• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Folklivsforskaren sluter cirkeln


Hemvändaren. Gustaf Olsson i Rämningen hälsar på barndomsvännen Anna-Britta. I rollerna Aidan Gustafsson och Sannela Nilsson.

 

”Balans mellan sant och sannolikt”

 

RECENSION/ FINSPÅNG Inte för att skogsbönderna förstår vad han pratar om. Men att han ska gifta sig med Anna-Britta är självklart för alla utom för Gustaf från Rämninge. Gruvspelets Folklivsforskaren som är årets nyskrivna pjäs blottlägger brytningstiden mellan det cirkulära och det linjära tänkandet.

Gruvspelet i Hällestad har målat bygdens historia från sent 1600-tal och framåt i tiden genom sina bygdespel. Individer, familjer och byfolk har tecknats med finare och grövre penslar på framforskad grund.

Med årets spel Folklivsforskaren sluts en cirkel. För hur kan vi veta något om hur det var då? Bondsonen Gustaf Olsson fick studera vidare och kom tillbaka, nu som Lundastudent och amanuens vid nybildade Folklivsarkivet, med uppdrag att teckna ned minnen och folktro.

Hällestads Hembygdsförening har bevarat hans anteckningsböcker och jovisst var han drivande för att bilda föreningen för snart hundra år sedan år 1923.

 

Folklivsforskaren
Knappast barskrapade. Bankkassör Johansson plockar fram Rämningefolkets sparpengar. De räcker gott för att låta bondsonen studera. I rollerna Ola Torstensson, Stefan Jansson, Evy Kinneteg och Johannes Edvarsson.

 

I bussarna som kör publiken från kyrkans parkering får vi veta om Gustaf Olssons vidare gärningar. Genom åren utforskade han stora delar av norra Östergötland. Så småningom flyttade han till Norrland, där han gifte sig, tog namn efter födelsegården Rämninge och blev folkskollärare.

– Titta på porträttet i programmet. En så stilig ung man bör ha orsakat en viss uppståndelse när han kom hem till Hällestad, säger Jan-Eric Karlström som inte bara är bussguide utan även Gruvspelets egen forskare och även delaktig i manusskrivande och så småningom även står på scenen.

– Vi balanserar vårt spel mellan sant och sannolikt, tillägger han.

Ja, vad ska far och mor på Rämninge gård göra med sonen som är lite klen och alltid hänger med näsan i böckerna. ”Studera” säger skolläraren. Bibelns svar (blunda och slå upp en vers på måfå) går inte att förstå.

Johan Johansson, bygdens starke man med många tjänstehattar och två telefoner, styr resolut över föräldrarna som inte vill göra sig förmer än andra. Ola Torstensson gör sin nämndeman med full pondus.

”Pengar har ni. Bestäm här och nu innan tusenlapparna börjar mögla och lukta”, beordrar bankkassör/nämndeman/fjärdingsman Johansson med händerna fulla av Rämningefolkets sparade förmögenhet.

 

Folklivsforskaren
Livets trasmatta. Gustaf Olsson upptäcker att en trasmatta bär på en berättelse. Men det är bondhustrun Anna inte det minsta road av. I rollerna Pia Larsson, Aidan Gustafsson och Lars-Eric Karlström.

 

Folklivsforskarens korta scener för berättelsen framåt i rask takt, det är rakt på sak samtidigt som det är omväxlande med musik, sång och dans. Manusförfattarna och regissören Nina Kaakinen Andersson har även tillåtit sig en hel del humor. Som när ett gräl reds ut per telefon och när Gustaf beundrar bondhustrun Annas trasmatta.

Gruvspelets amatörer spelar bönder, moror och unga flickor. Även om de tecknas med schabloner är de alltid individer som kliver fram och tar plats i historien. Särskilt barndomsvännen Anna-Britta, först spelad av Olivia Strand och som vuxen av Sannela Nilsson, som förväntar sig giftermål. För hon lever kvar i böndernas cirkulära tid, där livet och åren bildar ringar.

Gustaf som ung och nyfiken på sin framtid förvaltas väl av Johannes Edvardsson utan att han knappt behöver säga ett ord.

Aidan Gustafsson gör den vuxne Gustaf i ett fint mejslat porträtt. En seriös ung man som möter misstro och hinder på sitt uppdrag. Att prata om gamla tiders bruk och skrock, ska det va nåt? Hans analyser förstår ingen. Gustaf har gjort en klassresa, en linjär resa som lämnar de andra bakom.

Solen lyser som aldrig förr och värmer i Gruvstugans backe. Musikerna, nu är de flera och har fått en egen scen. Kapellmästaren Erika Malmvind har lagt stort arbete på att plocka fram musik och visor från äldre tider och arrangera för fiol, flöjt, klarinett och piano. Dessutom har hon skrivit musik till Gustafs nationalromantiska dikt Hällestadhymn.

Så vad är då nyttan med Gustafs och andra historikers forskning? Kanske forskningen hjälper oss att se varför vi är de som vi är, med och mot historien? Vad är det som får landsbygdens invånare att ställa upp för varandra, med parkering, bussar och publikfika? Eller är det bara roligt att se ett bygdespel om hur det var då?

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Folklivsforskaren

GRUVSTUGAN, HÄLLESTAD Finspång

2–10 juni 2018
Folklivsforskaren
Av Pia Larsson, Kerstin Thorsson, Anna-Maria Lilljebjörn och Jan-Eric Karlström
Regi: Nina Kaakinen Andersson
Projektledare och musikansvarig: Erika Malmvind
Sakkunnig: Jan-Eric Karlström
Kostym: Ann-Marie Karlström
Scenografi och rekvisita: Håkan Jegestad och marie Persson Suorra
Prod: Gruvspelet

MEDVERKANDE
Jan-Erik Karlström, Anita Kreutz Bergman, Alva Kaakinen,
Stefan Jansson, Evy Kinnetek, Johannes Edvardsson,
Olivia Strand, Ola Torstensson, Kerstin Thorssson,
Stina Flyckt, Fredrik Nord, Aidan Gustafsson,
Johanna Karlsson, Miranda Karlsson, Nora Nyander,
Pia Larsson, Sanne Nilsson, Josefine Bygghammar,
Freja Ström, Marie Persson Suorra

Musiker: Erika Malmvind, Lena Gustafson, Anna Ström
Malin Torstensson Samuelsson, Kerstin Thorsson

LÄNKAR
Gruvspelet hemsida  FB-evenemang
Folklivsforskaren Gruvspelets nya pjäs reportage Kultursidan.nu 1/6 2018

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Folklivsforskaren sluter cirkeln

  1. Pingback: Sjukt rolig teatersommar i hela länet – KULTURSIDAN.nu