• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

In i världen med Super-Verklo (recension)

Sonja och Dino.

Tveksam. Sonja (Viktor Hedman) går in i spelvärlden när verkligheten är jobbig. Men någonting har hänt med Dino (Eva Carlsson). Nu vill han ha en kram.

 

”Jag är en krigare”

 

Trösklarna är låga till spelvärlden. Att lämna den kan vara betydligt svårare. Sonja får till slut hjälp av draken Superduperdino. Lilla Drama-labbet visar fantasins dubbla krafter i nya barnföreställningen Super-Verklo som hade premiär på Teater Bråddgatan 34 i söndags.

 


En annan vuxen. För Sonja är de läskiga och okända.

 

För Sonja är andra människor, särskilt vuxna, jobbiga. De säger ”hej” och vill att hon ska sitta vid barnbordet på kalaset. Det vill inte Sonja. Hon vill vara ifred och går undan. I ett rum hittar hon en tv och ett spel som är precis samma som hemma. Än en gång är Sonja i Supervärlden där hon kan springa, hoppa och flyga. ”Jag är en krigare”.

Också Dino, Superduperdino, är en krigare som kan springa, hoppa och flyga. Dino är en grön drake och Sonjas bästa vän.

Orden spel och spela rymmer många fenomen: musik, teater, bords- och tärningsspel och nu även digitala spel. Människan är som gjord för spel och spelen för människan. Spelet och leken talar till vår fantasi, inte att undra på att tv-spelens lysande rörliga bilder lockar så starkt. Och när nu föräldragenerationen är van vid spel har moralpaniken lagt sig.

För Sonja, med behov av en egen sfär och osäkerhet i att umgås med andra personer, är spelvärldens låga trösklar en lättnad. Här är hon välkommen – ”Alla tycker om mig!” – här kan hon styra och ställa. Däremot har hon svårt att komma ut därifrån. För verkligheten är både grå och skrämmande. Där är hon svag och tycker inte att hon känner någon, utom pappa. Hur gör man?

Till slut blir det Dino som hjälper henne, genom att ändra på spelets regler och visa att det är okej att vara svag och vilja ha en kram. Och därigenom får Sonja möjligheten att hitta sin väg till verkligheten.

 


Förlösande kram. Sonja hittar en ny väg till verkligheten med Dinos hjälp.

 

Lilla Drama-labbet har skapat en pjäs som fungerar på flera plan. Urpremiärens fokuserade barnpublik ser Sonja, Viktor Hedman spelar henne med en omedelbar självklarhet och ett rikt och tydligt känsloregister. Barnen ser Eva Carlssons Superduperdino, livs levande spelfigur, som är både tuff kompis och kramlängtande vän. De köper också Eva Carlssons lekfullt snabba rollväxlingar mellan flickan Mimmi och en rad av vuxna.

Vuxenpubliken ser hur ett barn med lekens och fantasins hjälp går igenom processen till nästa steg i den sociala utvecklingen. Dino blir ett övergångsobjekt, något som barn använt i alla tider.

Dramatikern Anna M Nygren skriver repliker så kortfattade att de öppnar rymder. Och både barn och vuxna kan uppskatta spelsekvensernas rörelsemönster som koreograferats av regissören Frida Nyström. En klok och vacker pjäs som på en och samma gång är poetisk och konkret.

Bakom Lilla Drama-labbet står personer från olika teatergrupper i Norrköping, samlade av initiativtagaren Eva Carlsson från Teater Pelikanen. Hon har också gjort den fina drakmasken i skimrande grönt och sytt övriga kostymer med hjälp av Gun Höög, mångårig medarbetare på Arbis. För scenografin, lekfulla tärningskuber och målade spelmotiv på fantasins blå fond, står konstnären Falah Alani.

Text och repetitionsfoto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

21 september 2014
Super-Verklo
Manus: Anna M Nygren
Regi: Frida Nyström
Scenografi: Falah Alani
Kostym: Eva Carlsson och Gun Höögh
Mask: Eva Carlsson
Teknik: Marcho Marchev
Prod: Lilla drama-labbet / Teater Pelikanen

MEDVERKANDE
Viktor Hedman och Eva Carlsson

LÄNKAR
Teater Bråddgatan 34 hemsida Facebook
Kvartersteatern hemsida Facebook
Revolverteatern hemsida Facebook
Teater Pelikanen hemsida Facebook
Lång process bakom Super-Verklo reportage Kultursidan.nu 19/9 2014

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.