• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Moderna ”tyska” ekon i Immanuelskyrkan (recension)

Fyrhändigt.
Fyrhändigt. Mats Jansson och Yoriko Asahara inledde med Anders Flodins tonsättning av Gilgamesh-eposet.

 

Njutbar melodram med Christian Zell

 

Mats Jansson med sitt stora kunnande, teknik och auktoritet är definitivt en av de tio främsta pianisterna i landet och kan dessutom tala för styckena. Den moderna musik han framför i Immanuelskyrkan under tonsättarfestivalen Norrköpingsljud ligger långt från den högromantiska musik med Chopin och Schumann vi brukar förknippa med ”pianofortet”, som det brukar stå i klaverutdragen.

 

IMG_6818
Kunnig. Mats Jansson introducerade musiken.

 

Den stora 1800-talsmusiken, som ännu är den helt förhärskande i exempelvis filmmusiken, nämner dock Mats och den ekar mycket riktigt under kvällen, till exempel i Anders Flodins tonsättning av Gilgamesh-eposet, tillsammans med Bachs musik. Här spelade Mats Jansson med sin fru Yoriko Asahara, vars handskada gjorde sig påmind och hindrade henne från att delta ytterligare i konserten.

En fuga av Bengt-Göran Sköld låter förstås helt annorlunda mot en av Bach. Både Sköld och Lars-Åke Franke-Blom är dessutom inspirerade av den tyska expressionismen under 1900-talet, med bland andra Paul Hindemith i spetsen. De fyra ”gesterna” av Franke-Blom fick ett kraftfullt uruppförande av Jansson.

Det tyska inflytandet på musiken är alltså enormt även idag. Det sägs också att tyska män verksamma eller födda mellan 1770 och 1914 står för 70 procent av den musik som spelas i svenska konserthus. Peter Lindroth, den tredje komponisten för dagen, nämnde det i festivalens introduktion, och jag tror det stämmer. Själv skrev han Musical moments, säkert var de inspirerade av Schuberts Moments musicaux.

Gunnar Valkare tonsatte skräckfyllda scener från världskrigen (An die Spree). Men att tyskarna har kommit med mycket annat än krig och bisarra ideologier kan vara värt att tänka på, även om en sådan föga jämställd och ”mångfaldig” musikhistorisk tradition kan verka stötande för en modern sensibilitet. Tysk-österrikiskt ska det väl också vara egentligen, för vän av ordning.

 

IMG_6859
Melodram. Christian Zell läste En spelmans jordafärd, Dan Anderssons dikt som klätts i musikalisk dräkt.

 

Richard Johanssons Nocturner (”nattstycken”) gick också i romantisk anda à la Chopin. Det var både vackert och ganska dissonant – även om det är svårt att få dynamik i fyra långsamma satser. Lite ”upptempo” hade inte gjort ont.

Molly Telemans ”insektsstycken” om getingar och andra kryp stack (!) verkligen ut, en rad pittoreska historier och utmejslade bilder i tolvtonsteknik.

Avslutningen med läsning av Christian Zell från Östgötateatern med Josef Janssons senromantiskt ”smöriga” melodram En spelmans jordafärd gjorde slutet njutbart, något textförfattaren Dan Andersson inte fick uppleva.

Text: Lars Henriksson
Foto: Ann-Charlotte Sandelin

IMMANUELSKYRKAN Norrköping

30 maj 2015
Med flygeln i centrum

Konsert
Mats Jansson, piano
Yoriko Asahara, piano
Christian Zell, läsning
Inom ramen för Norrköpingsljud

PROGRAM
Anders Flodin: La Storia di Gilgamesh
Bengt-Göran Sköld: Preludium och fuga över en svensk folkvisa
Lars-Åke Franke-Blom: Gestures för piano
Richard Johansson: Tre Nocturner
Peter Lindroth: Musical Moments I och II
Gunnar Valkare: Tre bilder för piano
Molly Teleman: tolvtonsstycken om insekter
Josef Jonsson: En spelmans jordafärd (efter Dan Andersson), melodram

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

LÄNKAR
Norrköpingsljud hemsida Facebook
Sidén Hedmans molekylära musik recension Kultursidan.nu 31/5 2015
Kammarkören i kanonform i Hedvig recension Kultursidan.nu 31/5 2015
Norrköpingsljud öppnade med nya verk recension Kultursidan.nu 28/5 2015
Kompositörerna tar sig ton med festival reportage Kultursidan.nu 18/5 2015

Tagged , . Bookmark the permalink.

One Response to Moderna ”tyska” ekon i Immanuelskyrkan (recension)

  1. Pingback: Molly Teleman. Yrke: kompositör - KULTURSIDAN.nu