Jean-Pierre Salkvist tror på sagans kraft


Berättaren. Jean-Pierre Salkvist är uppvuxen i Norrköping och bosatt i Skärblacka. På söndag berättar han Sagan om Viktor, och återkommer även i april.

 

Det blev ingen frälsningsofficer

 

NORRKÖPING En lång väg har Berättaren gått. På söndag kommer Jean-Pierre Salkvist till Teater Bråddgatan 34 med Sagan om Viktor, en folksaga från Närke han en gång gav nytt liv och nytt namn för att ge glädje och styrka till en blyg liten kille.

Det blir första gången som Berättaren kommer till Teater i Barnkammaren, söndagsteatern för barn i kulturkvarteret Hallarna. Du hittar alla datum för vinterns och vårens program i slutet av artikeln.

Den lille killen var en ung Viktor han såg på ett lajv för några år sedan. Eftersom Jean-Pierre Salkvist intar just sagoberättarens roll på lajv fick huvudpersonen i sagan Lille Prick heta Viktor den kvällen. Sagan gjorde sin verkan för pojken, berättade hans pappa efteråt. Alltså heter sagan som den heter sedan dess.

Själv har Jean-Pierre Salkvists väg vindlat sig fram på smala stigar sedan barndomen i Norrköping och Klockartorpet. Han är uppvuxen inom Frälsningsarmén och utbildade sig först till undersköterska.

– Jag är fostrad till att hjälpa andra människor, säger han om arvet efter sin mor frälsningssoldaten.

Vi träffas i kvarteret Hallarna där han ska berätta två sagor i vår. Dels Sagan om Viktor, dels sin absoluta favorit Sagan om hjärtats sanna önskan. Han är klädd som en riktig sagoberättare, i en kappa av grågrönt ylle med vinröda detaljer och läderbeslag. Nej, han har inte klätt upp sig för intervjun som bestämdes hastigt och lustigt bara några timmar tidigare. Han kommer raka vägen från jobbet på Sörmlands museum i Nyköping.

Efter några år inom vården gick Jean-Pierre vidare till teologistudier och Frälsningsarméns officersutbildning. Naturälskare som han var startade han en seniorscoutgrupp, fast för vuxna, som en del i fritidsgården Fästets verksamhet i Norrköping. Och det var där han hittade hem till sagorna.

– En i seniorgänget var lajvare och tyckte jag skulle följa med. Jag visste inte alls vad det var, det var utanför min lilla bubbla.

Jean-Pierre hängde med på lajvet och upptäckte snart sin roll som sagoberättare, ett arv efter en pappa som tyckte om att berätta. Dessutom kom retorikstudierna väl till pass, där han inte bara lärde sig att tala utan än mer att lyssna till och ta in sin publik.

Det blev ingen frälsningsofficer av Jean-Pierre Salkvist. I stället har han blivit hemmastad i medeltidslajvens och sagornas värld. Sagorna är främst tyska, ryska och nordiska och under årens lopp har skatten växt och fördjupats.

– Det blir så när man berättar sagor, någon frågar efteråt ”Har du hört den här då”, säger Jean-Pierre.

Han berättar om en äldre version av Törnrosa, som vaknar först när hon föder prinsens barn. Alltså har mannen lägrat en sovande kvinna, en våldtäkt. Men mycket kan ha hänt sagan på vägen dit, den måste inte ha börjat så.

Sagor har nämligen traderats, berättats, i hundratals och även i tusentals år vilket visas när de uppträder på flera kontinenter. De tar upp existentiella frågor om födelse, livskompetens, transformationen från barn till vuxen och död. Sagor har berättats för en publik i alla åldrar. Att sagor enbart är för barn är en sentida missuppfattning.

Varje gång en saga berättades färgades den av berättaren, lyssnarna, sin tid. När de skrevs ner stannade de i tiden, som Charles Perraults mer grymma patriarkala versioner i Gåsmors sagor under sent 1600-tal och bröderna Wilhelm och Jacob Grimms mildare 1800-talstolkningar. Även Disneys animerade filmer är tidsspeglar.

– Barn klarar mer än vi ofta tror. Som i H.C. Andersens saga om Den lilla sjöjungfrun, där hon blir ett vitt skum på vågorna. Det är en vacker beskrivning av döden.

Inte bara gamla sagor har sin historia. Egentligen bär varje människa på sina berättelser. Eller föremål. På ett museum i Stockholm, berättar akademikern och föremålsintendenten vid Sörmlands museum Jean-Pierre Salkvist, finns en sliten emaljkopp.

– Den var Reginas och den hjälpte henne att överleva i Auschwitz koncentrationsläger.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin


TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

Söndagar vintern/våren 2018 kl 15
Teater i Barnkammaren

JANUARI

28/1
Vår version av Skönheten och Odjuret 4-13 år
Teater Imba

FEBRUARI

4/2
Vilket väder från 3 år
Teater Fenix

MARS

18/3
Solägget med Dansworkshop 3–7 år
Teater Pelikanen

25/3
Sagan om Viktor 3–7 år
Berättaren – Jean-Pierre Salkvist

APRIL

PÅSK kl 10 & 13

3/4
Litet hus med stort hjärta 1–3 år
Teater Fenix

4/4
Du & Jag 4–9 år
Musikteater Gulasch

5/4
Molly Bloms show med Cirkusskola 3–7 år
Teater Pelikanen

6/4
Vår version av Robin Hood 7–13 år
Teater Imba

8/4
Soporna 4–10 år
Musikteater Gulasch

15/4
Sagoyoga med konstworkshop från 3 år
Kathleen Ginyard, NKYC yoga center

22/4
Sagan om hjärtats sanna önskan 3–7 år
Berättaren – Jean-Pierre Salkvist

29/4
Sagoyoga med konstworkshop från 3 år
Kathleen Ginyard, NKYC yoga center

LÄNKAR
Jean-Pierre Salkvist/Berättaren hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida Facebook

Tagged , . Bookmark the permalink.

One Response to Jean-Pierre Salkvist tror på sagans kraft

  1. Pingback: Sagan om Viktor trollband barnen – KULTURSIDAN.nu