{"id":8808,"date":"2013-01-28T12:57:48","date_gmt":"2013-01-28T11:57:48","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=8808"},"modified":"2013-11-22T20:37:14","modified_gmt":"2013-11-22T19:37:14","slug":"franck-rosenberg-och-martinu-strings-i-st-olai-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=8808","title":{"rendered":"Franck, Rosenberg och Martinu strings i S:t Olai (reportage)"},"content":{"rendered":"

\"Martinu<\/a><\/p>\n

Martinu strings spelade sk\u00f6n musik vid l\u00f6rdagens konsert i Sankt Olai kyrka i Norrk\u00f6ping.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4nniskor som vi, i en kultur som v\u00e5r<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r sant att jag har en personlig anknytning till Auschwitz.<\/strong> I stort sett hela min sl\u00e4kt f\u00f6rintades d\u00e4r. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar \u00f6verlevde.<\/p>\n

Journalisten och f\u00f6rfattaren G\u00f6ran Rosenberg har skrivit om sin uppv\u00e4xt och sina f\u00f6r\u00e4ldrar, kanske mest om sin far, i boken Ett kort uppeh\u00e5ll p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n Auschwitz<\/em>.<\/p>\n

Sankt Olai kyrka i Norrk\u00f6ping var n\u00e4ra nog fullsatt i den tidiga l\u00f6rdagskv\u00e4llen n\u00e4r G\u00f6ran Rosenberg talade om det farliga med gl\u00f6mskan, m\u00f6rkl\u00e4ggningen och bagatelliserandet av det som kom att kallas F\u00f6rintelsen. Det tog m\u00e5nga \u00e5r innan historien med dess fulla kraft kom i dagen. Maktm\u00e4nniskor ville inte avsl\u00f6ja sig. \u00d6verlevande f\u00f6rm\u00e5dde inte tala. M\u00e5nga vill inte lyssna, trodde inte det otroliga.<\/p>\n

Dessf\u00f6rinnan skissade Eskil Franck, \u00f6verintendent vid Forum f\u00f6r levande historia, inledningen till de m\u00f6rkaste \u00e5ren i Europas historia;<\/strong> hur ett valresultat \u00e5r 1933 f\u00f6rvred Tyskland fr\u00e5n att vara en demokrati till en full\u00f6dig totalit\u00e4r stat. Det tog \u00e5tta m\u00e5nader och inleddes med att Adolf Hitler fick riksdagen att anta en fullmaktslag som gjorde honom till diktator. D\u00e4refter b\u00f6rjade diskrimineringen, med b\u00f6rjan i urskiljande och slut i d\u00f6d och f\u00f6rintelse.<\/p>\n

Tyskland var inte annorlunda. Som G\u00f6ran Rosenberg sade:
\n\u2013 M\u00e4nniskor ungef\u00e4r som vi, i en kultur ungef\u00e4r som v\u00e5r.<\/p>\n

Mot de tunga orden st\u00e4lldes musiken. <\/strong>Str\u00e5ksymfonikerna Martinu strings fr\u00e5n Prag ledda av Norrk\u00f6pingsviolinisten Jaroslav Sonsky gav en mycket uppskattad konsert. Schuberts str\u00e5kkvartett D\u00f6den och flickan <\/em>av v\u00e4xlade mellan dansanta tong\u00e5ngar och mer dramatiska. Symfonikerna, knappt ett dussin str\u00e5kar, hade en osedvanligt mjuk ton konserten igenom.<\/p>\n

Pianosolisten Sylvaine Wiart medverkade i Debussys Danses sacr\u00e9e et profane<\/em> som hon inledde med brutna ackord, dr\u00f6mska och dr\u00f6jande. Str\u00e5karna m\u00f6tte temat och snart blev det som en v\u00e5gors lek vid stranden, skickligt spelat och samtidigt djupt ber\u00f6rande.<\/p>\n

Konserten avslutades med Sjostakovitj Kammarsymfoni opus 110 som komposit\u00f6ren till\u00e4gnade andra v\u00e4rldskrigens offer.<\/strong> Detta sorgekv\u00e4de g\u00f6r omtag med hela och halva toner som kl\u00e4ttrar uppf\u00f6r stegar men alltid v\u00e4nder ner\u00e5t. Genom signaler av flykt och fara h\u00f6rs individuella r\u00f6ster som aldrig tystnar i ett verk som v\u00e4xer sig allt st\u00f6rre.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n