{"id":7575,"date":"2012-10-09T07:41:24","date_gmt":"2012-10-09T06:41:24","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=7575"},"modified":"2014-09-21T09:33:03","modified_gmt":"2014-09-21T08:33:03","slug":"avalon-skapar-bade-obehag-och-danslust-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=7575","title":{"rendered":"Avalon skapar b\u00e5de obehag och danslust (recension)"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/8053444023\/player\/\" width=\"500\" height=\"251\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em>\u201dS\u00e5 j\u00e4vla snygg\u201d. Johannes Brost spelar huvudrollen i Avalon, en film som v\u00e4xlar mellan det seri\u00f6sa, det l\u00e4ttsamma och det obehagliga.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">\u00d6ga mot \u00f6ga med det obekv\u00e4ma<\/span><\/h1>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong>Salongen Huvudrollen p\u00e5 Cnema \u00e4r vacker.<\/strong> Den \u00e4r stor, rymlig och g\u00e5r i cerise-lila toner. Det \u00e4r m\u00e5ndagskv\u00e4ll och min tjejkompis har f\u00e5tt med mig hit till en av Flimmer Filmfestivals visningar, trots att vi nog egentligen borde plugga.<\/p>\n<p><strong>Jag tycker om att <em>Avalon<\/em>, som filmen vi valt att se heter, inleds med och i stillhet. <\/strong>F\u00f6rtexterna f\u00e5r verkligen chans att synas p\u00e5 den becksvarta och tysta sk\u00e4rmen, genom att namnen kommer fram ett i taget, l\u00e5ngsamt. Det skapar koncentration och f\u00f6rv\u00e4ntningar hos mig. Jag undrar: N\u00e4r b\u00f6rjar det p\u00e5 riktigt? Jo, n\u00e4r huvudrollsinnehavaren Johannes Brost visas. Han st\u00e5r och ser tankfull ut, ocks\u00e5 i tystnad; bara vindens susningar och havets brus h\u00f6rs omkring honom. Denna man, som i filmen kallas Janne, st\u00e5r i en vacker naturmilj\u00f6 och st\u00e4mningen \u00e4r allvarlig. Det verkar bli seri\u00f6st, det h\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>Men pl\u00f6tsligt blir det ist\u00e4llet mer l\u00e4ttsamt. <\/strong>Det ges n\u00e4mligen en rundtur p\u00e5 knacklig engelska med tydlig svensk brytning, s\u00e5 kallad \u201csvengelska\u201d \u2013 och jag t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 den informativa texten som jag l\u00e4ste innan filmen. Den sade att Janne var festfixare. Jaha, nu ska han visa n\u00e5gon sorts turistg\u00e4ng festomr\u00e5det, t\u00e4nker jag.<\/p>\n<p>Men dialogen och samtalen f\u00e5ngar inte mitt intresse, s\u00e5 jag sitter ist\u00e4llet och funderar p\u00e5 hur lite jag sovit i natt, att jag \u00e4r tr\u00f6tt, att jag borde plugga n\u00e4r jag kommer hem och andra triviala saker som att sk\u00e5despelarna \u00e4r ovanligt rynkiga; vad ovan man \u00e4r egentligen att se rynkor p\u00e5 film n\u00e4r man vanligtvis mest ser p\u00e5 hollywoodproduktioner \u2013 kanske missar jag d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got verkligt viktigt h\u00e4r. Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 om det beror p\u00e5 mig, eller en brist hos filmen, att jag aldrig riktigt greppar vad karakt\u00e4rerna har f\u00f6r relationer till varandra. \u00c4r de ens turister?<\/p>\n<p>Jag har av f\u00f6rhandsinformationen i Flimmer-h\u00e4ftet f\u00f6rst\u00e5tt att Janne ska ha en syster, men min upplevelse under filmens g\u00e5ng \u00e4r att kvinnan han verkar st\u00e5 s\u00e5 n\u00e4ra \u00e4r n\u00e5gon han har ett romantiskt f\u00f6rh\u00e5llande med. N\u00e4r hon (Leonore Ekstrand) efter konverserandet som jag funnit osammanh\u00e4ngande och ointressant fr\u00e5gar honom om hon inte borde k\u00f6pa ett nytt nagellack f\u00f6r en g\u00e5ngs skull, m\u00e4rker jag hur \u00e4ven \u00f6vrig annars tyst publik omkring mig liksom \u201cvaknar till\u201d, med ett litet fniss. Det \u00e4r den roligaste kommentaren som n\u00e5gon i filmen sagt hittills \u2013 och hur kul l\u00e5ter egentligen det?<\/p>\n<p>Alldeles i b\u00f6rjan \u00e4r filmens tempo l\u00e5ngsamt med snyggt st\u00e4mningsfulla scener, men ganska snart blir scenklippen kortare och hackigare. Det h\u00e4r ger en mer dokument\u00e4r och kanske autentisk k\u00e4nsla som jag ursprungligen inte v\u00e4ntade mig. Det blir n\u00e4stan som att f\u00f6lja n\u00e5gra m\u00e4nniskor som verkligen skulle kunna vara riktiga \u2013 \u00e4ven om de inte verkar s\u00e5 v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande \u00e4r de i alla fall trov\u00e4rdiga.