• KULTUR-ANNONS



  • NYHETER

Spännande föredrag om Vegaexpeditionen

Vega i vinterkvarter
I isens skruvstäd. Skeppet Vega låg fastfruset i isen i tio månader. I mitten av juli 1879 lossnade fartyget ur isens grepp och kunde fortsätta färden utmed Sibiriens norra kust.

 

Trettonde försöket att finna Nordostpassagen

 

NORRKÖPING Skeppet satt fastfruset i havet i tio månader. Hans Almqvist, ättling till skeppsläkaren på Vega, ger en spännande och målande beskrivning, med glimten i ögat, av Vegaexpeditionen och upptäckten av Nordostpassagen 1878-1880.

En forskningsresa som rönte stor framgång över hela vårt klot. Den anses som en av Sveriges främsta vetenskapliga framgångar, men är kanske inte lika mycket nämnd som andra polarfärder.

Föreningen Antikvariatets Vänner bjöd under torsdagens kultursoaré på föredrag som passande nog inleddes med musik från Vegaexpeditionens tidsepok, med Eva Genberg på piano och Hans-Åke Landqvist, trumpet.

– De misslyckade forskningsresorna har blivit de mest omtalade och den lyckade, Vegaexpeditionen, minst omtalad, inleder Hans Almqvist, läkare och föredragshållare.

 

Hans Almqvist
Spegling. Hans Almqvist läser högt ur Vega-Svens dagbok. Antikvariatets bokhyllor speglar sig i skyltfönstrets stora glasruta.

 

Vad handlade denna färd om? Jo, för att se om det inte gick att ta sig runt norra halvklotet vidare till Asien. Redan från mitten av 1700-talet inleddes undersökningar och tankegångar om en sjöväg och handelsrutt till Asien via Norra Ishavet. Nordostpassagen. Många försök hade inletts och misslyckats. Vegaexpeditionen – skulle bli det trettonde.

Initiativtagare till försöket var den svenske adelsmannen och geologen Adolf Erik Nordenskiöld, med tidigare erfarenhet av arktiska forskningsresor. Med hjälp av sponsorer som Kung Oscar II, privatpersoner och några vetenskapliga institutioner, kunde Nordenskiöld införskaffa ett äldre valfångstfartyg – Vega. Fartyget byggdes om för att klara arktiska förhållanden.

Adolf Palander som chef, hade tidigare varit med vid några andra expeditioner. Av över hundra frivilliga valdes 21 besättningsmän ut och sju vetenskapsmän, inklusive Nordenskiöld och en xylograf tillika timmerman.

– Min pappas farbror, Ernst Almqvist, var läkare och lichenolog, och var en av de yngsta ombord på Vega. När jag träffade honom 1946 var han 93 år, och den ende efterlevande, berättar Hans Almqvist. Han var den bidragande orsaken till att jag blev läkare.

Den 21 juli 1878 lämnar Vega med dess besättning Tromsö, genom Karahavet, ett kort uppehåll i Dickson och Nordenskiöldöarna. I september frös båten fast utanför Tjukterhalvön. Där satt de fast i tio månader.

Det är svårt att föreställa sig att kunna leva med ett ständigt ljudande, knakande och sjungande ljud av stora ismassor som skaver och trycker mot skrovet. I månad efter månad. I temperaturer som 45 minusgrader. Någonstans vid norra halvklotet. Inga sjökort över området finns – ännu. Och på en resa som ingen annan person lyckats med.

”..och vi murade in en bleckburk. I den hade vi skrivit våra namn och fartygets och var vi var ifrån. Sen lödde jag ihop den. Om där kom någon människa där, för där har ingen varit förr i världen, kanhända där inte heller kommer någon där mer”, läser Hans Almqvist ur Vega-Svens dagbok.

Dagboken som timmermannen Sven Andersson egentligen skrev till sin hustru där hemma. I Karlskrona. Boken försvann någonstans i Japan, Nagasaki och hittades märkligt nog av en svensk sjökapten tjugo år senare i Shanghai, Kina.

 

Julafton på Vega
Julafton på Vega. Att upprätthålla stämningen var en viktig del av framgångarna. Liksom att vara förberedda på strapatsrika förhållanden.

 

– Hur kom det sig att expeditionen lyckades, frågar Hans Almqvist retoriskt.

Främst antagligen för att det var en erfaren besättning och kapten, att det var planerat med fulla förråd för eventuell infrysning, en 60 cm extra isolering i vissa utrymmen där temperaturer mellan 17 och 20 plusgrader kunde uppmätas. Husdjur, C-vitamindoser, fasta dag- och veckorutiner, fysiska aktiviteter, dagsljus några timmar per dag, regelbundna läkarundersökningar och socialt umgänge med andra – urbefolkningen tjukterna. Att läsa en ny tidning varje dag, som Aftonbladet var en annan. Visserligen ett år gammal…

18 juli 1879 lossnade båten plötsligt och färden kunde fortsätta mot Stilla havet och Berings sund. Den 20 juli kl 12.00 passerades Ostkap. De hade klarat det. Genom Nordostpassagen.

Färden fortsatte mot Alaska och Asien. I Yokohama fanns en telegraf och för första gången kunde besättningen meddela Sverige att expeditionen hade lyckats och att alla var vid liv.

Berömmelsen om färden hade nått resten av världen och de firades med pompa och ståt var de än kom. Hemfärden tog sex månader.

Den 24 april 1880 anländer expedition Vega till Stockholm. Med ett spektakulärt ljud- och ljusspel över himlen, ropar, jublar och vinkar tiotusentals människor till besättningen när fartyget låter ankaret gå.

– I almanackan har vi Vegadagen, den 25 april, som en hyllning och minne av expeditionen, påpekar Hans Almqvist.

Alla deltagare fick varsin medalj plus 3.000 kr som riksdagsbelöning. Det var mycket pengar på den tiden och många köpte hus. Nordenskiöld blev invald i Svenska Akademien, Palander adlad och sjöminister, Sveriges ende amiral.

© Text och foto: Agneta Östlund

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ANTIKVARIATET Norrköping

1 december 2016
Vegaexpeditionen 1878 – 1880
och upptäckten av Nordostpassagen

föreläsning av Hans Almqvist
Arr: Föreningen Antikvariatets vänner och Folkuniversitetet

LÄNKAR
Vegaexpeditionen Wikipedia
Tjukternas teckning av Vega Naturhistoriska riksmuseet
Antikvariatet i Norrköping Facebook FB-evenemang

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.