{"id":8892,"date":"2013-02-04T09:27:02","date_gmt":"2013-02-04T08:27:02","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=8892"},"modified":"2013-11-22T20:30:50","modified_gmt":"2013-11-22T19:30:50","slug":"anglar-i-amerika-pa-ostgotateatern-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=8892","title":{"rendered":"\u00c4nglar i Amerika p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern (recension)"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/8443169337\/\" title=\"Sjukbes\u00f6k. Kyri Sj\u00f6man, Pontus Pl\u00e6nge och \u00c4ngeln. by Kultursidan, on Flickr\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/farm9.staticflickr.com\/8352\/8443169337_258e257875.jpg\" width=\"500\" height=\"332\" alt=\"Sjukbes\u00f6k. Kyri Sj\u00f6man, Pontus Pl\u00e6nge och \u00c4ngeln.\"><\/a><\/p>\n<p><em>Sjukbes\u00f6k. Kyri Sj\u00f6mans Hanna Pitt och Pontus Pl\u00e6nges Prior Walter m\u00f6ts genom f\u00f6rdomarna. I bakgrunden avvaktar \u00c4ngeln, spelad av Ther\u00e9se Angleflod.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Ingenting \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n livet<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Vad \u00e4r det att vara homosexuell? <\/strong>Inte \u00e4r det att vara man och ha sex med andra m\u00e4n, nej, det tycker i alla fall inte den m\u00e4ktige advokaten Roy M. Cohn (Richard Carlsohn). Han anser att homosexuella \u00e4r svaga och ynkliga m\u00e4nniskor utan makt, och det kan han verkligen inte identifiera sig sj\u00e4lv med. Inte ens n\u00e4r han blir sjuk. D\u00e5 f\u00e5r sjukdomen kallas n\u00e5gonting annat \u2013 bara inte HIV eller AIDS.<\/p>\n<p>Harper Amaty Pitt (Marika Strand) \u00e4r en k\u00e4rlekst\u00f6rstande gift kvinna som st\u00e4ndigt flyr sin tomma vardag med hj\u00e4lp av valium. I hallucinationernas v\u00e4rld kan vad som helst h\u00e4nda; hon kan resa bort till en annan kontinent eller bara talas vid med de mest ov\u00e4ntade personerna \u2013 allt s\u00e5dant som hon annars inte skulle v\u00e5ga g\u00f6ra. Harper \u00e4r n\u00e4mligen trygg f\u00e5nge i ensamheten, samtidigt som hon desperat \u00f6nskar att den \u00e4kta maken ska se och r\u00e4dda henne. Men kan han det?<\/p>\n<p>Joseph Porter Pitt (Tobias Almborg) \u00e4r mormonen med den missn\u00f6jda, psykiskt instabila hustrun. Trots att hon mest bara gn\u00e4ller och h\u00e5ller honom tillbaka kan hon vara den enda som n\u00e5gonsin har \u00e4lskat honom. D\u00e4rf\u00f6r kan han bara inte \u00f6verge henne \u2013 men kanske m\u00e5ste han?<\/p>\n<p><strong>Tony Kushners pj\u00e4ssvit <em>\u00c4nglar i Amerika <\/em>st\u00e4ller fr\u00e5gor om vad det \u00e4r att vara en ansvarstagande m\u00e4nniska. <\/strong>Kan man vara vid liv utan att leva l\u00e4ngre \u00e4n vad man kan vara sjuk utan att d\u00f6 \u2013 och vad \u00e4r d\u00e5 skillnaden mellan de tv\u00e5 alternativen? Finns det en skillnad?<\/p>\n<p>Roy M. Cohn s\u00e4ger: \u201cJag \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att d\u00f6, f\u00f6r jag har levt och det kan inte bli v\u00e4rre \u00e4n s\u00e5.\u201d Humorn \u00e4r m\u00f6rk och vulg\u00e4r, och det finns m\u00e5nga mots\u00e4ttningar i rollernas viljor. \u00c5 ena sidan vill de utvecklas, \u00e5 andra sidan \u00e4r de r\u00e4dda f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. \u00c5 ena sidan vill de vara sina partners lojala, \u00e5 andra sidan vill de inte svika sig sj\u00e4lva. Samma konflikt hittas i livet kontra d\u00f6den. Ibland tycks ingenting kunna vara v\u00e4rre \u00e4n livet sj\u00e4lvt, men \u00e4nd\u00e5 finns d\u00e4r alltid en l\u00e4ngtan efter mer liv.<\/p>\n<p>K\u00e4rleken s\u00e4tts p\u00e5 prov n\u00e4r Prior Walter (Pontus Pl\u00e6nge) blir allt sjukare och pojkv\u00e4nnen Louis Ironson (Krister Kern) har sv\u00e5rare att hantera pl\u00e5gorna \u00e4n den sjuke sj\u00e4lv.<\/p>\n<p><strong>\u201dOm jag l\u00e4mnar dig och aldrig kommer tillbaka, kommer du att hata mig f\u00f6r alltid d\u00e5?