• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Tecknarna vässar sina brutna pennor

Teckning av Randi Matland, Norge.
Trots allt! Demokrati, yttrandefrihet och multikultur skyddar mot extremism i alla dess former. Norska tecknaren Randi Matland i utställnigen Hurra för yttrandefriheten! på EWK-museet.

 

”Jag ska vara mer tydlig, mer modig”

 

”He drew first” (”Han drog/tecknade först”). Åter har en av EWK-museets pågående utställningar – Hurra för yttrandefriheten – fått tragisk aktualitet. Attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo har krävt 12 människoliv, tecknare, skrivande journalister och tidningens chefredaktör dog i kulregnet tillsammans med två poliser. Nyheten fyller tidningsspalter, Facebook och Instagram.

Satirtecknarna sluter leden. De vässar sina pennor och fyller på med nytt bläck i mänsklighetens tjänst. Norrköpingssatirikern Sahar Burhan lovar att bli både tydligare och modigare.

 


Clownen mot förtryckaren. Facebook och och bitska lilla Twitter som avslöjare av (egna) hemligheter.

 

En bra satirteckning fångar situationen i det berömda nötskalet, med eller utan text. Och gör det med humor. Satir riktar sig uppåt, mot makthavare och mot de som anser sig ha absolut rätt till sanningen. Satirens syfte är att få folk att skratta och att tänka. Den bästa satiren förstås av alla, dock inte av folk utan humor. Eller som EWK-museets intendent Carina Milde sade i en intervju i P4 Östergötland idag torsdag:

– Den som betraktar bilden tillför också något, och det kan man inte alltid belasta tecknaren för.

Tidigare på dagen intervjuades hon helt kort av Sveriges radios Kulturnytt och såg massmorden som en total kränkning av det fria ordet.

– Kommer man in på frågor som gäller religion och identitet så är det ju självklart en risk att människor tar illa vid sig, att man blir kränkt. Men det finns ju ingenting, någonsin, överhuvudtaget som kan ursäkta att ett attentat begås på det här sättet.

Jag hittar nättidningen BuzzFeed News insamlade satirteckningar från det senaste dygnet. I Frankrike och i världen har skickliga tecknare kommenterat dådet, var och en på sitt sätt. Uppgivenhet inför våldet är det sista man kan anklaga dem för, sorg ibland, men aldrig hat.

Satirikern Bernardo Erlich skriver, i sin kanske bästa teckning någonsin, på spanska att världen blivit så allvarlig att humor blivit ett riskyrke. Medan franska Lucille Clerc, vässar den brutna pennan som delats och blivit två.

Carlos Latuff i Middle East Monitor tänker ett steg till och varnar för attackens egentliga mål – majoriteten av muslimer som inte delar terroristernas åsikter. Målet är uppenbarligen konfrontation och radikalisering av samhället.

 


Hurra för yttrandefriheten! Utställningen på EWK-museet i Arbetets museum.

 

Redan för flera år sedan kommenterade EWK-museets Carina Milde hur flera av museets utställningar ofta fått oväntad aktualitet. Det mest kusliga var kanske när Libyens diktator Muammar al-Khadaffi dödades några timmar efter att en bild av honom hängts upp.

Utställningen Hurra för yttrandefriheten! invigdes redan i början av december och har stått en dryg månad, när det alltså händer igen. Med all icke önskvärd tydlighet understryker utställningen hur riskfyllt det kan vara att vilja få sina medmänniskor att skratta och att tänka på en och samma gång.

Hurra för yttrandefriheten! presenterar satirtecknare från olika länder som hotats, misshandlats, tvingats till exil, fängslats, mördats. Två av tecknarna har fått fristad i Norge där de kan fortsätta att teckna och publicera sina bilder. Här ses också bilder tecknade av norska kollegor. Som Randi Matlands rullgardin, där demokrati, yttrandefrihet och multikultur dras ner och lyfts fram medan extremism av alla slag försvinner ut i mörkret. Just idag känns det som det är tvärtom. Imorgon är en bättre dag.

Om ett par veckor föreläser poeten Faraj Bayrakdar och journalisten Houssam Itani på Arbetets museum. De har båda erfarenhet av att arbeta som skribenter i länder där yttrandefrihet inte är en självklarhet. Föreläsningen, som hålls på engelska, arrangeras i samband med utställningen.

 


Ska bli ännu modigare. Sahar Burhan är konstnär och satirtecknare.

 

I Norrköping bor konstnären Sahar Burhan som tillsammans med maken Saad Hajo. Paret lämnade Syrien för flera år sedan i opposition mot Syriens diktatur. Båda verkar som satirtecknare, bland annat för arabiskspråkiga nättidningen 24.ae som vill vara en fri tidning i motvikt till diktaturernas press. 24.ae har blivit ett andningshål och en möjlighet till försörjning för många satirtecknare.

Jag undrar om Sahar Burhan kommer att bli mer försiktig i sitt tecknande på grund av attacken på vänstertidningen Charlie Hebdo.

– Mitt svar är nej. Jag ska vara mer tydlig, mer modig, mer satirtecknare än målare… men aldrig försiktig om det betyder att hindra mig säga vad jag tro på på mitt eget sätt. Jag är konstnär. Pensel och penna är mina verktyg, säger Sahar Burhan.

Hon använder gärna ljusa färger i sina teckningar. Stilen växlar mellan realism och illustration, intrycket är att de är väl genomtänkta. Det är inte alltid jag i min svenska kontext förstår direkt, men så hör jag inte till målgruppen.

– Du märker kanske att jag har sällan kommentarer på mina satirteckningar, fortsätter Sahar Burhan. Jag tror att man kan säga mycket mer när man ritar än när man skriver. Jag menar att när du har till exempel en halv A4-sida kan du rita en satirteckning som kan säga mycket mer än en halv sida med text.

Charlie Hebdos startsida på internet saknar bild idag. I stället lyser de vita bokstäverna JE SUIS CHARLIE mot svart botten – de ord som genast blivit en stark hashtag #jesuischarlie. Under ligger en liten länk till en pdf, jag klickar på den och öppnar en lång rad översättningar: ”Ich bin Charlie”, ”I am Charlie”. Överst av alla språk står orden att läsa på arabiska.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Per Oddman

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

EWK-MUSEET, ARBETETS MUSEUM Norrköping

5 december 2014 – 26 april 2015
Hurra för Yttrandefriheten!

Utställning

PROGRAM
20/1 kl 18.00
Om kampen för det fria ordet (på engelska)
Faraj Bayrakdar, poet, och Houssam Itani, journalist.

LÄNKAR
Charlie Hedbo hemsida
24.ae satirsidan
Arbetets museum hemsida Facebook
BuzzFeed News hemsida
Arabspråkiga tidningars teckningar World.Mic
Carina Milde radiointervju
Det är tecknarna som är martyrerna krönika Kultursidan.nu 9/1 2015
Mot stereotypa bilder på Arbetets museum reportage Kultursidan.nu 13/7 2014
Carina Mildes tre första år med EWK reportage Kultursidan.nu 1/11 2011

Tagged , . Bookmark the permalink.