• KULTUR-ANNONS



  • NYHETER

Broderisömnad – nutida stygn möter dåtid


Hemslöjd. Varje monter innehåller flera broderimönster från 1900-talets mitt. 

 

”Klipp bort det som är fult!”

 

RECENSION/NORRKÖPING Modernt och uppseendeväckande och ett nytt sätt att sy när det begav sig. Mönster från 1950 -60-talen möter Täcklebo Broderiakademis nyproducerade alster på Norrköpings Stadsmuseum. Broderiet som konstnärligt uttryck.

Längs fönsterväggen i Färgerisalen står montrarna. Varje monter innehåller flera broderimönster. Uppsydda och med färger från mitten av 1900-talet. Med titlar som Citron, Kråkslott och Tuppar för att nämna några.

Vid de stora industrifönstren hänger genomskinliga tygstycken med kortfattad tryckt information om formgivarna: Elsa Agélii, Satu (Saga) Carlsten, Ingrid Dessau, Ingrid Franzén, Kerstin Gavler, Inge Britt Gustafsson, Raine Navin, Ingrid Palm, Gunilla Schildt Stuart, Ingrid Skerfe-Nilsson samt Birgitta Werner-Johansson.

 

Broderiutställning
Lokalt. Sammanlagt visar Broderiakademin Östergötland upp 133 alster.

 

Mönstren är från slöjdarkivet Hemslöjden i Östergötland som då beställde från unga designers under 1950- och 60-talen. Man ville visa ett mer modernare sätt att sy och brodera, inleder Anette Kindahl, intendent på Norrköpings stadsmuseum.

Designen ansågs för den tiden väldigt modern och ganska uppseendeväckande. Syftet var att få upp ett förnyat intresse för sömnad. Ett annat sätt att sy. Slöjdarkivet finns numera i Östergötlands Museums samlingar som överlämnades 1971 av Hemslöjden efter en omorganisation.

– Egentligen är det två utställningar i en. Den här är utlånad från Östergötlands Länsmuseum i Linköping och turnerat hela landet med sista anhalt Norrköping, fortsätter Anette och visar salen med de uppställda montrarna.

Sedan 2015 har utställningen turnerat tillsammans med alster från lokala avdelningar i föreningen Täcklebo Broderiakademi, BRAK. Sammanlagt, här i Norrköping, visar medlemmarna ur Broderiakademin Östergötland upp 133 alster av 27 brodöser.

 

Kråkslott Elsa Agélii
Kråkslottet. Av Broderiakademins grundare Elsa Agélii.

 

Föreningen grundades av designern Elsa Agélii år 1993. Täcklebo är ett ortsnamn där Elsa Agélii lär ha varit bosatt ett tag och namnet Broderiakademi togs för att ge sällskapet en högre status. Den sammanhållande länken är intresset för fritt broderi. Föreningen arbetar för att hitta nya sammanhang att uppvisa broderiet, som konstnärligt uttryck.

På ett större podium står skyltdockor på rad. Iklädda broderade klädesplagg. En jacka med inspiration från medeltida motiv av Lillemor Johansson och en kappa av Karin Rydell hopsydd med olika tygbitar väcker habegär. Den fint broderade ensemblen av Metta Nordin, och de sjuttiotalsinspirerade plaggen av Lena Djurström och Marianne Hällebom framkallar intresset av att se mera.

– Hittills har utställningen varit mycket välbesökt, informerar Christina Tenselius medlem i BRAK.

Längs väggar och på podier ses broderisömnad i många inspirerande former: Ett stygn här. Eller där. Hopsatta med klippta tygbitar. Sömnad med små fina linjer som i Kerstin Sapires alster, eller Elisabeth Wiman och Kerstin Jakobsson – vilkas verk är sydda med olika tunna material i lager på lagerprincipen.

 

Christina Tenselius
Politisk protest. Det kanske går att bygga hus utan massa krusiduller.

 

Tredimensionella arbeten av bland annat Christina Tenselius, Yvonne Oscarsson och Lena Edgar. Panta mera – Eva Fälth har återanvänt aluminiumburkar och flera av brodöserna har använt sig av ull i varierade former eller underlag som Kicki Haneskog och Åsa Rasmussen.

Ljusår från monogramsömnad med korsstygn på hemtextilier eller bonader. Broderiakademin bjuder på fritt skapande i sömnad med inslag av mixed media.

– Borta vid fönstren står en utställning planerad i minsta detalj, mycket strikt, medan våra alster är fullständigt ur djupet av vårt innersta, sytt utan mönster, berättar Christina Tenselius.

Christina bidrar bland annat med tredimensionella verk av hus i tovad ull. Husen gjordes lite i politisk protest. Att det kanske går att bygga utan en massa krusiduller, som balkonger, dyra fasader, till en billigare penning.

 

Skylltdockor
Uppklädda skyltdockor. Fem konstnärer har gjort ett klädesplagg var. 

 

Ordet broderi lär ursprungligen komma från franskan och under medeltiden utsmyckades tapeter, finare textilier och kläder för kyrka, adel och kungligheter med broderier. Materialet som användes var linne, siden eller sammet. Metalltrådar, pärlor och juveler kunde sys in i mönstren.

Vid senare tid spreds sömnad mer för dekoration av mindre föremål till hemmen som kuddar och dukar. En av de mer kända namnen, är den engelske designern William Morris som formgivit över 600 olika mönster för tapeter, textilier och broderier och finns att köpa än idag.

Ett stort arbetsbord med färgglad broderitråd och varierade tygunderlag inbjuder alla besökare att prova på. Under lördagar mellan klockan 13.00 till 16.00 medverkar flera av Broderiakademins medlemmar i olika workshops under den pågående utställningen.

Vid en av dessa workshops fick Christina Tenselius frågan om hur man blir bra på att brodera, varpå hon svarade:

– Brodera, brodera, brodera! (Klipp bort det som är fult!)

© Text: Agneta Östlund
© Foto: Agneta Östlund och Östergötlands Museum

STADSMUSEET Norrköping

21 oktober 2017 – 25 februari 2018
Brodera mera
Konstutställning
Utställningen är ett samarbete med Östergötlands museum, Täcklebo Broderiakademins lokalgrupp i Östergötland, Östergötlands Hemslöjd och Folkuniversitetet.

LITTERATUR
Broderier från 50- och 60-talen författare Ann-Sofie Svansbo
Vatten och Öken, författare Elsa Agélii

LÄNKAR
Täcklebo Broderiakademi hemsida
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook

Tagged , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.