\u201d fr\u00e5gar Louis. <\/strong>Det blir tyst och Prior pussar honom \u00f6mt. Sedan svarar han abrupt: \u201cJa.\u201d och det blir dags f\u00f6r n\u00e4sta scen.\u2028Scenbytena \u00e4r ofta skickligt gjorda. Skild handling v\u00e4vs samman i rapp, intressev\u00e4ckande dialog och olika karakt\u00e4rer hittar v\u00e4gar att m\u00f6tas \u2013 om inte i verkligheten s\u00e5 \u00e5tminstone i dr\u00f6mmen eller hallucinationen. Jag uppskattar s\u00e4rskilt scenen d\u00e4r den homosexuelle Prior och mormonen Harper ger varandra r\u00e5d. I vilsenheten som de har gemensamt ser de svaren s\u00e5 tydligt.<\/p>\n<p><strong>\u00c4ngeln (Ther\u00e9se Angleflod) \u00e4r b\u00e5de inlevelsefull och l\u00e4skig.<\/strong> Jag imponeras av hennes vingar men finner det \u00e4r bisarrt att hon ger folk orgasmer. Kroppen s\u00e4gs vara sj\u00e4lens lustg\u00e5rd, och jag undrar om det ocks\u00e5 \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som vi \u2013 vid tv\u00e5 olika tillf\u00e4llen \u2013 f\u00e5r se tv\u00e5 nakna kroppar p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateaterns scen.\u2028Den manliga kroppen visas framifr\u00e5n medan den kvinnliga endast syns fr\u00e5n sidan. Varf\u00f6r? Och tillf\u00f6r nakenheten egentligen speciellt mycket? Ibland upplever jag \u00e4ven sexsnacket som lite \u00f6verdrivet och tr\u00f6ttsamt. M\u00e5ste de allra gr\u00f6vsta orden anv\u00e4ndas bara f\u00f6r att provocera? Det \u00e4r replikerna som man minst anar ska komma som \u00e4r roligast.<\/p>\n<p><strong>B\u00e5de Kyri Sj\u00f6man och William Wahlstedt skiftar roller med olika k\u00f6nsidentitet med bravur. <\/strong>Men pj\u00e4sen handlar om s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara k\u00f6n och sexualitet. F\u00f6rdomar skildras och sanningar ifr\u00e5gas\u00e4tts. De fyra timmarna h\u00e5ller hj\u00e4rnan sysselsatt och forts\u00e4tter att v\u00e4cka tankar \u00e4ven efter att appl\u00e5derna har ebbat ut.<\/p>\n<p><em>Text: Melinda Reyes Hiltunen<br \/>\nFoto: Anders Kratz \/ \u00d6stg\u00f6tateatern<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>\n<h3>STORA TEATERN Norrk\u00f6ping<\/h3>\n<\/li>\n<li>2 februari \u2013 2 mars 2013<br \/>\n<strong>\u00c4nglar i Amerika<br \/>\n<\/strong>av Tony Kushner<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning: Nils Gredeby<br \/>\nRegi och bearbetning: Tereza Andersson<br \/>\nScenografi och kostym: Ulrika Wedin<br \/>\nKomposit\u00f6r: Dan Andersson<br \/>\nProduktion: \u00d6stg\u00f6tateatern i Norrk\u00f6ping<\/p>\n<ul>\n<li>MEDVERKANDE<br \/>\nPontus\u00a0Pl\u00e6nge<br \/>\nKrister Kern<br \/>\nRichard Carlsohn<br \/>\nTobias Almborg<br \/>\nMarika Strand<br \/>\nKyri Sj\u00f6man<br \/>\nTher\u00e9se Angleflod<br \/>\nWilliam Wahlstedt<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\n\u00d6stg\u00f6tateatern <a title=\"\u00d6stg\u00f6tateatern\" href=\"http:\/\/www.ostgotateatern.se\" target=\"_blank\">hemsida\u2028<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>FLER BILDER FR\u00c5N F\u00d6REST\u00c4LLNINGEN \u2013 KLICKA<\/p>\n<p>[flickr-gallery mode=&#8221;photoset&#8221; photoset=&#8221;72157632682330353&#8243;]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING Ibland tycks ingenting kunna vara v\u00e4rre \u00e4n livet sj\u00e4lvt. Tereza Anderssons hyllade upps\u00e4ttning handlar om mer \u00e4n bara k\u00f6n och sexualitet. F\u00f6rdomar skildras och sanningar ifr\u00e5gas\u00e4tts. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=8892\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12],"class_list":["post-8892","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8892"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8892\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8892"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=8892"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=8892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}