{"id":9058,"date":"2013-02-16T19:51:56","date_gmt":"2013-02-16T18:51:56","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=9058"},"modified":"2013-11-13T14:06:07","modified_gmt":"2013-11-13T13:06:07","slug":"fragmentariskt-skuggspel-i-svart-vitt-och-blod-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=9058","title":{"rendered":"Fragmentariskt skuggspel i svart, vitt och blod (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Om<\/a><\/p>\n

Komplicerat f\u00f6rh\u00e5llande. Diego Rivera och Frida Kahlok det mexikanska konstn\u00e4rsparet, i rollerna Erik Dickens och Cecilia Falkebring.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00d6desbundna beg\u00e5vningar<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Svart, vitt och r\u00f6tt. Svart \u00e4r rummet med nio kuber, sittbara, b\u00e4rbara.<\/strong> Vita \u00e4r kl\u00e4derna, kl\u00e4nningar, skjortor, byxor. Blod \u00e4r r\u00f6tt.<\/p>\n

T\u00e4nk om\u2026 om man kunde sammanf\u00f6ra n\u00e5gra av historiens stora beg\u00e5vningar. T\u00e4nk om de m\u00f6ttes utan hinder av tidens flykt och rummets avst\u00e5nd. Vad skulle de ha att tala med varandra om? Vilka underverk skulle de inte kunna skapa?<\/p>\n

Som i pj\u00e4sen Om genier<\/em> av Anna M Nygren som i fredags hade urpremi\u00e4r p\u00e5 Teater Br\u00e5ddgatan 34. D\u00e4r l\u00e4r f\u00f6rfattaren och dramatikern Anne Charlotte Leffler k\u00e4nna ryska matematikern Sonja Kovalevsky och de planerar att skriva ihop. Faktiskt n\u00e5got som ocks\u00e5 skedde i verkligheten n\u00e4r Kovalevsky bosatte sig i Stockholm under sent 1800-tal.<\/p>\n

Det tycks som att Anne Charlotte Leffler skriver fram dem ur skuggorna, hon rafsar ivrigt p\u00e5 sitt skrivblock. <\/strong>Tio h\u00f6gt beg\u00e5vade personer som levde under och kring 1800-talet v\u00e4cks till liv och r\u00f6r sig i det svarta rummet. Allteftersom bekantar de sig n\u00e5got med varandra. D\u00e4r \u00e4r de tre syskonen Sitwell, paret Kovalevsky, Frida Kahlo med maken Diego Rivera, tillsammans med mor och dotter Mary Wollstonecraft, den yngre mer k\u00e4nd som Mary Shelley.<\/p>\n

Men de hinner knappt mer \u00e4n komma fram ur skuggorna f\u00f6rr\u00e4n de b\u00e4r blod p\u00e5 sina h\u00e4nder. Huruvida personerna \u00e4r genier \u00e4r en sak som vi knappast f\u00e5r se n\u00e5gra tecken av, att de lider av egna och andras g\u00e4rningar \u00e4r s\u00e5 mycket tydligare. Frida Kahlos sm\u00e4rtor, den mexikanska konstn\u00e4ren var tidvis s\u00e4ngliggande, Mary Shelleys f\u00f6delse som orsakade hennes mors d\u00f6d.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Frida Nystr\u00f6m har byggt omv\u00e4xlande scenerier i den svarta rymden d\u00e4r ljuset ibland lyser s\u00e5 sparsamt.<\/strong> Ibland \u00e4r bara de tv\u00e5 tre personer med repliker p\u00e5 scenen. Ibland \u00e4r alla p\u00e5 plats, \u00e4ven om de s\u00e4llan f\u00e5r syn p\u00e5 varandra. Ingen historia ber\u00e4ttas till fullo, vi f\u00e5r bara ta del av f\u00f6rbiflygande fragment.<\/p>\n

Kvartersteaterns sk\u00e5despelare \u00e4r amat\u00f6rer, flera av dem mycket erfarna. De ger sina \u00f6desbundna rollfigurer \u2013 de \u00e4r ju d\u00f6da \u2013 starka uttryck. Mons Gregemarks deprimerade Vladimir Kovalevsky, en g\u00e5ng Charles Darwins favoritelev, numera utblottad, \u00e4r en av mina favoriter. En annan \u00e4r Agnes Lundins inom sig alltmer rasande Mary Shelley.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen r\u00f6r sig p\u00e5 flera plan.<\/strong> Ett \u00e4r att tolka den skrivande Anne Charlotte Leffler som pj\u00e4sdramatikerns alter ego och f\u00f6rest\u00e4llningen som en visualisering av hennes egna fantasier \u2013 vilket ju all teater \u00e4r p\u00e5 sitt s\u00e4tt. Ett annat plan \u00e4r diskussionen om detta att vara m\u00e4nniska.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r ingen kvinna. Jag \u00e4r m\u00e4nniska, s\u00e4ger Frida Kahlo, f\u00f6dd 1907.
\n\u2013 Men jag \u00e4r kvinna och jag har r\u00e4ttigheter, svarar stolt Mary Wollstonecraft, f\u00f6dd 1759.<\/p>\n

\u00c5ngesten, som flera av dem delar, var och en i sin ensamhet, ser jag som ett allm\u00e4nm\u00e4nskligt arvegods.<\/strong> Inte f\u00f6runnat geniet, vars kult h\u00f6rde 1800-talet till, inte f\u00f6runnat mannen. Anna M Nygren plockar inga l\u00e4ttk\u00f6pta genuspo\u00e4ng.<\/p>\n

Ett alltmer desperat, nedblodat och h\u00f6gst upplyftande sk\u00e5despel.<\/p>\n

Text: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto: Sebastian Estay<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n