<\/p>\n<p><strong>Ber\u00f6rd blir jag f\u00f6rst n\u00e4r olyckan sker.<\/strong> Janne r\u00e5kar ha ihj\u00e4l en person. Man f\u00e5r se dennes blodiga skalle, och det \u00e4r skickligt gjort. Blodet ser verkligt ut, personen alldeles livl\u00f6s. Chocken k\u00e4nns i min kropp \u2013 jag kan med l\u00e4tthet leva mig in i Jannes f\u00f6rstummelse \u00f6ver att ha tagit ett liv. Men hur han hanterar det blir sv\u00e5rare att s\u00e4tta sig in i: han v\u00e4ljer utan st\u00f6rre \u00f6verv\u00e4ganden att g\u00f6mma liket.<\/p>\n<p>Stundvis tycker jag att sk\u00e5despelarna spelar mer som jag \u00e4r van att se dem g\u00f6ra p\u00e5 teaterscenen \u00e4n p\u00e5 filmduken, allts\u00e5 lite \u00f6verdrivet dramatiskt. Men som verkligt starkt upplever jag m\u00f6tet med den d\u00f6des anh\u00f6riga.<\/p>\n<p><strong>St\u00e4ndigt finns en k\u00e4nsla av obehag med i bilden, f\u00f6r det finns m\u00f6ten som man inte vill vara med om.<\/strong> Man vill f\u00f6r det f\u00f6rsta inte d\u00f6da n\u00e5gon oskyldig \u2013 och om man nu r\u00e5kar g\u00f6ra det vill man inte veta att den h\u00e4r personen faktiskt har varit just en person, med personlighet, betydelse f\u00f6r andra m\u00e4nniskor och ett liv med inneh\u00e5ll. Janne undviker den obekv\u00e4ma sanningen samtidigt som han st\u00e5r \u00f6ga mot \u00f6ga med den. Hur l\u00e4nge kan n\u00e5got s\u00e5dant fortg\u00e5?<\/p>\n<p>Ett tydligt inslag av eskapism \u00e4r en av grundstenarna i ber\u00e4ttelsen. Jag tycker det k\u00e4nns olustigt att ena stunden vara mitt i de allvarliga scenerna d\u00e4r det handlar om liv och d\u00f6d, och n\u00e4sta hamna mitt p\u00e5 dansgolvet i ett disco med dunkande musik. Det k\u00e4nns olustigt att inte kunna sl\u00e5 bort den obehagliga k\u00e4nslan medan den glada musiken skapar lust till dans. F\u00f6rvirring uppst\u00e5r och \u00e4r sv\u00e5r att skaka av sig.<\/p>\n<p><strong>\u00c4r jag som 20-\u00e5ring f\u00f6r ung f\u00f6r den h\u00e4r dramathrillern?<\/strong> N\u00e5gon i salongen g\u00e4spar och den medel\u00e5lders kvinnan bredvid mig drar in luft p\u00e5 ett anstr\u00e4ngt s\u00e4tt \u2013 den olustiga k\u00e4nslan verkar inte sitta i bara mig. Hela tiden undrar jag \u00e4nd\u00e5 om det \u00e4r n\u00e5gonting jag missar. Vad vill egentligen regiss\u00f6ren Axel Peters\u00e9n s\u00e4ga, mer konkret? Och varf\u00f6r filmas bilv\u00e4gar s\u00e5 mycket? Varf\u00f6r \u00e4r filmen s\u00e5 tyst i b\u00f6rjan men fylld av h\u00f6gljudd musik n\u00e4r handlingen v\u00e4l kommit ig\u00e5ng? F\u00f6r st\u00e4mningar och kontraster, kanske \u2013 men inte riktigt i min smak.<\/p>\n<p>Man ska dock veta att det \u00e4r en speciell och flerfaldigt internationellt prisbel\u00f6nt film sedan v\u00e4rldspremi\u00e4ren p\u00e5 Torontos filmfestival 2011, och Cnema har ju trots allt v\u00e4ldigt trevliga salonger. Dessutom tyckte min kompis att Johannes Brost var \u201cs\u00e5 j\u00e4vla snygg\u201d.<\/p>\n<p><em>Text: Melinda Reyes Hiltunen<\/em><br \/>\n<em> Foto: Norrk\u00f6pings filmfestival Flimmer och filmbolaget<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>\n<h3>CNEMA Norrk\u00f6ping<\/h3>\n<\/li>\n<li><em>8 och 14 oktober 2012<\/em><br \/>\n<strong>Avalon<\/strong><br \/>\nRegi: Axel Peters\u00e9n<br \/>\nSverige (2011)<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nAvalons <a title=\"Avalon\" href=\"http:\/\/www.avalonthefilm.com\/\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><br \/>\nFlimmer <a title=\"Program\" href=\"http:\/\/www.flimmer.nu\/filmfestival\/festivalprogram\" target=\"_blank\">festivalprogram<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING Flimmer Filmfestival bj\u00f6d under m\u00e5ndagen p\u00e5 svensk, prisbel\u00f6nt dramathriller med Johannes Brost i huvudrollen. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=7575\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[38],"class_list":["post-7575","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-film"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7575","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7575"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7575\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}