{"id":8243,"date":"2012-11-25T16:33:57","date_gmt":"2012-11-25T15:33:57","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=8243"},"modified":"2018-03-28T08:09:38","modified_gmt":"2018-03-28T07:09:38","slug":"pelikanen-staller-bade-modern-och-1900-talet-infor-ratta-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=8243","title":{"rendered":"Pelikanen st\u00e4ller b\u00e5de modern och 1900-talet inf\u00f6r r\u00e4tta (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Modern<\/a>
\nBilden av maken och fadern. Elise och sonen Fredrik har olika \u00e5sikter om den bortg\u00e5ngnes person.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r synd om hela familjen<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Chiffonj\u00e9n i salongen har f\u00f6rseglats i v\u00e4ntan p\u00e5 bouppteckning och arv.<\/strong> Familjefadern har nyligen d\u00f6tt men begravningen har raskt f\u00f6ljts av dotterns gifterm\u00e5l. Nu ska det unga paret ta \u00f6ver den stora v\u00e5ningen med \u00e4nkan som inneboende. Det ser hon fram emot, Elise har alltid tyckt om Axel som nu blivit hennes sv\u00e4rson.<\/p>\n

Knappt kommer de nygifta hem fr\u00e5n br\u00f6llopsresan f\u00f6rr\u00e4n generationsskiftets negativa konsekvenser uppenbaras. I st\u00e4llet f\u00f6r bouppteckning blir det uppg\u00f6relser och arvet tycks mer handla om en arvsynd som \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n en generation till n\u00e4sta. Det \u00e4r synd om hela familjen i August Strindbergs kammarspel Pelikanen<\/em>.<\/p>\n

Vid pressvisningen p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern talade regiss\u00f6r och sk\u00e5despelare om den dysfunktionella familjen.<\/strong> Allts\u00e5 en familj vars medlemmar \u00e4r skadade och d\u00e4rf\u00f6r forts\u00e4tter att skada varandra. Vid l\u00f6rdagens premi\u00e4r \u00e5sk\u00e5dliggjordes detta i en ups\u00e4ttning med starka k\u00e4nslouttryck som vred naturalismen mot det extrema.<\/p>\n

I centrum st\u00e5r Liselotte Lindeborgs Elise, den l\u00e4ttade \u00e4nkan som s\u00e5 uppenbart njuter av friheten fr\u00e5n f\u00f6rtryckaren. Hon tecknar skickligt rollportr\u00e4ttet av en i egna \u00f6gon sj\u00e4lvklart god person, trots anklagelser om motsatsen.<\/p>\n

Syskonen Fredrik och Gerda uppt\u00e4cker hemligheter, sanningar och l\u00f6gner. Maurits Elvingssons och Ann-Sofie Andersson Kerns t\u00e4ta fysiskt utspel f\u00f6rtydligar den verbala kampen, han \u00e4r en l\u00e5gande m\u00f6rk \u00e4ngel, hon \u00e4r en blek v\u00e5lnad.<\/p>\n

Patrik Voight gestaltar Gerdas man Axel som trott sig ingift i en v\u00e4lb\u00e4rgad familj men finner sig snuvad p\u00e5 pengarna och tvingas inta den d\u00f6des position.<\/p>\n

Att Strindberg var kvinnohatare \u00e4r en stark myt som fortlever trots, eller tack vare, bevis om motsatsen.<\/strong> (Ex-)hustruhatare \u2013 efter avslutade \u00e4ktenskap \u2013 \u00e4r kanske ett rimligare antagande, eller m\u00e4nniskoskildrare. Pelikanens<\/em> manus inneh\u00e5ller en del mots\u00e4gelser, om familjen haft en kokerska \u2013 Birgitta Agr\u00e9rs frispr\u00e5kiga Margret \u2013 hur kan d\u00e5 modern stulit \u00e5t sig av maten? Om f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e5kt p\u00e5 dyra utlandsresor med och utan sina barn, varf\u00f6r enbart lasta modern?<\/p>\n

Det vi ser av l\u00e4genheten \u00e4r ett stort rum med h\u00f6gt i tak, allts\u00e5 en v\u00e5ning fr\u00e5n f\u00f6rra sekelskiftet, en s\u00e5dan man g\u00e4rna bor fint i inne i centrala stan.<\/strong> Stilm\u00f6blerna, inklusive lampor, \u00e4r en karta \u00f6ver 1900-talet fr\u00e5n den n\u00e4tta salongsm\u00f6beln i bj\u00f6rk till den moderna k\u00f6ks\u00f6n. Kl\u00e4derna \u00e4r av det tidsm\u00e4ssigt obest\u00e4mbara slaget, senare h\u00e4lften av 1900-talet. Musiken sp\u00e4nner ocks\u00e5 den \u00f6ver ett brett spektrum.<\/p>\n

Pelikanen<\/em> \u00e4r v\u00e4lgjord och v\u00e4lspelad f\u00f6rest\u00e4llning med ett tema och ett slut som l\u00e4mnar ot\u00e4ck eftersmak. P\u00e5 hemv\u00e4g funderar jag vidare. Regiss\u00f6ren Hilmar J\u00f3nssons f\u00f6rra upps\u00e4ttning p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern var Enron<\/em>, ett spel om ett f\u00f6retags bedr\u00e4gliga uppg\u00e5ng och djupa fall.<\/p>\n

Kanske tr\u00e5darna \u00e4r f\u00f6r l\u00e5nga att dra men jag kan se familjen symbolisera 1900-talets rovdrift p\u00e5 v\u00e4rldens resurser. Det \u00e4r en t\u00f6md v\u00e4rld v\u00e5ra bestulna barn och barnbarn f\u00e5r \u00e4rva. St\u00e4lld till svars upprepar modern: ”Jag f\u00f6rst\u00e5r inte vad du menar”.<\/p>\n

Text: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto: Anders Kratz \/ \u00d6stg\u00f6tateatern<\/em><\/p>\n