• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Östergötlands museums skattkammare


Gravgåvor? Ljussättningen på urnorna ger en mystisk stämning. Det ska kännas som att komma in i en pyramid, så vill Östergötlands museum ha den nya, delvis permanenta, utställningen.

 

”Ska kännas som att komma in i en pyramid”

 

LINKÖPING Samlandets skatter. ”Österlandets skatter” är sedan december 2016 en av Östergötlands museums permanenta utställningar. De orientaliska föremålen har donerats till museet, men inte utan att väcka kontrovers.

– Man har kommit fram till att föremålen togs hit lagligt, säger museipedagog och utställningssamordnare Lena Lindgren.

 

Lena Lindgren om Otto Smith
Samlarens historia. Lena Lindgren kan berätta om Ottto Smith vars egyptiska föremålssamling skänktes till Östergötlands museum.

 

Vid invigningen av ”Österlandets skatter” i december 2016 fokuserade Östgöta Correspondenten på Otto Smiths omstridda egyptiska samling. Otto Smith (1864–1935) började sitt samlande redan i 10-årsåldern, men intresserade sig från början för antika och svenska mynt samt äldre böcker – så kallade inkunabler från tiden före Gutenberg. Under resor till Egypten på 1920-talet var han både med vid utgrävningar och köpte föremål från lokala antikvitetshandlare.

De egyptiska föremålen skänktes till Östergötlands museum av Smiths svärson 1959. Men 2004 ville släktingar ha tillbaka dem och en juridisk tvist uppstod. När även Egyptens ambassadör hörde av sig 2009 tillsattes en utredning av Riksantikvarieämbetet. De kom fram till att föremålen fick stanna på länsmuseet.

– I dag är läget helt annat än på Otto Smiths tid. De hade andra regler att förhålla sig till i tullen då, kommenterar Lena Lindgren, och lyfter även fler argument än de rent lagliga för att föremålen faktiskt är på rätt plats.

– Det finns massor av likadana föremål i Egypten, inget här är helt unikt, och vi har ett annat klimat att förvara dem i. Med tanke på till exempel arabiska våren och terrorism kan man också tycka att det är bra att inte allt finns på samma ställe.

 

Tutankhamons stol i verkstaden
Installation. Thomas Temptes ”Den egyptiska snickarens verkstad” med en rekonstruktion av farao Tutankhamons stol med lejontassar.

 

I utställningens första rum, en trappa upp på museet, möts vi av en installation med namnet ”Den egyptiska snickarens verkstad”. Förenklat uttryckt ser vi en sandlåda där något slags bygge verkar pågå. Upphovsman till verket är konstnären och konstsnickaren Thomas Tempte, som arbetat utifrån antika egyptiska förebilder, såsom reliefer. Rekonstruktionen av faraon Tutankhamons stol är central i verket – och Lena Lindgren riktar uppmärksamheten mot stolsbenens lejontassar.

– När vurmen för egyptologin kom, kring när Howard Carter upptäckte Tutankhamons grav 1922, var det många som ville ha sådana, säger hon.

Bland annat Thomas Temptes installation kommer att flyttas till museets magasin framöver, inför en del av utställningen ”Lena Cronqvist: måleri och skulptur 1993–2017” som tar över rummet i maj. Men de två följande rummen blir kvar med ”Österlandets skatter”.

I det tredje finns en heltäckningsmatta med floden Nilens mönster.
– Nilen gav ett överskott som gjorde att man kunde fokusera på alla de här andra sakerna, säger Lena Lindgren, men poängterar att det mest är de rikas historia som berättas här.

 

Nefertiti
Solens son. Den lilla plattan visar farao Echnaton och hans drottning Nefertiti, vars huvud ses på hyllan.

 

– Vi har velat att det nästan ska kännas som att komma in i en pyramid i det här rummet, säger hon.

Och så känns det nog faktiskt. Ljuset är dämpat och montrarna har namn som till exempel ”Döden – det viktigaste i livet” och ”Hieroglyfernas gåta”. Stämningen är mystisk, på gränsen till kuslig – men fascinerande. I montern som har sin tyngdpunkt på egyptiernas dödsritualer finns en liten krokodilmumie, inlånad från Medelhavsmuseet i Stockholm. Heliga djur fick ofta följa med i gravarna. Så vad var det som gjorde att krokodilen ansågs helig?

– Den var farlig, förklarar Lena Lindgren.

I gravarna brukade också bilder finnas, på sådant som ansågs viktigt att ha med i det fortsatta livet. För i det forntida Egypten trodde man att ”om du ritar något så blir det så”, berättar Lena Lindgren. Mycket handlade också om att bli ihågkommen.

– Nästan allt som hade med den kvinnliga faraon Hatshepsut att göra suddades bort av hennes efterträdare. Man kan se det som att det var ”jag har funnits”-monument, och när de inte fanns längre var det som om Hatshepsut aldrig hade funnits.

Projektledare för utställningen var den numera pensionerade Marietta Douglas, som arbetat på museet sedan 1985. Lena Lindgren, som i sin tur arbetat här sedan december 2006, känner ofta att det finns så mycket att lära om egyptologi att hon önskar att hon hade börjat mycket tidigare.

– Det finns så oerhört mycket att sätta sig in i att man nästan borde ha börjat redan som spermie, skojar hon, med stor respekt för sin tidigare kollegas kunskap.

 

Kinesiska figurer
Sjöodjur. Fint detaljarbete i den japanska figurinen, en okimono, ur Ragnar Edlings samling.

 

På guidade turer med skolklasser finns många alternativ till infallsvinklar. Skolprogrammen är inte färdiga än, men hittills tycker Lena Lindgren att QR-koden som gör att man kan få fram utställningstexter och bilder även på mobilen har varit till hjälp.

– Det är svårt att samlas en hel klass framför ett litet glasfönster som detta, säger hon vid de japanska mycket detaljerade miniatyrskulpturerna som skänkts av Ragnar Edling. Då är det bättre att alla får gå omkring och titta lite själva för att sedan samlas för diskussion.

En fördel med det Digitala museet är också att man kan zooma in på bilder och se vissa saker ännu bättre, tycker Lena Lindgren. Men den rumsliga känslan av att faktiskt gå omkring i Dahlgrenssvitens salar och ha kulturarvet alldeles fysiskt nära uteblir förstås.

”Österlandets skatter” visar även föremål – bland annat porslin och metallredskap – från Kina och forna Persien, det vill säga länderna som i dag kallas Iran och Syrien. Museum har en skyldighet att visa upp donerade föremål, och en fråga som Lena Lindgren tycker aktualiseras är:

– Vad är det att vara en östgöte?

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Carl Adam Tillberg

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM Linköping

Permanent utställning
Invigd 15 december 2016
Österlandets skatter
Smithska samlingen m.fl.

Kommande visning 5 april 2017 kl. 17:30

 LÄNKAR
Tutankhamon Wikipedia
Howard Carter Wikipedia
Hatshepsut Wikipedia
Egyptisk samling får eget rum reportage Corren 17/12 2016
Egypten: Samlingen är vårt kulturarv reportage Sveriges Radio 21/1 2009
Östergötlands museum hemsida Facebook Instagram Österlandets skatter Digitalt museum

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.