g\u00f6ra en film om det tabubelagda \u00e4mnet sj\u00e4lvmord, med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n Finn och hans familj och hur de upplevde h\u00e4ndelsen.<\/p>\n De funderar. Vad vill de lyfta fram? Vilka ska medverka?\u00a0De har redan p\u00e5b\u00f6rjat arbetet n\u00e4r Finn ringer familjen och ber\u00e4ttar vad de ska g\u00f6ra. Reaktionerna \u00e4r mestadels positiva, och speciellt f\u00f6r systern Tilde, som bara var tretton \u00e5r d\u00e5\u00a0pappan dog, blir filmen en angel\u00e4genhet. Genom kameran tas steget tillbaka i tiden, och Finn st\u00e5r \u00e5ter d\u00e4r i skidbacken.\u00a0Via samtalen v\u00e4xer bilden av pappan upp p\u00e5 nytt. Familjen l\u00e4gger ett gemensamt pussel av den person som de alla har sin egen bild av och delar med sig av sina respektive minnen. Det som n\u00e5gon minns in i minsta detalj, minns n\u00e5gon annan inte alls.<\/p>\n I slutskedet av arbetet spretar projektet. R\u00e5materialet v\u00e4xer allt mer. <\/strong>Hur ska de kunna sovra och sortera bland allt? Vad \u00e4r egentligen essentiellt att ha med? Var g\u00e5r gr\u00e4nsen f\u00f6r vad som \u00e4r f\u00f6r privat i en film som g\u00e5r s\u00e5 n\u00e4ra och hand i hand med skaparna av den? Det \u00e4r delvis en k\u00e4nslom\u00e4ssig berg och dalbana, delvis ett arbete som allt annat.<\/p>\n Finn och Kristina f\u00e5r hj\u00e4lp med klippningen av Axel Danielsson, n\u00e4r de fastnat. Slutprodukten g\u00f6rs i tv\u00e5 olika versioner. En p\u00e5 29 minuter och en l\u00e4ngre p\u00e5 37 minuter, f\u00f6r att kunna passa in i olika format och s\u00e4ndningsutbud. Det g\u00f6rs \u00e4ven en liten trailer, som via Eastwoodfilm finns tillg\u00e4nglig p\u00e5 bland annat YouTube. Finns speakerr\u00f6st i trailern ber\u00e4ttar sakligt och lugnt k\u00e4rnan i filmen: den 23e februari 1999 k\u00e4nner pappa H\u00e5kan att han inte orkar mera, och h\u00e4nger sig i den gr\u00e5 boden ute vid sommarstugan.<\/p>\n Filmen blir i slut\u00e4nden en katharsis f\u00f6r familjen. Det som f\u00f6rut varit tungt, har blivit l\u00e4ttare att tala om. Fr\u00e5gor har f\u00e5tt svar, om \u00e4n kanske inte de som var f\u00f6rv\u00e4ntade, men med en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad som h\u00e4nde.<\/p>\n Att det blev just kortfilmsformatet till projektet var ingen slump. <\/strong>B\u00e5de Kristina och Finn lockades av den friare arbetsformen och att man kunde ta ut sv\u00e4ngarna p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n i l\u00e5ngfilmer eller renodlade dokument\u00e4rer. Filmen, som de hoppas kunna visa p\u00e5 flera festivaler \u00e4n de i G\u00f6teborg, Stockholm, Norrk\u00f6ping\u00a0och nu p\u00e5 Gotland, har burit med sig \u00f6kad kunskap och inspiration och id\u00e9erna inf\u00f6r framtiden \u00e4r m\u00e5nga.<\/p>\n F\u00f6r tillf\u00e4llet har deras f\u00f6retag \u00c5t skogen produktion<\/em> en rad best\u00e4llningsjobb, och senare i sommar kan man h\u00e5lla utkik efter\u00a0Kristinas och Finns\u00a0expertutl\u00e5tanden till Flimmers filmvisningar.<\/p>\n Text: Ann-Sofie Alm <\/p>\n L\u00c4NKAR <\/p>\n FLER BILDER FR\u00c5N MEN PAPPA D\u00c5 \u2013 KLICKA<\/p>\n [flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157628427533027″]<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" NORRK\u00d6PING Kortfilmen Men pappa d\u00e5 som hade premi\u00e4r sent i november f\u00f6rra \u00e5ret har visats p\u00e5 en rad festivaler runt om i landet. Ann-sofie Alm har tr\u00e4ffat filmarna Finn Vinter och Kristina Levin inf\u00f6r visningen p\u00e5 festivalen p\u00e5 F\u00e5r\u00f6. L\u00e4s mer Men pappa d\u00e5 tar \u00c5t skogen produktion till F\u00e5r\u00f6<\/span><\/h1>\n
\n”Finn Vinter\u00a0kontakta receptionen!”
\nEn verklighet tar slut, och en annan tar vid.
\nDen utan pappa H\u00e5kan.<\/em><\/p>\n
\n<\/em><\/p>\n
\n<\/em>Foto: Ann-Charlotte Sandelin
\nFilmstill: \u00c5t skogen produktion<\/em><\/p>\n
\n\u00c5t skogen produktion hemsida <\/a>
\nFyra fantastiska kortfilmer f\u00e5r premi\u00e4r p\u00e5 Cnema\u00a0reportage<\/a> Kultursidan.nu 25\/11 2011<\/p>\n