{"id":9785,"date":"2013-04-19T19:27:45","date_gmt":"2013-04-19T18:27:45","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=9785"},"modified":"2013-07-29T13:38:01","modified_gmt":"2013-07-29T12:38:01","slug":"kanslans-skulptur-och-en-hemvandare-pa-kronan-reportage","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=9785","title":{"rendered":"K\u00e4nslans skulptur och en hemv\u00e4ndare p\u00e5 Kronan (reportage)"},"content":{"rendered":"

\"Peter<\/a><\/p>\n

Hemv\u00e4ndare. Peter Svensson tillh\u00f6rde den kreativa sektorn i 1970-talets Norrk\u00f6ping. Nu st\u00e4ller han ut p\u00e5 Kronan.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vitt och svart framkallat<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Karin Lindblom och Peter Svensson har intagit Galleri Kronan \u2013 hon framkallar det vita, han det svarta. <\/strong>Kontrasterna \u00e4r stora mellan hennes keramiska skulptur och hans fotografi.<\/p>\n

\u2013 13 bilder. N\u00e4r jag fick veta att vernissagen var 13 april klockan 13 2013 och p\u00e5 Tr\u00e4dg\u00e5rdsgatan 13, s\u00e5 var det sj\u00e4lvklart. <\/strong>Peter Svensson har s\u00e5llat h\u00e5rt bland sina foton f\u00f6r att vaska fram det viktigaste till just den h\u00e4r utst\u00e4llningen i Lilla galleriet, det mindre utst\u00e4llningsrummet.<\/p>\n

Motiven skiftar \u2013 byggnader, m\u00e4nniskor, en leksak \u2013 men koloriten h\u00e5ller ihop utst\u00e4llningen. Fotografierna \u00e4r svartvita, eller n\u00e4stintill svartvita, eller kanske man ska s\u00e4ga att de \u00e4r svarta, det ljusa framtr\u00e4der ur det m\u00f6rka. Allteftersom orienterar jag mig i utst\u00e4llningen med Peter Svenssons hj\u00e4lp. Utst\u00e4llningen \u00e4r svaret p\u00e5 fr\u00e5gan: \u201dOm du bara fick ta med dig 13 bilder ur hela ditt livs bildskatt, vilka skulle det d\u00e5 vara?\u201d<\/p>\n

Han har inte med sig bilderna fr\u00e5n den stora dokument\u00e4rfotoutst\u00e4llningen om sj\u00f6m\u00e4n, som han visade p\u00e5 Arbetets museum 2005.<\/strong> Men d\u00e4r finns en liten blinkning till projektet som p\u00e5gick under l\u00e5ng tid, en sex sju \u00e5r.<\/p>\n

Mer \u00e4n n\u00e5got \u00e4r utst\u00e4llningen ett avstamp, ber\u00e4ttar i ordknappa kapitel om killen (sliten tr\u00e4leksak) fr\u00e5n Norrk\u00f6ping (slitet murtegel speglat i Str\u00f6mmen), som flyttade till G\u00f6teborg (sliten hus och en vindlande trappa), reste till Barcelona (slitet hus) och London (flera olika motiv, \u00e5tminstone ett slitet!).<\/p>\n

Kanske har fotografen en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r det som varit i bruk l\u00e4nge och sjunkit under turistisk niv\u00e5. Kanske han k\u00e4nner sig hemma d\u00e4r. Med kamerans hj\u00e4lp binder han samman platserna, det blir en ber\u00e4ttelse som b\u00e5de handlar om personen men ocks\u00e5 om Europa. Varning utf\u00e4rdas: Nothing is real<\/em>, st\u00e5r det p\u00e5 en skylt p\u00e5 ett hus i London.<\/p>\n

D\u00e4r finns ocks\u00e5 en kvinna, ett barn.<\/strong> S\u00e5 n\u00e4ra att bara den som k\u00e4nner dem vet. S\u00e5 n\u00e4ra att de kunde vara \u00e4lskade av andra.<\/p>\n

En triptyk \u2013 tre bilder i en \u2013 visar en dansare framf\u00f6r en mur. Han \u00e4r suddig i sina snabba r\u00f6relser. Muren kunde vara n\u00e5gonstans i London eller New York. Det \u00e4r fr\u00e5n R\u00f6da sten i G\u00f6teborg. Ett konstens palats.<\/p>\n

Peter Svensson \u00e5terkommer till Norrk\u00f6ping senare, d\u00e5 till NP33.<\/p>\n

[flickr]http:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/8660336922\/[\/flickr]<\/p>\n

Karin Lindbloms skulpturer \u00e4r vita i en svag gr\u00e5 ton, gjorda f\u00f6r skuggspel.<\/strong> Stengodslera: mjuk, sl\u00e4t och \u00e4lskad. Samtidigt disciplinerad: vit, kvadratisk \/ rektangul\u00e4r, kompetent. Stora \u2013 kan man g\u00e4rna till\u00e4gga.<\/p>\n

\u2013 Man f\u00f6rh\u00e5ller sig till formatet som en skulptur f\u00f6rh\u00e5ller sig till sig sj\u00e4lv, s\u00e4ger hon p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att jag m\u00e5ste s\u00e4tta ut ett utropstecken i mina anteckningar.<\/p>\n

Storlek \u00e4r en kvalitet och h\u00e4r \u00e4r flera av hennes verk s\u00e5 stora att man undrar hur det \u00e4r m\u00f6jligt. Hon s\u00e5gar itu de torkade verken innan de br\u00e4nns och s\u00e4tter ihop dem efter\u00e5t, det g\u00e5r, med mycket klister, h\u00e4rdning och spackel.<\/p>\n

Skulpt\u00f6ren har arbetat mycket med konst i offentliga utrymmen.<\/strong> Hon tycker om st\u00e4llen d\u00e4r ljuset och d\u00e4rmed \u00e4ven m\u00f6rkret \u2013 skuggan \u2013 kan vandra och f\u00e5r spela \u00f6ver verkens ytor, \u00f6ver berg och dalar. De former hon skapar, smeker fram i leran, blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte bara former i sig utan medverkar i ett fortsatt konstverk utanf\u00f6r hennes kontroll.<\/p>\n

Kvadrater \u2013 antingen stora eller m\u00e5nga \u2013 med mjuka gropar, rektanglar, g\u00e4rna helt l\u00e5ngsmala, med djupa sk\u00e5ror eller h\u00f6jda ryggar. Det stora rummet \u00e4r som en plats f\u00f6r stilla meditation. Jag saknar bar ett porlande vatten i den stora mjuka kvadraten p\u00e5 golvet.<\/p>\n

I galleriets inre rum ryms h\u00e5ligheterna. Varv p\u00e5 varv (\u201dJag har en grundid\u00e9, som jag utforskar i materialet.\u201d) som i en blomma eller i en \u00f6ronvindling. Stora vaser med ihopkl\u00e4mda kanter, ocks\u00e5 de med former som h\u00e4mtade fr\u00e5n naturen. Bredvid den st\u00f6rsta blir Karin Lindblom en Tummelisa.<\/p>\n

Text: Ann-Charlotte Sandelin
\nFoto Robert Betts
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n