{"id":9205,"date":"2013-03-02T14:45:26","date_gmt":"2013-03-02T13:45:26","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=9205"},"modified":"2013-10-21T17:39:01","modified_gmt":"2013-10-21T16:39:01","slug":"hemlos-lek-i-klassrummen-med-ung-scen-ost-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=9205","title":{"rendered":"Heml\u00f6s lek i klassrummen med Ung scen \u00f6st (reportage)"},"content":{"rendered":"

\"Lek<\/a><\/p>\n

Hembygge. Att bygga en koja att krypa in i \u00e4r en grundl\u00e4ggande lek som n\u00e4stan alla barn leker.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dNu m\u00e5ste vi flytta igen\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Alla barnen sitter redan i en stor ring p\u00e5 golvet n\u00e4r ocks\u00e5 jag f\u00e5r en sittplats och en ficklampa i handen.<\/strong> Alla lyser vi p\u00e5 en h\u00f6g med stora klossar i mitten. Klossarna r\u00f6r p\u00e5 sig och v\u00e4lter n\u00e4r Ann-Sofie kryper fram.<\/p>\n

Ung scen \u00f6st g\u00e4star en etta, eller r\u00e4ttare sagt en halv etta, i Oxelbergsskolan i Norrrk\u00f6ping med f\u00f6rest\u00e4llningen Om vi kunde g\u00e5 hem till mig<\/em>. Den andra halvan av f\u00f6rstaklassen s\u00e5g f\u00f6rest\u00e4llningen tidigare p\u00e5 dagen, nu \u00e4r det klasskamraternas tur.<\/p>\n

Den yttre handlingen i det dunkla klassrummet \u00e4r enkel: de tv\u00e5 sk\u00e5despelarna bygger ett hem med de stora klossarna, bos\u00e4tter sig och flyttar igen. Replikskiftena p\u00e5 den niv\u00e5n \u00e4r enkla och \u00e5terkommande: \u201dV\u00e4lkommen hem!\u201d, \u201dBor vi h\u00e4r nu?\u201d, \u201dVet inte.\u201d och \u201dNu m\u00e5ste vi flytta igen.\u201d Det \u00e4r som en lek. Det \u00e4r en lek, fast de som leker \u00e4r stora och de stora klossarna \u00e4r kl\u00e4dda med guldiga tyger i olika m\u00f6nster.<\/p>\n

Skoleleverna, som f\u00f6rst varit artigt tysta och iakttagande, engagerar sig allt mer. \u201dSka ni bygga en igloo?\u201d, ropar n\u00e5gon.<\/p>\n

Gradvis utvecklas f\u00f6rest\u00e4llningen, trots en vaghet st\u00e5r det allt klarare att den handlar om hemmet som id\u00e9. <\/strong>F\u00f6r mitt i byggandet flyter poetiska textstycken in. \u201dSom att ibland k\u00e4nns det som att l\u00e4gga sig i en varm matta\u201d, s\u00e4ger sk\u00e5despelaren Ann-Sofe Andersson Kern till kollegan och lekkamraten Maurits Elvingsson.<\/p>\n

Hemmet som id\u00e9 har inte ett sj\u00e4lvklart inneh\u00e5ll, men \u00e4r fullt av m\u00f6jliga tolkningar. Det g\u00f6r allt byggande och raserande klart f\u00f6r publiken som vid det h\u00e4r laget har f\u00e5tt ta steget in i ringen och f\u00e5r sitta p\u00e5 en utvald kloss, blunda och fantisera. \u201dV\u00e4lj en kroppsdel du tycker om.\u201d<\/p>\n

Det kanske \u00e4r just h\u00e4r som barnr\u00f6sterna b\u00f6rjar komma in, de som uttalar samma poetiska textstycken som sk\u00e5despelarna. Det d\u00e4r om mattan som v\u00e4rmer n\u00e4r man st\u00e5r utanf\u00f6r och tittar in, den v\u00e4rmer bara man har fantasi nog att k\u00e4nna den. Eller den om kylsk\u00e5pet som \u00e4r fullt med korv, som man kan \u00e4ta om man bara\u2026 \u201dom vi kunde g\u00e5 hem till mig\u201d.<\/p>\n

F\u00f6r vad \u00e4r ett hem?<\/strong> Kan det vara blommor eller ett godisrum eller kanske en 100 meter l\u00e5ng g\u00e5ng. Det kan vara sl\u00e4ktingar. Eller ett rum med en d\u00f6rr man sj\u00e4lv best\u00e4mmer \u00f6ver. Eller bara en fantasi som skyddar n\u00e4r verkligheten \u00e4r f\u00f6r kall? Sk\u00e5despelarna \u00f6ppnar, utan att tvinga eleverna till n\u00e5got, f\u00f6r att den som har egen erfarenhet av fattigdom, flykt eller heml\u00f6shet ska k\u00e4nna igen sig. F\u00f6r andra blir det en vanlig lek.<\/p>\n

H\u00e4r p\u00e5 Oxelbergsskolan fyller barnen i n\u00e4sta lek hemmet med badkar, ugn och tv-spel, s\u00e4ng, skrivbord och medicinsk\u00e5p. Som sk\u00e5despelarna anv\u00e4nder i en ny lek.<\/p>\n

Nu har klossarna blivit en h\u00f6g mur som st\u00e4nger in oss, m\u00e5nga barn och n\u00e5gra vuxna i ett tr\u00e5ngt h\u00f6rn. Barnen i klassen \u00e4r vaket uppm\u00e4rksamma, trots f\u00f6rest\u00e4llningens minst sagt vaga icke-teater-intrig. Men det \u00e4r ju samtidigt en lek och lek \u00e4r barn oftast hemma i.<\/p>\n

Snart f\u00e5r klassen rasera och bygga en sista g\u00e5ng, till musik och n\u00e5gra pojkar skakar loss med moves h\u00e4mtade fr\u00e5n streetdance. Alla f\u00e5r ett programblad, ett kartongark som kan vikas och bli en byggkloss.<\/p>\n

Det fanns en autencitet i barnr\u00f6sterna vi h\u00f6rde, som om det verkligen var deras egna ber\u00e4ttelser och dr\u00f6mmar.<\/strong> Men just f\u00f6r att de inte stakar sig f\u00e5r jag samtidigt k\u00e4nslan av att det \u00e4r f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r jag som skrivit texterna, svarar regiss\u00f6ren Nasim Aghili p\u00e5 min fr\u00e5ga efter f\u00f6rest\u00e4llningen och f\u00f6rklarar att man anlitat barnsk\u00e5despelare.<\/p>\n

N\u00e5gra r\u00f6ster har ocks\u00e5 h\u00e4mtats fr\u00e5n Matteusskolan i Norrk\u00f6ping. F\u00f6rest\u00e4llningen har n\u00e4mligen v\u00e4xt fram i samspel med eleverna i klass IK 3-6 p\u00e5 Matteusskolan. Ung scen \u00f6st har ocks\u00e5 satt samman ett pedagogiskt paket som skolorna kan anv\u00e4nda. F\u00f6rest\u00e4llningen spelas som klassrumsteater i hela l\u00e4net.
\nText: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto: Markus G\u00e5rder<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n